2021-09-21T12:45:37Z

Urbanbladin:

Yttertak är ett byggnadselement som utgör den övre begränsningen av en byggnad. Inne i byggnader är det innertak som utgör den övre begränsningen av ett rum. 

Yttertak kan vara gjort av olika material bl.a. [[plåttak]], [[takpannor]], [[papptak]], [[duktak]] och sedumtak. Tak finns i ett antal olika typ utseenden som sadeltak, valmat tak, motfallstak,
pulpettak, mansardtak, tälttak, sågtak, kupoltak.
 
[[Fil:Taktyper bild 1.jpg|vänster]]
[[Fil:Taktyper bild 2.jpg|höger]]

Duktak

2021-09-21T12:21:03Z

Urbanbladin: Skapade sidan med 'Låglutande ("platta") tak beläggs ibland med takduk som är en duk som kan vara gjord av EPDM ("gummi") eller PVC ("plast"). Dessa läggs ofta på större låglutande tak so...'

Låglutande ("platta") tak beläggs ibland med takduk som är en duk som kan vara gjord av EPDM ("gummi") eller PVC ("plast"). Dessa läggs ofta på större låglutande tak som industribyggnader och sporthallar. De går snabbt att lägga över stora ytor. Till nackdelarna hör att de lätt kan skadas mekaniskt vid t ex snöskottning av taket (man bör inte använda snöskyfflar av metall som kan skära hål i duken). Som alternativ till duk läggs ibland takpapp som är en bitumenbaserad produkt ("asfalt").

Takpannor

2021-09-21T12:13:13Z

Urbanbladin: Skapade sidan med 'Takpannor är en vanlig ytbeklädnad på yttertak. Idag är dessa oftast av betong vid all nyproduktion (betongpannor kan fås i flera olika färger). Förr var pannorna av le...'

Papptak

2021-09-21T12:00:53Z

Urbanbladin: Skapade sidan med 'Papptak är yttertak där det yttre skiktet utgörs av en takpapp som är en petroleumbaserad produkt. Benämns också bitumen eller populärt asfalt. Bitumen är bindemedel i...'

Papptak är yttertak där det yttre skiktet utgörs av en takpapp som är en petroleumbaserad produkt. Benämns också bitumen eller populärt asfalt. Bitumen är bindemedel i asfalt, takpapp m.m.
Under ytpappen ligger en underlagspapp mot underlaget (som kan bestå av t ex trä eller betong)
Papptak har en typisk förväntad livslängd på ca 30 år. Till fördelarna hör att det är relativt snabbt och lätt att lägga. Till nackdelarna hör den relativt korta livslängden och att det inte utgör något stort skydd mot brand.

Stänkputs

2021-09-07T13:28:21Z

Urbanbladin:

Stänkputs kallas en form av ytputs som både ger en strukturerad och kornig yta. 
Putsen är genomfärgad och får sin struktur när den sprutas eller stänks på fasaden. Någon efterbehandling behövs inte. Putsen är känd för att ha god hållbarhet och ger ett bra skydd för huset.
Begreppet stänkputs kommer sig av att putsen stänks eller sprutas på underlaget. Den puts som används består ofta av en bas av kalk och cement och med en ballast där kornstorleken är upp till 3 mm. Putsen är genomfärgad i valfri kulör. Efterbehandling behövs inte. 

Så fort stänkputsen har sprutats på ytan, är också fasaden klar. Det gör putsarbetet enkelt och effektivt. För att den här putsmetoden ska bli lyckad, krävs ett lättflytande, blött och magert bruk. Metoden är vanlig för renovering av putsfasader, men används också för nya byggnationer.
Stänkputsen är således en enkel form av puts, som ger ett gott slutresultat. Stänkputsen innehåller glimmer som ger putsen speciell lyster. Putsen fungerar bra i många fall, men är mindre lämplig att använda för socklar och murar, eller som ytbehandling där putsen måste ha en hög vidhäftning. 

Resultatet av fasadputsningen är en ytstruktur som består av små kornigheter. Kornen är den ballast som finns i putsen. Ballasten består vanligen av marmorkorn men kan även bestå av natursand. Det syns alltid om putsen är sprutad eller om den är handputsad.
Det går att välja vilken tjocklek putsen ska ha. På en murad yta kan till exempel putsen läggas an mycket tunt, så att fogarna mellan stenarna skönjs. Det kan vara vackert och effektfullt, medan det i andra fall är snyggare med ett tjockare lager stänkputs. 

Vilken sorts fasadputs som används beror på vilket underlag som putsen ska ligga på. Bindemedlet i putsen kan bestå av kalk alternativt kalk och cement, så kallad KC-puts. Vilket som ska användas beror på underlaget. Det ska alltid vara samma bindemedel på underlag som ytputs. 
För de flesta underlag kan även en silikonhartsputs användas. Det gäller dock inte underlag såsom trä eller plåt.

