Radon - Versionshistorik

Urbanbladin den 7 september 2021 kl. 12.53

2021-09-07T12:53:46Z

← Äldre version		Versionen från 7 september 2021 kl. 12.53
Rad 24:		Rad 24:

	Källa Borätt Forum		Källa Borätt Forum


			[[kategori:Teknik]]

			<br>

Urbanbladin den 7 september 2021 kl. 12.52

2021-09-07T12:52:23Z

← Äldre version		Versionen från 7 september 2021 kl. 12.52
Rad 1:		Rad 1:
	Riktvärdet för radon i inomhusluften är 200 Bq/m3. Är radonhalten högre är den en olägenhet för människors hälsa. Bostadsrättsföreningen är ansvarig för att bostäder i fastigheten inte överstiger riktvärdet för radon i inomhusluften, enligt 9 kap. 9 § miljöbalken. Bostadsrättsföreningen ska se till att radonhalterna är kontrollerade och stå för mätningar och eventuell radonsanering.		Radon är en luktfri och osynlig gas. Riktvärdet för radon i inomhusluften är 200 Bq/m3. Är radonhalten högre är den en olägenhet för människors hälsa. Bostadsrättsföreningen är ansvarig för att bostäder i fastigheten inte överstiger riktvärdet för radon i inomhusluften, enligt 9 kap. 9 § miljöbalken. Bostadsrättsföreningen ska se till att radonhalterna är kontrollerade och stå för mätningar och eventuell radonsanering.


Rad 19:		Rad 19:
	Kommer radonet från byggnadsmaterialet, sänks radonhalten enklast genom ventilation. Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten innehåller radium och avger därför radon.		Kommer radonet från byggnadsmaterialet, sänks radonhalten enklast genom ventilation. Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten innehåller radium och avger därför radon.
	Normalt är radiumhalten så låg att det inte finns någon risk för hälsan, men det finns undantag. Ett sådant är alunskifferbaserad lättbetong, så kallad blåbetong, som användes från 1929 till slutet av 1970-talet. Blåbetong i både ytter- och innerväggar samt bjälklag kan ge radongashalter på uppåt 1 000 Bq/m3, när luftväxlingen är dålig. Väggar med blåbetong kan tätas med radontapet eller puts. Att byta ut det byggnadsmaterial som ger upphov till radon är vanligtvis en kostsam metod.		Normalt är radiumhalten så låg att det inte finns någon risk för hälsan, men det finns undantag. Ett sådant är alunskifferbaserad lättbetong, så kallad blåbetong, som användes från 1929 till slutet av 1970-talet. Blåbetong i både ytter- och innerväggar samt bjälklag kan ge radongashalter på uppåt 1 000 Bq/m3, när luftväxlingen är dålig. Väggar med blåbetong kan tätas med radontapet eller puts. Att byta ut det byggnadsmaterial som ger upphov till radon är vanligtvis en kostsam metod.
			En annan källa till radon i byggmaterial kan vara olika typer av slaggfyllningar i bjälklagen, s.k. byggmästarfyllning, vilket kan förekomma i äldre hus. Denna kan vara relativt enkel att avlägsna jämfört med radon i väggmaterial.

	I dag tillverkas inte byggnadsmaterial med så hög radiumhalt att det utgör någon nämnvärd radonrisk		I dag tillverkas inte byggnadsmaterial med så hög radiumhalt att det utgör någon nämnvärd radonrisk

			Källa Borätt Forum

Lars den 4 maj 2021 kl. 13.18

2021-05-04T13:18:14Z

← Äldre version		Versionen från 4 maj 2021 kl. 13.18
Rad 9:		Rad 9:
	Det finns inget lagkrav som talar om hur ofta en mätning ska utföras. Har det gått mer än 10 år sedan radonmätning utförts eller om det genomförts byggnadsåtgärder som kan påverka radonhalten i inomhusluften rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att ny mätning utförs.		Det finns inget lagkrav som talar om hur ofta en mätning ska utföras. Har det gått mer än 10 år sedan radonmätning utförts eller om det genomförts byggnadsåtgärder som kan påverka radonhalten i inomhusluften rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att ny mätning utförs.
	Däremot har bostadsrättsföreningen ett krav att kunna redovisa ett mätresultat som är taget i närtid om ansvarig tillsynsmyndighet vill ha radonvärden redovisade.		Däremot har bostadsrättsföreningen ett krav att kunna redovisa ett mätresultat som är taget i närtid om ansvarig tillsynsmyndighet vill ha radonvärden redovisade.


