Stämmoprotokoll: Skillnad mellan sidversioner
ElinS (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Stämmoprotokollet är en skriftlig redogörelse av vad som hänt rent formellt på en bolagsstämma och ska särskilt informera om de materiella beslut som fattats på stämm...') |
ElinS (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning Märke: Manuell återställning |
||
| (4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Stämmoprotokollet är en skriftlig redogörelse av vad som hänt rent formellt på en bolagsstämma och ska särskilt informera om de materiella beslut som fattats på stämman. Det är tvingande att föra protokoll på bolagsstämma.<br> | Stämmoprotokollet är en skriftlig redogörelse av vad som hänt rent formellt på en bolagsstämma och ska särskilt informera om de materiella beslut som fattats på stämman. Det är tvingande att föra protokoll på bolagsstämma. Det är stämmoordförandens ansvar att se till att det förs protokoll vid stämman. Ordföranden kan själv föra protokollet men det vanliga är att han utser någon annan till protokollförare.<br> | ||
<br> | <br> | ||
Stämmoprotokollet ska innehålla: | |||
* företaget/bostadsrättföreningens namn | * företaget/bostadsrättföreningens namn | ||
| Rad 13: | Rad 13: | ||
* underskrifter. | * underskrifter. | ||
Denna information är hämtad från [https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/driva/ta-beslut/bolagsstamma/skriva-protokoll-pa-bolagsstamman-1.18077 Bolagsverket]. | I protokollet måste anges stämmobeslutet och omröstningsresultat. Har röstlängd upprättats ska den bifogas protokollet. | ||
Protokoll ska undertecknas av ordföranden och minst en justerare. Har protokollförare utsetts ska även han underteckna protokollet. Finns olika meningar bland dessa personer om hur protokollet ska utformas blir protokollförarens uppfattning avgörande. Övriga kan i bilaga ange hur de anser att protokollet skulle lyda. Vägrar någon att underteckna protokollet finns det inget att göra åt det. Protokollet blir inte "ogiltigt" av det skälet. | |||
Protokollet ska i justerat skick hållas tillgängligt för medlemmarna senast tre veckor efter stämman. Endast medlemmar har rätt att ta del av protokollen. | |||
Stämmobeslut kan klandras, det vill säga överklagas, till allmän domstol. Detta ska normalt sett ske inom tre månader. Vid vissa grova fel (t ex brister i kallelsen till stämman) kan dock klander ske även efter tre månader. | |||
Protokoll är en så kallad bevishandling. Utgångspunkten är att det som anges i protokollet är vad som faktiskt beslutades vid stämman. Men klandras stämmobeslutet kan annan bevisning åberopas som stöd för att beslutet ska undanröjas. Stämmobeslut som inte protokollförts kan likväl vara giltiga om det kan bevisas vad som var stämmans beslut. | |||
Denna information är bl.a. hämtad från [https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/driva/ta-beslut/bolagsstamma/skriva-protokoll-pa-bolagsstamman-1.18077 Bolagsverket]. | |||
Källhänvisning: www.bostadsratterna.se | |||
Nuvarande version från 7 september 2022 kl. 12.34
Stämmoprotokollet är en skriftlig redogörelse av vad som hänt rent formellt på en bolagsstämma och ska särskilt informera om de materiella beslut som fattats på stämman. Det är tvingande att föra protokoll på bolagsstämma. Det är stämmoordförandens ansvar att se till att det förs protokoll vid stämman. Ordföranden kan själv föra protokollet men det vanliga är att han utser någon annan till protokollförare.
Stämmoprotokollet ska innehålla:
- företaget/bostadsrättföreningens namn
- stämmoordförandes namn
- justerarnas namn
- datum
- ort
- röstlängd (kan också vara en separat bilaga)
- uppgift om att styrelsen har skickat ut kallelsen på rätt sätt (uttrycket i behörig ordning innefattar även i rätt tid) – om alla aktier är företrädda på stämman måste den här uppgiften inte vara med
- stämmans beslut (om besluten togs genom en omröstning ska protokollet innehålla vad som föreslogs och hur många röster som var för respektive mot)
- underskrifter.
I protokollet måste anges stämmobeslutet och omröstningsresultat. Har röstlängd upprättats ska den bifogas protokollet.
Protokoll ska undertecknas av ordföranden och minst en justerare. Har protokollförare utsetts ska även han underteckna protokollet. Finns olika meningar bland dessa personer om hur protokollet ska utformas blir protokollförarens uppfattning avgörande. Övriga kan i bilaga ange hur de anser att protokollet skulle lyda. Vägrar någon att underteckna protokollet finns det inget att göra åt det. Protokollet blir inte "ogiltigt" av det skälet. Protokollet ska i justerat skick hållas tillgängligt för medlemmarna senast tre veckor efter stämman. Endast medlemmar har rätt att ta del av protokollen. Stämmobeslut kan klandras, det vill säga överklagas, till allmän domstol. Detta ska normalt sett ske inom tre månader. Vid vissa grova fel (t ex brister i kallelsen till stämman) kan dock klander ske även efter tre månader. Protokoll är en så kallad bevishandling. Utgångspunkten är att det som anges i protokollet är vad som faktiskt beslutades vid stämman. Men klandras stämmobeslutet kan annan bevisning åberopas som stöd för att beslutet ska undanröjas. Stämmobeslut som inte protokollförts kan likväl vara giltiga om det kan bevisas vad som var stämmans beslut.
Denna information är bl.a. hämtad från Bolagsverket.
Källhänvisning: www.bostadsratterna.se