<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wiki.dwoq.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=UlrikaNorlin</id>
	<title>DWOQ Wiki - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wiki.dwoq.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=UlrikaNorlin"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Special:Bidrag/UlrikaNorlin"/>
	<updated>2026-05-08T14:39:46Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.38.2</generator>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Lekplats&amp;diff=1262</id>
		<title>Lekplats</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Lekplats&amp;diff=1262"/>
		<updated>2022-06-02T08:41:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;UlrikaNorlin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Lekplatser ska vara säkra och tillgängliga. Här kan du läsa om vilka regler som gäller för lekplatser och vad fastighetsägare ansvarar för eller tillverkare av lekredskap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Regler för utemiljön finns i plan- och bygglagen ([[SFS 2010:900]]), 8 kap. 9 § punkt 5 och 6, samt 10–12§§ och 15–16 §§. Där anges krav på friytor för lek- och utevistelse samt krav på att lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas. Dessutom anges att tomter och allmänna platser ska utformas så att de är tillgängliga för och kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, om det är möjligt med hänsyn till terrängen. Enligt plan- och bygglagen är kommunens byggnadsnämnd tillsynsmyndighet för säkerhet och tillgänglighet på lekplatser inom kommunen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fastighetsägarens ansvar.&lt;br /&gt;
Fastighetsägare som till exempel bostadsrättsföreningar, ansvarar för att lekplatsens egenskaper upprätthålls (PBL). Ansvaret för att utrustningen är säker gäller oavsett tillverkningsår (PSL). När en ny lekplats har uppförts bör en installationsbesiktning utföras av en person med erforderlig kompetens att bedöma överensstämmelse med tillämpliga delar av SS-EN 1176 och SS-EN 1177.&lt;br /&gt;
Kontinuerliga besiktningar och underhåll bör enligt standarden [[SS-EN 1176-7:2008]] utföras av certifierad besiktningsman och dokumenteras så att den vid behov kan verifieras. Planer för besiktning, kontroll, drift och underhåll för varje lekplats bör upprättas och följas.&lt;br /&gt;
Förutom den årliga säkerhetsbesiktningen enligt standarden bör rutinmässiga visuella kontroller och regelbundna funktionskontroller göras. För redskap som utsätts för stora påfrestningar eller skadegörelse kan dagliga visuella kontroller vara nödvändiga. Dessa kontroller kan göras av fastighetsägaren själv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkarens ansvar.&lt;br /&gt;
Tillverkare och leverantör av lekredskap har ansvar enligt PSL för att de produkter som de tillhandahåller är säkra. Lekredskapen ska vara märkta med namn och adress till ansvarig tillverkare. Tillverkare och leverantör ska enligt lekredskapsstandarderna bland annat tillhandahålla utförliga anvisningar om redskapets installation, drift, besiktning och underhåll samt dokumentation om uppfyllelse av standarden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
CE-märkning&lt;br /&gt;
Lekredskap avsedda för offentlig och gemensam miljö ska uppfylla kraven enligt europastandarderna SS-EN 1176 och 1177 men de får inte vara CE-märkta.&lt;br /&gt;
Det är viktigt att skilja lekredskap för offentlig och gemensam miljö från lekredskap som gungor, rutschbanor och studsmattor etc. avsedda för enskilt privat bruk. Lekredskap för enskilt privat bruk definieras som leksaker och ska vara CE-märkta enligt EU:s leksaksdirektiv (2009/48/EG).&lt;br /&gt;
CE-märkta lekredskap är inte avsedda för offentlig miljö som t.ex. gemensam lekplats för flerbostadshus eller radhus.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Boverkets byggregler, BBR finns regler om skydd mot olyckor vid fasta lekredskap på tomter. BBR gäller vid nybyggnad eller nyanläggning och vid ändring av lekplatser. I avsnitt 8:93 anges att fasta lekredskap ska anordnas så att risken för personskador begränsas. Underlaget till gungor, klätterställningar och liknande redskap ska vara stötdämpande och i övrigt så utformat att risken för personskador vid en olycka begränsas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Enligt Boverkets föreskrifter om tillgänglighet på allmänna platser och andra anläggningar (BFS 2011:5 ALM 2) som gäller vid nyanläggning av bland annat lekplatser, ska dessa kunna användas av barn och föräldrar med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Däremot behöver inte samtliga lekredskap vara tillgängliga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Produktsäkerhetslagen (SFS 2004:451), PSL, kräver att varor och tjänster som tillhandahålls ska vara säkra. PSL gäller alla varor och tjänster som en näringsidkare, även t.ex. bostadsrättförening eller samfällighet, tillhandahåller konsumenter (säljs, hyrs ut eller upplåts m.m.). PSL gäller även för varor som tillhandahålls i offentlig verksamhet som t.ex. lekredskap på lekplatser. Det innebär att det som sägs i lagen om näringsidkare även gäller den som i offentlig verksamhet tillhandahåller varor till konsumenter. Till skillnad från PBL gäller produktsäkerhetslagen även för alla befintliga lekredskap som tillhandahålls konsumenter, oavsett redskapens ålder.&lt;br /&gt;