Källa Borätt Forum och Extern

[[kategori:Teknik]]

Slätputs

2021-09-07T13:25:37Z

Urbanbladin:

== Slätputs - Klassisk och modern putsfasad ==
 
Den klassiska slätputsen har ett vackert uttryck och ger en ren och stilfull fasad. Till sin struktur är den nästan helt slät. Slätputsen har funnits med i den svenska arkitekturen sedan medeltiden, och är än idag en populär fasadputs som passar i många sammanhang, både på moderna och gamla hus.
Såsom namnet tyder är slätputsen en putsningsform som ger en helt slät yta. Ytan är har brädrivits och filtats för att bli så plan som möjligt, eller så har en så kallad skånska använts. Det är också vanligt att vattna ytan efter ett par dagar för att få en extra slät yta, även om riktigt professionella hantverkare klarar sig utan detta moment i de flesta fall.
Förr användes kalkputs, idag kommer den klassiska slätputsen i många olika typer. Vilken som passar bäst beror mångt och mycket på hur slutresultatet ska se ut, och vilket underlag putsen ska läggas på. Ytputsen är en del av ett helt system som ska hänga samman och bilda ett bra skydd för huset, mot väder och vind. 

Den släta putsen är len till ytan och ger fasaden ett mjukt intryck. De metoder som använts genom tiderna för att få putsen slät och len, har varierat med tiden. I vissa fall har putsen lagts på i tjocka lager, i andra har putsen varit så tunn att den bakomliggande väggstrukturen skymtar igenom.
Även idag används olika tekniker för att skapa det uttryck på fasaden som önskas – helt ren och plan eller med skiftningar. En slätputsad funkisvilla har en något annan typ av slätputs än en stenkyrka som slätputsats.
Det första exemplet handlar om en precis och skarp putsning, medan den äldre slätputstekniken tillät ojämnheter, från de verktyg som användes av muraren. 
Idag är en slätputs ofta helt slät, tack vare mer moderna putsningstekniker och allehanda verktyg.
Att anlägga en större yta på maskinell väg är inte helt ovanligt, men mindre ytor är fortfarande i regel handpålagda. Det gäller inte minst vid renoveringar av äldre hus, där en mer klassisk stil är att föredra. Förr blandades också bruket på plats, med lokala råvaror.
Det gav stora skillnader i hur putsen tedde sig på fasaden och gav putsen något olika egenskaper. Detta i sin tur påverkade hur putsen kunde läggas på och hur den såg ut på fasaden. Idag fabrikstillverkas bruket, vilket ger en mer enhetlig karaktär på de fasader som slätputsas. 

Slätputs kan vara den enda formen av puts på en byggnad. Men det är inte alltid hela huset är slätputsat. Ibland består själva fasaden av en grövre putsstruktur, såsom spritputs, men har detaljer och inslag av slätputs. Det kan handla om karmarna runt fönster och dörrar, eller vissa partier på fasaden.
Kombinationen av olika typer av puts ger karaktär åt huset, då de olika putserna ger en synlig skillnad i fasaden. Putsen kan också ha en mängd olika färger, men den klassiska vita putsen är en evig favorit. 

All puts innehåller bindemedel och sand, även kallad ballast. För att slätputsa en fasad på ett klassiskt manér används ett rent kalkbruk. Det finns även bruk som har både kalk och cement som bas, så kallat KC-bruk.
Kalkbruken är mycket väl använda särskilt i de södra delarna av landet och Gotland. KC-bruk är en modernare form av putsbruk, som stelnar snabbare än vad kalkbruket gör. Putsens ballast består av mycket små korn av sand. Några stora korn tolereras i allmänhet inte, då det förstörs den släta ytan.
För att kallas slätputs ska putsen ha en en ballast där kornen mäter mellan en till två millimeter. Putsen läggs på i mycket tunna skikt som mäter ett par millimeter upp till en halv centimeter. Det finns dock exempel på slätputsade fasader som har en något grövre ädelputs. Det gäller framför allt äldre hus. 

Slätputsen är vanligt förekommande i Sverige och putsmetoden har en lång och anrik historia i landet. Den återfinns både på gamla byggnader och hus, och på moderna fastigheter. Den kan ganska enkelt läggas på stenhus och passar även i många andra sammanhang.
Den är till exempel vanligt förekommande på reveterade fasader, det vill säga putsade fasader där stommen består av trä med en vassmatta och ett armeringsnät, därefter har fasaden fått ett ytskikt av puts.

