Asbest
Asbest är ett samlingsnamn på flera mineraler som finns i naturen. Den dominerande asbestsorten är krysotil (vit asbest). Asbest har använts sedan en lång tid tillbaka på grund av materialets värdefulla tekniska egenskaper. Asbest har hög mekanisk hållfasthet och smidighet, har hög termisk beständighet, som innebär att det tål höga temperaturer, god ljud- och värmeisolerande förmåga samt hög kemisk beständighet, som innebär att det har hög tålighet mot kemikalier.
Asbest finns kvar i många äldre byggnader och asbest förekommer ofta i byggnader uppförda före 1979, men asbesthaltiga material kan ibland finnas även i något yngre byggnader.
Det är helt förbjudet att använda asbest i Sverige sedan 1982.
Yrkesmässig hantering av asbest regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest, (AFS 2006:1). Föreskrifterna gäller alla verksamheter där det finns risk för exponering för asbesthaltigt damm. För att få arbeta med asbest och asbesthaltiga material behövs tillstånd från Arbetsmiljöverket.
När man bearbetar eller river ner material som innehåller asbest frigörs en stor mängd asbestfibrer som svävar i luften under mycket lång tid eftersom fibrerna är mycket lätta och tunna. Det är farligt att andas in asbestfibrer eftersom fibrerna kan orsaka flera allvarliga lungsjukdomar som till exempel cancer.
Det är framför allt i yrken inom byggbranschen som det finns risk för att bli utsatt för asbestdamm. Nyinstallation av asbest eller asbesthaltigt material är förbjudet sedan länge, men asbest finns framför allt kvar i äldre byggnader och utgör en risk för de som arbetar med bland annat renovering inom byggbranschen. Exempel på yrkesgrupper som riskerar att utsättas för asbest är rivningsarbetare, VVS-installatörer, elektriker, snickare, golvläggare och takläggare. Även städpersonal och fastighetsskötare kan utsättas för asbest. Asbest kan förekomma i fri form i produkter eller bunden till eller blandad med andra ämnen. Sprutasbest, som är asbest uppblandad med bindemedel och vissa tillsatser, har ett mycket högt innehåll av asbestfibrer. Asbest i en sammansatt produkt kan vara kemiskt eller fysikaliskt bunden till cement, gummi, plaster (främst härdplaster), polytetrafluoreten (PTFE) och silikon. Exempel på sådana produkter är vissa golvplattor, eternitplattor, asbestplattor och plastmattor. Det är viktigt att känna till om ett material innehåller asbest och en provtagning är oftast nödvändig för att få ett säkert svar. Om materialet visar sig innehålla asbest och det finns risk för exponering för asbesthaltigt damm vid arbetet, krävs tillstånd från Arbetsmiljöverket, speciella skyddsåtgärder, skyddsutrustning och utbildning för att få hantera det asbesthaltiga materialet.
Asbest är förbjudet, men asbest har tidigare till exempel använts: som brandskydd i stålkonstruktioner, ventilationsanläggningar och soprum, värmeisolering i rör, värmepannor, kakelugnar, rökgångsanslutningar, bullerdämpning och armering i skivor, i kanaler och golvplattor, underskikt till plastmattor, i fix och fog till kakel, färger och plaster, äldre plåt/ståldörrar som isolering, i ventilationstrummor och ventilationsaggregat, i asbestcementskivor på tak, fasader och balkonger, i väggar, soprum och bakom elskåp, fönsterbänkar och skivor under fönsterbänkar, fönsterkitt, golvbeläggningar, mattlim. Eternit har även använts till ventilationskanaler och det är inte ovanligt att 1940- och 1950-talshus har frånluftskanaler i eternit. I varmvattenrören finns asbest oftast på krökar och ändavslut i rörisoleringen.
Källa Borätt Forum