Konsumentverket är tillsynsmyndighet över PSL och utför kontroller av att produkter som tillhandahålls konsumenter också uppfyller gällande säkerhetskrav.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krav på säkerhet och stötdämpande underlag för lekredskap finns i europastandarderna för lekredskap och stötdämpande underlag SS-EN 1176 och SS-EN 1177. De innehåller minimikrav för säkerhet och används vid bedömning av om en produkt är säker enligt kraven i PBL och PSL. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(källa: Boverket)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>UlrikaNorlin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Injusteringsventil&amp;diff=1261</id>
		<title>Injusteringsventil</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Injusteringsventil&amp;diff=1261"/>
		<updated>2022-06-02T08:35:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;UlrikaNorlin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sitter på värme och [[vvc-ledningar]] i fastigheten. På dessa kan flödet ställas in för respektive stam. På värmen så monteras dessa in på returledningen och respektive Stam [https://www.mostphotos.com/sv-se/18270357/stam] ställs in så att värmen fördelas jämt över alla stammar.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>UlrikaNorlin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Injusteringsventil&amp;diff=1260</id>
		<title>Injusteringsventil</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Injusteringsventil&amp;diff=1260"/>
		<updated>2022-06-02T08:34:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;UlrikaNorlin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sitter på värme och [[vvc-ledningar]] i fastigheten. På dessa kan flödet ställas in för respektive stam. På värmen så monteras dessa in på returledningen och respektive [https://www.mostphotos.com/sv-se/18270357/stam] ställs in så att värmen fördelas jämt över alla stammar.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>UlrikaNorlin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Individberoenden&amp;diff=1259</id>
		<title>Individberoenden</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Individberoenden&amp;diff=1259"/>
		<updated>2022-06-02T08:29:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;UlrikaNorlin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
Individberoenden känns mest och blir tydliga vid pensioneringar, uppsägningar och frånvaro. Då om inte förr så prövas ledarskapet. Den mest citerade utmaningen hos de chefer vi mött är att den höga personalomsättningen är ett problem och chefens reaktion relaterar ofta till omställningsutmaningen som kommer när personen ifråga som lämnar har utgjort ett personberoende i sig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I en undersökning som DWOQ genomförde under våren 2021 framkom att chefer har problem med att identifiera individberoenden, att de gärna benämner dem för nyckelpersonberoende, att cheferna tvekar inför att ta upp frågan pga rädsla för reaktionen från individen i termer av att individen ska kännas sig rädd för att den inte gör ett bra jobb eller riskerar bli av med jobbet. Undersökningnen gav också vid handen att frågan om individberoende och de negativa effekterna inte bara riskerar påverka individen utan även medarbetare runt individen som det råder ett beroende av. Medarbetare runt individen riskerar att inte &amp;quot;synas&amp;quot; och mår därför sämre, gör ett sämre jobb och ställs utanför viktiga resonemang och händelser i verksamheten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I de fall där individberoenden tillåts innebär erkännandet ofta en ansträngning på incitamentsstrukturen eftersom den enda lösning som chefer ofta känner till för hur man bör hantera personberoenden, är genom att ersätta personerna ifråga mer frikostigt för att inte tappa dem till konkurrenter. Här återfinns en av samtidens kanske mest improduktiva [[paradoxer]]. Det arbetssätt som ofta hämmar tillväxten i den socialt intensiva verksamheten mest, belönas för att fortsätta på det långsiktigt destruktiva sätt som individberoenden innebär!