Ansvarsfrihet

Frågan om ansvarsfrihet är en allvarlig fråga kopplad till möjligheten för föreningen att kräva ut skadestånd av styrelseledamöterna för ekonomiska skador de kan ha åsamkat föreningen. Nekad ansvarsfrihet är en allvarlig anklagelse - det finns anledning att reagera mot de "okynnesyrkanden" som blivit alltmer vanliga. Under föreningsstämmor prövas frågan om styrelseledamöternas ansvarsfrihet. Vid ordinarie föreningsstämma är ansvarsfrihetsfrågan en obligatorisk punkt på dagordningen enligt lag. Frågan ska alltså normalt inte tas upp på en extra föreningsstämma.

Beslutet är ett individuellt beslut rörande varje ledamot och dennes agerande som företrädare för föreningen. Det finns alltså inget som hindrar att vissa ledamöter beviljas ansvarsfrihet men inte andra även om man i normalfallet samtidigt fattar beslut om samtliga styrelseledamöters ansvarsfrihet. Styrelseledamöterna själva ska inte rösta eftersom de är jäviga. Om ansvarsfrihet beviljas innebär beslutet att föreningen godkänner styrelsens förvaltning och avstår från att ställa skadeståndsanspråk mot styrelsen.

Minoriteten kan avgöra

Det finns ett skydd för minoriteten inom föreningen. De kan, om de är minst en tiondel av de röstberättigade medlemmarna (dock endast en per bostadsrätt), rösta emot förslaget om att bevilja ansvarsfrihet och väcka talan om skadestånd mot styrelsen. Därmed får minoriteten i princip en vetorätt. Trots att en majoritet önskar bevilja ansvarsfrihet behåller minoriteten under max ett år möjlighet att stämma den avgående styrelsen.

Även om en stämma i full enighet har beviljat en styrelse ansvarsfrihet finns det i sällsynta fall dock en möjlighet för föreningen - i regel genom en nytillträdd styrelse - att kräva ersättning från den avgående. Förutsättningen är om det i årsredovisningen eller på annat sätt inte har lämnats riktiga och fullständiga uppgifter om det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för ersättningskravet.