Balkong: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
|||
(50 mellanliggande sidversioner av 5 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
Balkonger, terrasser och räcken | Balkonger, terrasser och räcken<br /><br />Balkongen erbjuder ett enormt mervärde under sommarhalvåret och därför är den för de flesta en viktig del av bostaden. Men balkonger i behov av renoveringar eller lagningar är varken trygga eller speciellt inbjudande och kan dessutom värdeminska fastigheten.<br> | ||
Med en korrekt utförd renovering kan större och därmed dyrare reparationer längre fram förebyggas och en påbörjad vittring eller skador i form av sprickor eller avskalningar försämrar snabbt balkongen. | |||
===Balkkonsolerade balkonger=== | |||
<br> | |||
En balkkonsolerad balkong bärs, till skillnad från en fribärande balkong, upp av ett anfang på fasaden men primärt av stålkonsoller som är förankrade på varierande djup i fastighetens bjälklag/valv. | |||
Balkkonsolerade balkonger är normalt utförda som 2-skikt, dvs. en konstruktionsbetongdel har gjutits mellan balkar och upp till dess ovankant och droppbleck har sedan monterats längs fria kanter och det hela har avslutats med tätskikt. Över detta ligger en överyta av betong eller gjutasfalt.<br> | |||
Problemen som oftast uppstår på dessa 2-skiktsbalkonger har till grund att tätskikten och/eller droppblecken är uttjänta. Följaktligen finner vatten och fukt vägen in mellan balkar och betong och rostangrepp uppstår på balkarnas insidor. Det är svårt att bedöma hur allvarliga skadorna är på balkar utan att frilägga balken först. Friläggning bör då också göras av de delar av balken som är ingjutna i bjälklaget från fasadliv och en bit in. Detta för att balken kan vara skadad just där den går in i fasaden. Här bör kunnig konsult rådfrågas om åtgärdsplan. | |||
Vid renoveringar är rekommendationen att gjuta om till 1-skiktsplattor med en utkragad droppnäsa där ovansida på balkar bäddas in i betong. Då blir droppbleck och tätskikt överflödigt, vilket dessutom gör det till en bättre ekonomisk lösning än 2-skiktsbalkonger. | |||
Källa Borätt Forum | |||
[[kategori:Teknik]] | |||
<br> | |||
===Konsolarmerade balkonger=== | |||
<br> | |||
När det kommer till konsolarmerade balkonger ser infästningarna annorlunda ut. Dessa balkonger bärs upp av [[armering]] som förankrats i byggnadens stomme. | |||
En konsolarmerad balkong bör ha en livslängd på ca 50 år. Det som begränsar livslängden är till största delen s.k. karbonatisering, vilket beror på att koldioxiden i luften reagerar med [[betong|betongen]] och gradvis sänker betongens [[pH-värde]]. Detta medför att betongens rostskyddande förmåga avtar och armeringen korroderar (rostar). När armeringen rostar sväller den vilket leder till att betongen spräcks (spricker). Ofta är betongens täckskikt över armeringen för tunn, och p.g.a. karbonatisering kan det bli aktuellt med reparationer av balkongen trots att balkongens kondition i övrigt är god. | |||
Reparationer kombineras med fördel med någon typ av beläggning för att ytterligare förlänga balkongens livslängd. | |||
Källa Borött Forum | |||
[[kategori:Teknik]] | |||
<br> | |||
===Påhängsbalkonger=== | |||
<br> | |||
BEHÖVER KOMPLETTERAS! En eftermonterad balkong där vissa grundförutsättningar i byggnadens konstruktion måste vara uppfyllda innan montering kan ske.<br> | |||
===Terrasser=== | |||
<br> | |||
Kan även kallas kungsaltaner och burspråksbalkonger. Det ställs väldigt höga krav på tätskikt och plåtarbeten när det gäller dessa ytor och därför bör tätskikt enbart anbringas av certifierad personal och i enlighet med gällande riktlinjer.<br> | |||
===Fransk balkong=== | |||