	Den kommunala nämnden för miljö- och hälsa eller motsvarande har ett tillsynsansvar för att bostadsrättsföreningar följer bestämmelserna i miljöbalken. Kommunen kan därmed kräva att föreningen undersöker och eventuellt åtgärdar radonhalten i föreningens byggnader.		Den kommunala nämnden för miljö- och hälsa eller motsvarande har ett tillsynsansvar för att bostadsrättsföreningar följer bestämmelserna i miljöbalken. Kommunen kan därmed kräva att föreningen undersöker och eventuellt åtgärdar radonhalten i föreningens byggnader.


	Den främsta källan till radon i inomhusluft är markluft som tränger in genom otätheter i grunden eller källaren. Det är vanligt att trycket inomhus är lägre än i marken under huset, på grund av termik eller fläktventilation. Detta kan leda till att markluften sugs in i källarutrymmen och lokaler i främst bottenvåningar genom de otätheter och öppningar som finns. I de fall där radonet kommer från marken är det vanligt att försöka utestänga radonet genom att täta de sprickor och öppningar som finns i husgrunden, eller att installera exempelvis en radonsug, som sänker trycket i marken under huset och därigenom både suger bort och förhindrar att radonet kommer in. Kombinera eventuellt med att förbättra byggnadens ventilation. Tänk dock på att tekniska system för sanering alltid behöver underhållas.		Den främsta källan till radon i inomhusluft är markluft som tränger in genom otätheter i grunden eller källaren. Det är vanligt att trycket inomhus är lägre än i marken under huset, på grund av termik eller fläktventilation. Detta kan leda till att markluften sugs in i källarutrymmen och lokaler i främst bottenvåningar genom de otätheter och öppningar som finns. I de fall där radonet kommer från marken är det vanligt att försöka utestänga radonet genom att täta de sprickor och öppningar som finns i husgrunden, eller att installera exempelvis en radonsug, som sänker trycket i marken under huset och därigenom både suger bort och förhindrar att radonet kommer in. Kombinera eventuellt med att förbättra byggnadens ventilation. Tänk dock på att tekniska system för sanering alltid behöver underhållas.


	Kommer radonet från byggnadsmaterialet, sänks radonhalten enklast genom ventilation. Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten innehåller radium och avger därför radon.		Kommer radonet från byggnadsmaterialet, sänks radonhalten enklast genom ventilation. Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten innehåller radium och avger därför radon.
	Normalt är radiumhalten så låg att det inte finns någon risk för hälsan, men det finns undantag. Ett sådant är alunskifferbaserad lättbetong, så kallad blåbetong, som användes från 1929 till slutet av 1970-talet. Blåbetong i både ytter- och innerväggar samt bjälklag kan ge radongashalter på uppåt 1 000 Bq/m3, när luftväxlingen är dålig. Väggar med blåbetong kan tätas med radontapet eller puts. Att byta ut det byggnadsmaterial som ger upphov till radon är vanligtvis en kostsam metod.		Normalt är radiumhalten så låg att det inte finns någon risk för hälsan, men det finns undantag. Ett sådant är alunskifferbaserad lättbetong, så kallad blåbetong, som användes från 1929 till slutet av 1970-talet. Blåbetong i både ytter- och innerväggar samt bjälklag kan ge radongashalter på uppåt 1 000 Bq/m3, när luftväxlingen är dålig. Väggar med blåbetong kan tätas med radontapet eller puts. Att byta ut det byggnadsmaterial som ger upphov till radon är vanligtvis en kostsam metod.
	I dag tillverkas inte byggnadsmaterial med så hög radiumhalt att det utgör någon nämnvärd radonrisk		I dag tillverkas inte byggnadsmaterial med så hög radiumhalt att det utgör någon nämnvärd radonrisk

