Styrelsearvode

Arvodet till styrelsen ska för kommande verksamhetsår bestämmas vid bostadsrättsföreningens ordinarie årsstämma. När och hur föreningen ska fastställa arvode för styrelsen är en fråga som normalt avhandlas i stadgarna och i lagen om ekonomiska föreningar. För bostadsrättsföreningar i Stockholm tillämpas (2018) ett genomsnittligt arvode på ca 1.000–1.500 kr per lägenhet – för den samlade styrelsen att dela på. Vissa föreningar använder sig också av ett belopp baserat på prisbasbeloppet så att arvodet inte fordrar årlig justering utan automatiskt följer kostnadsläget.

Stadgarna behöver enligt lag inte ta upp frågan men det är vanligt att det står omnämnt. Arvodet ska avse det kommande verksamhetsåret och inte ses som en "belöning" för redan utförda insatser. Observera att frågan om arvode kommer före frågan om val av ny styrelse på stämmans dagordning. Det vanligaste är att stämmobeslutet om arvode avser ett gemensamt belopp för hela styrelsen och att styrelsen själv fördelar detta mellan ledamöterna. Men det förutsätter att det är inskrivet i föreningens stadgar. Annars gäller enligt lagen om ekonomiska föreningar (7 kap 26 §) att föreningsstämman ska besluta om arvode och annan ersättning till var och en av styrelseledamöterna.

Styrelsen kan aldrig ta ut högre arvode än stämman har beslutat. Skulle det uppkomma önskemål om ”extra ersättning” så måste detta tas upp på en extra föreningsstämma. En styrelse som upplever att arbetet blir alltför betungande bör kanske hellre överväga att ta in konsulter för vissa arbetsmoment som t.ex. att anlita en bostadsjurist för att hantera en upphandling. Att köpa tjänster som ligger inom ramen för förvaltning av bostadsrättsföreningens fastighet(er) faller inom styrelsens uppdrag och befogenhet. En styrelsemedlem som utför arbete som annars skulle behöva läggas ut på entreprenad, t.ex. fungerar som vaktmästare och utför mindre reparationsarbeten, kan lämpligen erhålla särskild ersättning för detta arbete.

Det är lämpligt att låta styrelsen fördela arvodet inom sig och detta är också så de flesta bostadsrättsföreningar gör. Hur arvodet fördelas varierar dock en hel del men i huvudsak används någon av följande metoder:

• arvodet fördelas jämt mellan alla ledamöter,

• ordföranden och kanske även kassör och sekreterare får ett högre belopp,

• arvodet fördelas utifrån deltagande vid möten, eller

• någon slags kombination av de olika varianterna.

För att koppla arvodet till ansvar och arbetsbörda kan det t.ex. vara en bra idé att dela upp arvodet i tre delar, ett fast belopp till alla, ett belopp för varje möte som en ledamot deltagit i och en timersättning för den som tar sig an extra arbetsuppgifter.

Som nämnts varierar arvodet till styrelsen i olika föreningar från i praktiken ingenting till förhållandevis ansenliga belopp. Storleken på bostadsrättsföreningen bör tillmätas betydelse. Det förekommer bostadsrättsföreningar med bara en handfull lägenheter där det anses rimligt att inget arvode utgår (eftersom alla boende s.a.s. över tid roterar på styrelseposterna) till föreningar med flera hundra lägenheter där arvode bör utgå. Vad som planeras i föreningen är också en faktor att ta hänsyn till, t.ex. om stambyte eller ombyggnation av vindsutrymmen är förestående vilket regelmässigt innebär extra arbete för en styrelse.

Det är alltså viktigt att utgå ifrån förutsättningarna i er bostadsrättsförening. Styrelsearbetet i en äldre bostadsrättsförening med väletablerade tjänsteavtal genom vilka det mesta av driften sköts externt är mindre krävande än styrelsearbetet i en nybildad förening eller en förening med förestående underhållsaktiviteter. Det kan följaktligen variera vad som kan anses vara ett ”skäligt arvode”. Har en förening svag ekonomi får kanske styrelsen också acceptera att inget arvode kan utgå och helt enkelt ställa upp utifrån egenintresset att “rädda” föreningen och det egna boendet. En symbolisk summa så att styrelsen ska kunna gå ut och äta en god middag kan ändå vara försvarlig under sådana omständigheter. Om en förening har god ekonomi ska detta å andra sidan inte användas som ett argument för ett förhållandevis högt styrelsearvode.

Arbetsgivaravgifter utgår för styrelsens arvode om detta är 1.000 kr eller högre. Det bör framgå av stämmans beslut om arbetsgivaravgifter ska räknas in i det fastställda beloppet eller inte. Kontrolluppgift avseende utbetalat styrelsearvode ska årligen lämnas in till Skatteverket.

Källhänvisning: www.bostadsjuristerna.se, www.bostadsratterna.se