Fastighetstaxering: Skillnad mellan sidversioner
ElinS (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
ElinS (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
Rad 38: | Rad 38: | ||
Om din fastighet har åsatts ett felaktigt taxeringsvärde har du möjlighet att få till en ändring genom att ompröva beslutet. Då tar Skatteverket upp ärendet till en förnyad prövning. Om Skatteverket beslutar att inte ändra sitt beslut och du fortfarande är missnöjd med beslutet kan du överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Beslut om fastighetstaxering kan normalt överklagas senast fem år efter taxeringen. | Om din fastighet har åsatts ett felaktigt taxeringsvärde har du möjlighet att få till en ändring genom att ompröva beslutet. Då tar Skatteverket upp ärendet till en förnyad prövning. Om Skatteverket beslutar att inte ändra sitt beslut och du fortfarande är missnöjd med beslutet kan du överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Beslut om fastighetstaxering kan normalt överklagas senast fem år efter taxeringen. | ||
Källhänvisning: www.axi.se | |||
[[kategori:Ekonomi]] |
Nuvarande version från 7 september 2022 kl. 12.45
Du som äger en fastighet får en fastighetsdeklaration vart tredje eller sjätte år. Däremellan kan du få en särskild fastighetstaxering om det skett några större förändringar på din fastighet eller om den är nybildad. Skatteverket använder uppgifterna i fastighetsdeklarationen för att beräkna taxeringsvärdet, som ligger till grund för hur stor fastighetsskatt eller fastighetsavgift du ska betala. Fastighetstaxeringen innebär att beslut fattas inte bara om taxeringsvärdet, utan även om en fastighets skatte- och avgiftsplikt, typ av taxeringsenhet, m.m. Uppgifterna tjänar sedan som underlag vid beskattningen och även i vissa andra sammanhang.
Taxeringsvärde
Taxeringsvärdet utgör ett samlat värde av en fastighet. Taxeringsvärdet ska motsvara 75 procent av marknadsvärdet för fastigheter i värdeområdet, två år före taxeringsåret. Var en fastighet ligger har således stor betydelse för storleken på skatten. Det beror på att prisnivåerna för fastigheter skiljer sig åt mellan olika geografiska områden. Inom fastighetstaxeringen delar man därför in landet i avgränsade områden, så kallade värdeområden. Skatteverket beräknar utifrån alla försäljningar en prisnivå för jämförbara fastigheter i respektive värdeområde. Prisnivån i området tillsammans med fastighetens alla värdefaktorer utgör alltså det totala taxeringsvärdet.
Värdefaktorer
Enligt reglerna i fastighetstaxeringslagen ska värderingen av taxeringsvärdet ske med utgångspunkt i värdefaktorer. Med värdefaktorer avses egenskaper knutna till fastigheten som har betydelse för marknadsvärdet, såsom storlek, ålder, standard m.m. Värderingen ska även ske med ledning av riktvärden. För olika värdeområden gäller olika riktvärden och målsättningen är att varje värdeområde ska vara så enhetligt som möjligt. Skälet till det är att värdefaktorer som påverkar riktvärdet ska kunna bedömas genom enhetliga regler. Byggnadens ålder är en viktig faktor vid uträkningen av taxeringsvärdet. Vid beräkningen används begreppet värdeår. Med värdeår avses ett åsatt årtal som ska motsvara en byggnads “tänkta” ålder med beaktande av större om- och tillbyggnader.
Beskaffenhetstidpunkt
En fastighets användning och beskaffenhet har också betydelse för fastighetstaxeringen. Viktigt att känna till är att det är användningen och beskaffenheten vid taxeringsårets början som styr fastighetstaxeringen, dvs. 1 januari. Denna tidpunkt benämns beskaffenhetstidpunkten. Eventuella förändringar efter detta datum kommer alltså inte att påverka den aktuella fastighetstaxeringen.
Typkod
Skatteverket ger varje fastighet en typkod. Typkoden består av tre siffror och används för att återspegla fastighetstaxeringslagens bestämmelser om olika typer av taxeringsenheter. En fastighetsägare som anser att Skatteverkets val av typkod är missvisande kan ha rätt att överklaga typkoden.
Hur ofta inträffar fastighetstaxering?
Normalt sker fastighetstaxering vart tredje eller sjätte år. Allmän fastighetstaxering omfattar alla fastighetstyper och sker vart sjätte år. Det finns även förenklad fastighetstaxering som är en mindre ingående taxering och som sker vart tredje år, mellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Förenklad fastighetstaxering omfattar bl.a. hyreshusenheter. Industrienheter och övriga specialenheter omfattas endast av den allmänna fastighetstaxeringen och taxeras normalt vart sjätte år. Om det har skett några större förändringar på din fastighet eller om den är nybildad kan fastigheten även bli föremål för särskild fastighetstaxering. Det görs då en ny värdering, vilket kan innebära att fastigheten får ett förändrat taxeringsvärde.
Varför har vi fastighetstaxering?
Det vanligaste skälet till fastighetstaxering är att fastställa storleken på den skatt som ska betalas för en fastighet. Taxeringsvärdet ligger till grund för stämpelskattens storlek och påverkar om ett förvärv av en fastighet ska ses som ett köp eller en gåva. Ett korrekt taxeringsvärde kan även ha betydelse om du till exempel ska låna pengar med fastigheten som säkerhet eller om du ska få försäkringsersättning för skador som uppstått på en fastighet.
Vad kan du göra om du har fått ett för högt taxeringsvärde?
Om din fastighet har åsatts ett felaktigt taxeringsvärde har du möjlighet att få till en ändring genom att ompröva beslutet. Då tar Skatteverket upp ärendet till en förnyad prövning. Om Skatteverket beslutar att inte ändra sitt beslut och du fortfarande är missnöjd med beslutet kan du överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Beslut om fastighetstaxering kan normalt överklagas senast fem år efter taxeringen.
Källhänvisning: www.axi.se