Lars den 4 maj 2021 kl. 13.17

2021-05-04T13:17:35Z

← Äldre version		Versionen från 4 maj 2021 kl. 13.17
Rad 1:		Rad 1:
	Riktvärdet för radon i inomhusluften är 200 Bq/m3. Är radonhalten högre är den en olägenhet för människors hälsa. Bostadsrättsföreningen är ansvarig för att bostäder i fastigheten inte överstiger riktvärdet för radon i inomhusluften, enligt 9 kap. 9 § miljöbalken. Bostadsrättsföreningen ska se till att radonhalterna är kontrollerade och stå för mätningar och eventuell radonsanering.		Riktvärdet för radon i inomhusluften är 200 Bq/m3. Är radonhalten högre är den en olägenhet för människors hälsa. Bostadsrättsföreningen är ansvarig för att bostäder i fastigheten inte överstiger riktvärdet för radon i inomhusluften, enligt 9 kap. 9 § miljöbalken. Bostadsrättsföreningen ska se till att radonhalterna är kontrollerade och stå för mätningar och eventuell radonsanering.


	Mätperiod för radon 1 oktober till 30 april.		Mätperiod för radon 1 oktober till 30 april.

	Bostadsrättsföreningar kan inte få bidrag för att sanera radon.		Bostadsrättsföreningar kan inte få bidrag för att sanera radon.


	Det finns inget lagkrav som talar om hur ofta en mätning ska utföras. Har det gått mer än 10 år sedan radonmätning utförts eller om det genomförts byggnadsåtgärder som kan påverka radonhalten i inomhusluften rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att ny mätning utförs.		Det finns inget lagkrav som talar om hur ofta en mätning ska utföras. Har det gått mer än 10 år sedan radonmätning utförts eller om det genomförts byggnadsåtgärder som kan påverka radonhalten i inomhusluften rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att ny mätning utförs.
Rad 12:		Rad 14:
	Den främsta källan till radon i inomhusluft är markluft som tränger in genom otätheter i grunden eller källaren. Det är vanligt att trycket inomhus är lägre än i marken under huset, på grund av termik eller fläktventilation. Detta kan leda till att markluften sugs in i källarutrymmen och lokaler i främst bottenvåningar genom de otätheter och öppningar som finns. I de fall där radonet kommer från marken är det vanligt att försöka utestänga radonet genom att täta de sprickor och öppningar som finns i husgrunden, eller att installera exempelvis en radonsug, som sänker trycket i marken under huset och därigenom både suger bort och förhindrar att radonet kommer in. Kombinera eventuellt med att förbättra byggnadens ventilation. Tänk dock på att tekniska system för sanering alltid behöver underhållas.		Den främsta källan till radon i inomhusluft är markluft som tränger in genom otätheter i grunden eller källaren. Det är vanligt att trycket inomhus är lägre än i marken under huset, på grund av termik eller fläktventilation. Detta kan leda till att markluften sugs in i källarutrymmen och lokaler i främst bottenvåningar genom de otätheter och öppningar som finns. I de fall där radonet kommer från marken är det vanligt att försöka utestänga radonet genom att täta de sprickor och öppningar som finns i husgrunden, eller att installera exempelvis en radonsug, som sänker trycket i marken under huset och därigenom både suger bort och förhindrar att radonet kommer in. Kombinera eventuellt med att förbättra byggnadens ventilation. Tänk dock på att tekniska system för sanering alltid behöver underhållas.

	Kommer radonet från byggnadsmaterialet, sänks radonhalten enklast genom ventilation. Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten innehåller radium och avger därför radon. Normalt är radiumhalten så låg att det inte finns någon risk för hälsan, men det finns undantag. Ett sådant är alunskifferbaserad lättbetong, så kallad blåbetong, som användes från 1929 till slutet av 1970-talet. Blåbetong i både ytter- och innerväggar samt bjälklag kan ge radongashalter på uppåt 1 000 Bq/m3, när luftväxlingen är dålig. Väggar med blåbetong kan tätas med radontapet eller puts. Att byta ut det byggnadsmaterial som ger upphov till radon är vanligtvis en kostsam metod.		Kommer radonet från byggnadsmaterialet, sänks radonhalten enklast genom ventilation. Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten innehåller radium och avger därför radon.
			Normalt är radiumhalten så låg att det inte finns någon risk för hälsan, men det finns undantag. Ett sådant är alunskifferbaserad lättbetong, så kallad blåbetong, som användes från 1929 till slutet av 1970-talet. Blåbetong i både ytter- och innerväggar samt bjälklag kan ge radongashalter på uppåt 1 000 Bq/m3, när luftväxlingen är dålig. Väggar med blåbetong kan tätas med radontapet eller puts. Att byta ut det byggnadsmaterial som ger upphov till radon är vanligtvis en kostsam metod.
	I dag tillverkas inte byggnadsmaterial med så hög radiumhalt att det utgör någon nämnvärd radonrisk		I dag tillverkas inte byggnadsmaterial med så hög radiumhalt att det utgör någon nämnvärd radonrisk