En fransk balkong saknar balkong har ingen balkongplatta och kan därför inte beträdas. Typen var vanlig i städer i Frankrike där byggregler inte tillät utskjutande balkonger. | |||
<br> | |||
[[Fil:Fransk bild 1.jpg|miniatyr|vänster|Fransk Balkong - Exempel 1]] | |||
<br> | |||
[[Fil:Fransk bild 2.jpg|miniatyr|vänster|Fransk balkong - Exempel 2]] | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
Källa Borätt Forum | |||
===Räcken och inglasningar=== | |||
<br> | |||
BEHÖVER KOMPLETTERAS! <br> | |||
Genom att underhålla och förvalta balkongerna och terrasserna kan ni på ett både tryggt och ekonomiskt sätt förlänga livslängden på balkongen. Detta kan bland annat göras med hjälp av olika typer av beläggningar, dock krävs det att balkongen eller terrassen fortfarande har lång teknisk livslängd kvar, t.ex. då en del armeringsjärn har för lite täckskikt. Terrasser på tak och burspråksterrasser med läckage, där brunnar inte är orsaken, kan också vara lämpliga kandidater för någon form av ytbehandling. Det finns flera produkter i olika prisklasser och med olika slitstyrka, för alla tänkbara behov. Även utseende och textur finns i flera alternativ.<br> | |||
Utbildning enligt AFS 2005:18 för behörighet att utföra fogfria golv.<br> | |||
===Framkantsgjutning=== | |||
<br> | |||
På balkongplattor av betong uppträder de första åldersrelaterade skadorna oftast i framkant, vilket gör att det ibland kan gå att förlänga balkongplattans liv genom att göra en s k framkantgjutning. Det innebär att framkanten (ca 30 - 40 cm) tas bort och gjuts om med ny [[betong]]. I samband med detta brukar ytbehandling göras. Möjlighet finns kanske också att utöka/förlänga balkongen om den befintliga konstruktionen tillåter detta. Detta kräver dock alltid bygglov och att en konstruktör kontaktas. ''Framkantsgjutning på kulturhus kräver en mer än vanligt avancerad process pga kulturklassning.''<br> | |||
Källa Borätt Forum | |||
[[kategori:Teknik]] | |||
<br> | |||
===Omgjutning av balkongplattan=== | |||
<br> | |||
Hela plattan rivs och en ny balkongplatta gjuts. Detta är ingrepp i en bärande konstruktion vilket kräver att bygganmälan görs till kommunen och att konstruktör anlitas. I samband med detta kan ytbehandling genomföras. | |||
Möjlighet finns kanske också att utöka/förlänga balkongen om den befintliga konstruktionen tillåter detta. Detta kräver dock alltid bygglov då det påverkar utseendet. En konstruktör måste anlitas för att säkerställa att konstruktionen blir rätt. | |||
Källa Borätt Forum | |||
[[kategori:balkong]][[kategori:bygglovkrävs]] [[kategori:teknik]] | |||
<br> |
Nuvarande version från 12 oktober 2021 kl. 12.19
Balkonger, terrasser och räcken
Balkongen erbjuder ett enormt mervärde under sommarhalvåret och därför är den för de flesta en viktig del av bostaden. Men balkonger i behov av renoveringar eller lagningar är varken trygga eller speciellt inbjudande och kan dessutom värdeminska fastigheten.
Med en korrekt utförd renovering kan större och därmed dyrare reparationer längre fram förebyggas och en påbörjad vittring eller skador i form av sprickor eller avskalningar försämrar snabbt balkongen.
Balkkonsolerade balkonger
En balkkonsolerad balkong bärs, till skillnad från en fribärande balkong, upp av ett anfang på fasaden men primärt av stålkonsoller som är förankrade på varierande djup i fastighetens bjälklag/valv.
Balkkonsolerade balkonger är normalt utförda som 2-skikt, dvs. en konstruktionsbetongdel har gjutits mellan balkar och upp till dess ovankant och droppbleck har sedan monterats längs fria kanter och det hela har avslutats med tätskikt. Över detta ligger en överyta av betong eller gjutasfalt.