Källa Borätt Forum och Extern

[[kategori:Teknik]]

Spritputs

2021-09-07T13:22:07Z

Urbanbladin:

Spritputs är en form av ytputs och är en putsmetod som skapar en putsad yta med grovkornig struktur. 
Den är en relativt modern form av fasadputs, som också fått stort genomslag i vårt land, inte minst för att det är lätt att putsa med spritputs.
Spritputs läggs an på ytan med hjälp av en maskin eller för hand. Enligt gammal modell ska spritputsen läggas på för hand genom att slås på med god kraft. Själva putsen består av en ädelputs med grov struktur.
Till skillnad från stänkputsen eller slätputsen består ytan av ett skikt med större korn. Kornen ger en ruggad yta, och skapar ett vackert skuggspel på fasaden. I spritputsen är kornen, ballasten, i putsen minst 5 mm grova. Ballasten kan bestå av marmor eller natursand. 

Namnet kommer från ordet spritstenar. Dessa stenar är mjukt formade naturgrus av större modell om det handlar om en äldre spritputs, medan nyare former av spritputs ofta består av krossade småstenar.
Den äldre spritputsen bestod också av en mindre mängd ballast än dagens spritputs. Skillnaden mellan ny och gammal spritputs är därför ganska tydlig. 

Spritputsning är en relativt modern form av putsning, som kom att ersätta slätputsningen till en del under 1800-talets sista år. 
Den är särskilt vanlig på reveterade hus. Det var och är en ganska enkel form av putsning, eftersom putsen med de grova kornen lades på för hand och sedan lämnades att torka som den går och står.
Någon mer omarbetning av ytan gjordes inte.
Resultatet blev dock mycket bra, och spritputs är än idag ett bra val av puts. Den ger ett gott skydd mot väder, frost och klarar hög luftfuktighet väl, om den lagts på rätt sätt.
Spritputs är idag en populär form av puts för såväl stora som små fastigheter. Ibland blandas denna puts med slätputs för att ge en extra dimension åt fasaden. 
Putsen kan ha en mängd olika färger, och ger ett vackert och levande intryck.
Vilken spritputs som ska användas beror till stora delar på vilket underlag som används, och vilket uttryck som den färdiga ytan ska ha. Den spritputs som anläggs ska alltid vara en del i ett helt system som ger ett gott skydd åt fasaden.

Källa Borätt Forum och Extern

[[kategori:Teknik]]

Spritputs

2021-09-07T13:21:18Z

Urbanbladin:

Rivputs

2021-09-07T13:17:47Z

Urbanbladin:

En putsad fasad där ytputsen har en fin och mjuk struktur, har fått en rivputs, eller skrapad puts. Det är en form av ädelputs med sin egen struktur och ett särskilt utseende. Ibland går rivputsen under namnet skrapad puts.
Rivputsen är en form av ädelputs som läggs på fasaden för hand alternativt med en spruta. För att åstadkomma rivputs behöver det yttersta lagret rivas bort med hjälp av en spikbräda. Det handlar om de översta två till tre millimetrarna.
Rivningen sker precis när putsen håller på att härda. Sedan tillåts putsen vara som den är. Resultatet, om metoden används med rätt putsbruk, är ett knaggligt och rustikt intryck.
Vid rivputsning ska ett putsbruk anpassat för metoden användas. Det går ofta under just namnet rivputs och har då blandats för att få de rätta egenskaperna. Rivputsen är en form av ädelputs som har cement och/eller kalk som bas och som har en ballast i form av dolomitkross, marmor alternativt någon annan natursand.
En vacker variant är till exempel rivputs med glimmer som ballast. Putsen är ofta genomfärgad, vilket gör att putsfärg inte behövs.

Källa Borätt Forum och Externa

[[kategori:Teknik]]

2021-09-07T12:52:23Z

Urbanbladin:

Fasad

2021-09-07T12:34:40Z

Urbanbladin:

Fasad på en byggnad är en yttervägg på byggnaden som är synlig utifrån, en husvägg som står mot nästa husvägg kan inte kallas för fasad. 
Fasaden uppfyller en viktig funktion på byggnadens klimatskal. 
 
Fasader på byggnader kan vara gjorda av olika material, som t.ex. puts, tegel, 
trä, betong, sten, glas, skivmaterial samt även keramiska plattor. Delar som tillhör fasaden är fönster, ytterdörrar och portar. 

På fasaden kan bl.a. fasadstegar, stuprör och balkonger monteras.

