<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Bergv%C3%A4rme</id>
	<title>Bergvärme - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Bergv%C3%A4rme"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Bergv%C3%A4rme&amp;action=history"/>
	<updated>2026-05-08T14:53:08Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.38.2</generator>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Bergv%C3%A4rme&amp;diff=204&amp;oldid=prev</id>
		<title>DennisSavetun: Skapade sidan med 'Bergvärme är en miljövänlig och stabil energikälla.  Genom att borra ett hål (50-200m) i marken kan lagrad solenergi tas upp till ytan och sedan förstärkas med en berg...'</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Bergv%C3%A4rme&amp;diff=204&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2021-05-17T12:21:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Skapade sidan med &amp;#039;Bergvärme är en miljövänlig och stabil energikälla.  Genom att borra ett hål (50-200m) i marken kan lagrad solenergi tas upp till ytan och sedan förstärkas med en berg...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;Bergvärme är en miljövänlig och stabil energikälla. &lt;br /&gt;
Genom att borra ett hål (50-200m) i marken kan lagrad solenergi tas upp till ytan och sedan förstärkas med en bergvärmepump. &lt;br /&gt;
Bergvärme är en relativt dyr investering, men eftersom energikostnaderna sänks avsevärt lönar det sig i regel alltid att installera bergvärme. &lt;br /&gt;
För att kunna använda bergvärmen till uppvärmning av huset krävs det vattenburna element (radiatorer) samt el, eftersom bergvärmepumpen måste ha el för att fungera. &lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
== Funktionsbeskrivning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmekällan kan vara jord, berg, vatten , luft m.m. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En slang fylld med köldbärarvätska (vatten och frostskyddsmedel) ”hämtar” värmen genom att vätsketemperaturen höjs ett par grader av den omkringliggande berggrunden eller jorden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Köldbärarvätskan leds in i värmepumpen till en värmeväxlare, som kallas förångare. Där avger den värmen till ett inre system, som också passerar förångaren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta system innehåller ett köldmedium, som är i vätskeform när det går in i förångaren. Köldmediet har den unika egenskapen att det kokar vid mycket låg temperatur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det sker i förångaren och köldmediet förångas och övergår i gasform. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta sker vid lågt tryck och låg temperatur, t.ex. -5 grader C.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I och med kokningen förångas köldmediet och övergår i gasform och går vidare till kompressorn.&lt;br /&gt;
I kompressorn komprimeras gasen till högt tryck och hög temperatur. &lt;br /&gt;
Den heta gasen förs in i nästa värmeväxlare (kondensorn). Där möter den heta gasen avkylt returvatten från radiatorer eller varmvattenberedare och värmer upp det. &lt;br /&gt;
Den heta gasen avkyls när den avger värmen till radiatorvattnet och kondenserar och övergår åter till vätska. &lt;br /&gt;
Det uppvärmda vattnet för radiatorer eller varmvattenberedare transporterar ut värmen till respektive enheter. &lt;br /&gt;
Vätskan har fortfarande ett högt tryck och måste därför passera en stryp / expansionsventil för att sänka trycket och temperaturen innan det på nytt kan gå in i förångaren och ett nytt varv i processen börjar&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
</feed>