Problemen som oftast uppstår på dessa 2-skiktsbalkonger har till grund att tätskikten och/eller droppblecken är uttjänta. Följaktligen finner vatten och fukt vägen in mellan balkar och betong och rostangrepp uppstår på balkarnas insidor. Det är svårt att bedöma hur allvarliga skadorna är på balkar utan att frilägga balken först. Friläggning bör då också göras av de delar av balken som är ingjutna i bjälklaget från fasadliv och en bit in. Detta för att balken kan vara skadad just där den går in i fasaden. Här bör kunnig konsult rådfrågas om åtgärdsplan. Vid renoveringar är rekommendationen att gjuta om till 1-skiktsplattor med en utkragad droppnäsa där ovansida på balkar bäddas in i betong. Då blir droppbleck och tätskikt överflödigt, vilket dessutom gör det till en bättre ekonomisk lösning än 2-skiktsbalkonger.
Källa Borätt Forum
Konsolarmerade balkonger
När det kommer till konsolarmerade balkonger ser infästningarna annorlunda ut. Dessa balkonger bärs upp av armering som förankrats i byggnadens stomme. En konsolarmerad balkong bör ha en livslängd på ca 50 år. Det som begränsar livslängden är till största delen s.k. karbonatisering, vilket beror på att koldioxiden i luften reagerar med betongen och gradvis sänker betongens pH-värde. Detta medför att betongens rostskyddande förmåga avtar och armeringen korroderar (rostar). När armeringen rostar sväller den vilket leder till att betongen spräcks (spricker). Ofta är betongens täckskikt över armeringen för tunn, och p.g.a. karbonatisering kan det bli aktuellt med reparationer av balkongen trots att balkongens kondition i övrigt är god. Reparationer kombineras med fördel med någon typ av beläggning för att ytterligare förlänga balkongens livslängd.
Källa Borött Forum
Påhängsbalkonger
BEHÖVER KOMPLETTERAS! En eftermonterad balkong där vissa grundförutsättningar i byggnadens konstruktion måste vara uppfyllda innan montering kan ske.
Terrasser
Kan även kallas kungsaltaner och burspråksbalkonger. Det ställs väldigt höga krav på tätskikt och plåtarbeten när det gäller dessa ytor och därför bör tätskikt enbart anbringas av certifierad personal och i enlighet med gällande riktlinjer.
Fransk balkong
En fransk balkong saknar balkong har ingen balkongplatta och kan därför inte beträdas. Typen var vanlig i städer i Frankrike där byggregler inte tillät utskjutande balkonger.
Källa Borätt Forum
Räcken och inglasningar
BEHÖVER KOMPLETTERAS!
Genom att underhålla och förvalta balkongerna och terrasserna kan ni på ett både tryggt och ekonomiskt sätt förlänga livslängden på balkongen. Detta kan bland annat göras med hjälp av olika typer av beläggningar, dock krävs det att balkongen eller terrassen fortfarande har lång teknisk livslängd kvar, t.ex. då en del armeringsjärn har för lite täckskikt. Terrasser på tak och burspråksterrasser med läckage, där brunnar inte är orsaken, kan också vara lämpliga kandidater för någon form av ytbehandling. Det finns flera produkter i olika prisklasser och med olika slitstyrka, för alla tänkbara behov. Även utseende och textur finns i flera alternativ.
Utbildning enligt AFS 2005:18 för behörighet att utföra fogfria golv.
Framkantsgjutning
På balkongplattor av betong uppträder de första åldersrelaterade skadorna oftast i framkant, vilket gör att det ibland kan gå att förlänga balkongplattans liv genom att göra en s k framkantgjutning. Det innebär att framkanten (ca 30 - 40 cm) tas bort och gjuts om med ny betong. I samband med detta brukar ytbehandling göras. Möjlighet finns kanske också att utöka/förlänga balkongen om den befintliga konstruktionen tillåter detta. Detta kräver dock alltid bygglov och att en konstruktör kontaktas. Framkantsgjutning på kulturhus kräver en mer än vanligt avancerad process pga kulturklassning.
Källa Borätt Forum
Omgjutning av balkongplattan
Hela plattan rivs och en ny balkongplatta gjuts. Detta är ingrepp i en bärande konstruktion vilket kräver att bygganmälan görs till kommunen och att konstruktör anlitas. I samband med detta kan ytbehandling genomföras.
Möjlighet finns kanske också att utöka/förlänga balkongen om den befintliga konstruktionen tillåter detta. Detta kräver dock alltid bygglov då det påverkar utseendet. En konstruktör måste anlitas för att säkerställa att konstruktionen blir rätt.
Källa Borätt Forum