Lars: Skapade sidan med 'Riktvärdet för radon i inomhusluften är 200 Bq/m3. Är radonhalten högre är den en olägenhet för människors hälsa. Bostadsrättsföreningen är ansvarig för att bost...'

2021-04-16T08:55:58Z

Skapade sidan med 'Riktvärdet för radon i inomhusluften är 200 Bq/m3. Är radonhalten högre är den en olägenhet för människors hälsa. Bostadsrättsföreningen är ansvarig för att bost...'

Ny sida

Riktvärdet för radon i inomhusluften är 200 Bq/m3. Är radonhalten högre är den en olägenhet för människors hälsa. Bostadsrättsföreningen är ansvarig för att bostäder i fastigheten inte överstiger riktvärdet för radon i inomhusluften, enligt 9 kap. 9 § miljöbalken. Bostadsrättsföreningen ska se till att radonhalterna är kontrollerade och stå för mätningar och eventuell radonsanering.

Mätperiod för radon 1 oktober till 30 april.

Bostadsrättsföreningar kan inte få bidrag för att sanera radon.

Det finns inget lagkrav som talar om hur ofta en mätning ska utföras. Har det gått mer än 10 år sedan radonmätning utförts eller om det genomförts byggnadsåtgärder som kan påverka radonhalten i inomhusluften rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att ny mätning utförs.
Däremot har bostadsrättsföreningen ett krav att kunna redovisa ett mätresultat som är taget i närtid om ansvarig tillsynsmyndighet vill ha radonvärden redovisade.

Den kommunala nämnden för miljö- och hälsa eller motsvarande har ett tillsynsansvar för att bostadsrättsföreningar följer bestämmelserna i miljöbalken. Kommunen kan därmed kräva att föreningen undersöker och eventuellt åtgärdar radonhalten i föreningens byggnader.

Den främsta källan till radon i inomhusluft är markluft som tränger in genom otätheter i grunden eller källaren. Det är vanligt att trycket inomhus är lägre än i marken under huset, på grund av termik eller fläktventilation. Detta kan leda till att markluften sugs in i källarutrymmen och lokaler i främst bottenvåningar genom de otätheter och öppningar som finns. I de fall där radonet kommer från marken är det vanligt att försöka utestänga radonet genom att täta de sprickor och öppningar som finns i husgrunden, eller att installera exempelvis en radonsug, som sänker trycket i marken under huset och därigenom både suger bort och förhindrar att radonet kommer in. Kombinera eventuellt med att förbättra byggnadens ventilation. Tänk dock på att tekniska system för sanering alltid behöver underhållas.

Kommer radonet från byggnadsmaterialet, sänks radonhalten enklast genom ventilation. Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten innehåller radium och avger därför radon. Normalt är radiumhalten så låg att det inte finns någon risk för hälsan, men det finns undantag. Ett sådant är alunskifferbaserad lättbetong, så kallad blåbetong, som användes från 1929 till slutet av 1970-talet. Blåbetong i både ytter- och innerväggar samt bjälklag kan ge radongashalter på uppåt 1 000 Bq/m3, när luftväxlingen är dålig. Väggar med blåbetong kan tätas med radontapet eller puts. Att byta ut det byggnadsmaterial som ger upphov till radon är vanligtvis en kostsam metod.
I dag tillverkas inte byggnadsmaterial med så hög radiumhalt att det utgör någon nämnvärd radonrisk