Fastighetsskatt och fastighetsavgift: Skillnad mellan sidversioner
ElinS (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Den statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades 2008 och ersattes då av en kommunal fastighetsavgift. Förändringen innebar att hushållens beskattning sjönk från...') |
ElinS (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (5 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Den statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades 2008 och ersattes då av en kommunal fastighetsavgift. Förändringen innebar att hushållens beskattning sjönk från 13,2 miljarder kronor år 2008 till 10,3 miljarder 2009. | Den statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades 2008 och ersattes då av en kommunal fastighetsavgift. Förändringen innebar att hushållens beskattning sjönk från 13,2 miljarder kronor år 2008 till 10,3 miljarder 2009. | ||
Fastighetsavgiften skiljer sig åt mellan småhus och bostadslägenheter, men begränsas i båda fallen uppåt av takbelopp. | Fastighetsavgiften skiljer sig åt mellan småhus och bostadslägenheter, men begränsas i båda fallen uppåt av takbelopp. | ||
Fastighetsavgift för småhus vid deklarationen | Fastighetsavgift för småhus vid deklarationen 2022: | ||
0,75 procent av taxeringsvärdet, men högst 8 | 0,75 procent av taxeringsvärdet, men högst 8 524 kronor. | ||
Fastighetsavgift för hyreshus: | Fastighetsavgift för hyreshus: | ||
1 | 1 459 kronor per bostadslägenhet, eller 0,3 procent av taxeringsvärdet på bostadsbyggnaden och tomtmarken om det ger ett lägre belopp. | ||
Ytterligare en begränsningsregel är att pensionärer högst ska behöva betala fyra procent av inkomsten i fastighetsavgift för den bostaden man bor i. | Ytterligare en begränsningsregel är att pensionärer högst ska behöva betala fyra procent av inkomsten i fastighetsavgift för den bostaden man bor i. | ||
| Rad 18: | Rad 17: | ||
Fastigheter som inte räknas som bostadsfastigheter beskattas även efter reformen med en statlig fastighetsskatt. Skattesatsen beräknas då på fastighetens taxeringsvärde, alltså i princip 75 procent av marknadsvärdet. Skattesatsen varierar dock beroende på vad det är för slags fastighet. Till exempel uppgår skattesatsen på industrifastigheter till 0,5 procent. För obebyggd tomtmark och småhus under nyuppförande (inklusive tomtmarken) samt för lokaler uppgår skattesatsen till 1,0 procent av taxeringsvärdet. | Fastigheter som inte räknas som bostadsfastigheter beskattas även efter reformen med en statlig fastighetsskatt. Skattesatsen beräknas då på fastighetens taxeringsvärde, alltså i princip 75 procent av marknadsvärdet. Skattesatsen varierar dock beroende på vad det är för slags fastighet. Till exempel uppgår skattesatsen på industrifastigheter till 0,5 procent. För obebyggd tomtmark och småhus under nyuppförande (inklusive tomtmarken) samt för lokaler uppgår skattesatsen till 1,0 procent av taxeringsvärdet. | ||
Källhänvisning: www.ekonomifakta.se | |||
Nuvarande version från 7 september 2022 kl. 12.46
Den statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades 2008 och ersattes då av en kommunal fastighetsavgift. Förändringen innebar att hushållens beskattning sjönk från 13,2 miljarder kronor år 2008 till 10,3 miljarder 2009.
Fastighetsavgiften skiljer sig åt mellan småhus och bostadslägenheter, men begränsas i båda fallen uppåt av takbelopp. Fastighetsavgift för småhus vid deklarationen 2022:
0,75 procent av taxeringsvärdet, men högst 8 524 kronor.
Fastighetsavgift för hyreshus:
1 459 kronor per bostadslägenhet, eller 0,3 procent av taxeringsvärdet på bostadsbyggnaden och tomtmarken om det ger ett lägre belopp.
Ytterligare en begränsningsregel är att pensionärer högst ska behöva betala fyra procent av inkomsten i fastighetsavgift för den bostaden man bor i.
För att stimulera bostadsbyggande är småhus, bostadshyreshus och ägarlägenheter med värdeår (nybyggnadsår) 2012 eller senare helt befriade från avgift i 15 år. Tidigare såg regelverket lite annorlunda ut på denna punkt vilket gör att småhus med värdeår 2011 får halv fastighetsavgift i deklarationen 2021.
Reformen 2008 innebar också att kapitalvinstskatten, vilken tidigare kallades reavinstskatten, vid försäljning av småhus och bostadsrätter höjdes från 20 till 22 procent av vinsten. Möjligheten att skjuta upp beskattningen av kapitalvinsten finns kvar under vissa förutsättningar. Tidigare betalades även en skatt på uppskoven som motsvarar cirka 0,5 procent av uppskovsbeloppet, men denna avvecklades den 1:a januari 2021.
Fastigheter som inte räknas som bostadsfastigheter beskattas även efter reformen med en statlig fastighetsskatt. Skattesatsen beräknas då på fastighetens taxeringsvärde, alltså i princip 75 procent av marknadsvärdet. Skattesatsen varierar dock beroende på vad det är för slags fastighet. Till exempel uppgår skattesatsen på industrifastigheter till 0,5 procent. För obebyggd tomtmark och småhus under nyuppförande (inklusive tomtmarken) samt för lokaler uppgår skattesatsen till 1,0 procent av taxeringsvärdet.
Källhänvisning: www.ekonomifakta.se