Källa Borätt Forum

[[kategori:Teknik]]

2021-09-07T11:34:03Z

Urbanbladin:

En balkkonsolerad balkong bärs, till skillnad från en fribärande balkong, upp av ett [https://sv.wikipedia.org/wiki/Anfang anfang ]på fasaden men primärt av stålkonsoler som är förankrade på varierande djup i fastighetens valv. Balkkonsolerade balkonger är normalt utförda som 2-skikt, dvs. en konstruktionsbetongdel har gjutits mellan balkar och upp till dess ovankant och droppbleck har sedan monterats längs fria kanter och det hela har avslutats med tätskikt. Över detta ligger en överyta av betong eller gjutasfalt. 
Problemen som oftast uppstår på dessa 2-skiktsbalkonger har till grund att tätskikten och/eller droppblecken är uttjänta. Följaktligen finner vatten och fukt vägen in mellan balkar och betong och rostangrepp uppstår på balkarnas insidor. En annan svag punkt är där balkarna går in i fasaden. Det är svårt att bedöma hur allvarliga skadorna är på balkar utan att frilägga balken först. Här bör kunnig konsult rådfrågas om åtgärdsplan. När dessa balkonger renoveras är rekommendationen att gjuta om till 1-skiktsplattor med en utkragad droppnäsa där ovansida på balkar bäddas in i betong. Då blir droppbleck och tätskikt överflödigt, vilket dessutom gör det till en bättre ekonomisk lösning än 2-skiktsbalkonger.

Källa Borätt Forum

[[kategori:Teknik]]

Asbest

2021-09-07T11:33:34Z

Urbanbladin:

Asbest är ett samlingsnamn på flera mineraler som finns i naturen. Den dominerande asbestsorten är krysotil (vit asbest). Asbest har använts sedan en lång tid tillbaka på grund av materialets värdefulla tekniska egenskaper. Asbest har hög mekanisk hållfasthet och smidighet, har hög termisk beständighet, som innebär att det tål höga temperaturer, god ljud- och värmeisolerande förmåga samt hög kemisk beständighet, som innebär att det har hög tålighet mot kemikalier.

Asbest finns kvar i många äldre byggnader och asbest förekommer ofta i byggnader uppförda före 1979, men asbesthaltiga material kan ibland finnas även i något yngre byggnader.

Det är helt förbjudet att använda asbest i Sverige sedan 1982.

Yrkesmässig hantering av asbest regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest, (AFS 2006:1). Föreskrifterna gäller alla verksamheter där det finns risk för exponering för asbesthaltigt damm. För att få arbeta med asbest och asbesthaltiga material behövs tillstånd från Arbetsmiljöverket.

När man bearbetar eller river ner material som innehåller asbest frigörs en stor mängd asbestfibrer som svävar i luften under mycket lång tid eftersom fibrerna är mycket lätta och tunna. Det är farligt att andas in asbestfibrer eftersom fibrerna kan orsaka flera allvarliga lungsjukdomar som till exempel cancer.

Det är framför allt i yrken inom byggbranschen som det finns risk för att bli utsatt för asbestdamm. Nyinstallation av asbest eller asbesthaltigt material är förbjudet sedan länge, men asbest finns framför allt kvar i äldre byggnader och utgör en risk för de som arbetar med bland annat renovering inom byggbranschen. Exempel på yrkesgrupper som riskerar att utsättas för asbest är rivningsarbetare, VVS-installatörer, elektriker, snickare, golvläggare och takläggare. Även städpersonal och fastighetsskötare kan utsättas för asbest.
Asbest kan förekomma i fri form i produkter eller bunden till eller blandad med andra ämnen. Sprutasbest, som är asbest uppblandad med bindemedel och vissa tillsatser, har ett mycket högt innehåll av asbestfibrer. Asbest i en sammansatt produkt kan vara kemiskt eller fysikaliskt bunden till cement, gummi, plaster (främst härdplaster), polytetrafluoreten (PTFE) och silikon. Exempel på sådana produkter är vissa golvplattor, eternitplattor, asbestplattor och plastmattor.
Det är viktigt att känna till om ett material innehåller asbest och en provtagning är oftast nödvändig för att få ett säkert svar. Om materialet visar sig innehålla asbest och det finns risk för exponering för asbesthaltigt damm vid arbetet, krävs tillstånd från Arbetsmiljöverket, speciella skyddsåtgärder, skyddsutrustning och utbildning för att få hantera det asbesthaltiga materialet.

Asbest är förbjudet, men asbest har tidigare till exempel använts:
som brandskydd i stålkonstruktioner, ventilationsanläggningar och soprum, värmeisolering i rör, värmepannor, kakelugnar, rökgångsanslutningar, bullerdämpning och armering i skivor, i kanaler och golvplattor, underskikt till plastmattor, i fix och fog till kakel, färger och plaster, äldre plåt/ståldörrar som isolering, i ventilationstrummor och ventilationsaggregat, i asbestcementskivor på tak, fasader och balkonger, i väggar, soprum och bakom elskåp, fönsterbänkar och skivor under fönsterbänkar, fönsterkitt, golvbeläggningar, mattlim.
Eternit har även använts till ventilationskanaler och det är inte ovanligt att 1940- och 1950-talshus har frånluftskanaler i eternit.
I varmvattenrören finns asbest oftast på krökar och ändavslut i rörisoleringen.

Källa Borätt Forum

[[kategori:Teknik]]