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Givetvis är ingen av lösningarna att definiera bort eller att betala för lojalitet långsiktigt hållbara. En modern strategi med fokus på team och koncept och med utgångspunkt i att skapa kompetens i kundens värld, är vad som måste till för att skapa ett långsiktigt, repetitivt och skalbart arbetssätt. Individberoenden är i grunden destruktiva för individen, för teamet, för kunden, för verksamheten och för hela den socialt intensiva miljön. Men rädslan för att förlora individens engagemang och att individen lämnar och kundrelationer går förlorade är ofta stort.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett praktikfall&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I ett projekt som vi genomförde fann vi i de inledande intervjuerna två medarbetare som arbetade sida vid sida med varandra på samma enhet. Arbetsklimatet dem emellan var mycket gott. Den ene var en person som kollegor vände sig till internt för att få svar. Personen var mycket kunnig och hade lång och värdefull erfarenhet. Den andre medarbetaren var inte lika erfaren inom området. Den erfarne medarbetaren var mycket positivt inställd till att utbilda den mindre erfarne, men tiden var ett problem. Med tanke på det tryck som var på den erfarne medarbetaren fanns det helt enkelt inte tid att sitta ned och förklara. Därför gick utvecklingsprocessen av den mindre erfarne medarbetaren så fort som omständigheterna medgav. Den mindre erfarne medarbetaren hade dock upptäckt ett knep som gav värdefull upplärning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De gånger, som förvisso var få, som den erfarne medarbetaren var borta från arbetet kopplade den mindre erfarne över den mer erfarnes telefon till sin egen. Det betydde att alla de samtal med frågor som den erfarne medarbetaren skulle ha fått nu istället gick till den mindre erfarne. På så vis skedde en kunskapsuppbyggnad hos den mindre erfarne medarbetaren under de dagar som den mer erfarne var borta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fallet är ett exempel på de tekniker som medarbetare uppfinner i sin strävan att utbilda sig själv, bli effektivare och i slutändan betjäna kun- derna på bättre sätt. Vi ser denna typ av arrangemang ofta, men lika ofta saknar vi en aktiv roll hos ledningen för att klara ut individberoenden. Grundhållningen hos ledningen bör vara att individberoenden är irrationellt för organisationen och att vare sig kunderna, företaget eller individen i fråga tjänar på det i det långa loppet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[kategori:DWOQs tänk]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>UlrikaNorlin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Komponent&amp;diff=1258</id>
		<title>Komponent</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Komponent&amp;diff=1258"/>
		<updated>2022-06-02T08:26:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;UlrikaNorlin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Ett anläggningsregister är uppdelat i flera komponenter. &lt;br /&gt;
En [[anläggningstillgång]] som byggnad kan t.ex. vara uppdelad i följande komponenter: ''stomme/grund, [[fönster]], [[tak]], [[hiss]], [[fasad]], värme-/kylsystem''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[kategori:Ekonomi]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>UlrikaNorlin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Hiss&amp;diff=1257</id>
		<title>Hiss</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Hiss&amp;diff=1257"/>
		<updated>2022-06-02T08:23:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;UlrikaNorlin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Hissar finns i flertalet av våra föreningar som räknas som flerbostadshus, hissen fungerar som ett transportmedel mellan olika våningsplan. &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Enligt lag skall det utföras en revisionsbesiktning en gång per år på hissar.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Olika typer av hissar som finns installerade i byggnaderna kan bl.a. vara [[linhissar]], [[hydralikhissar]] &amp;amp; [[skruvhissar]].&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Dessa kan i sin tur ha olika benämningar som personhiss, möbelhiss eller bygghiss.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>UlrikaNorlin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Grupp_vs._Team_(GvT)&amp;diff=1256</id>
		<title>Grupp vs. Team (GvT)</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Grupp_vs._Team_(GvT)&amp;diff=1256"/>
		<updated>2022-06-02T08:19:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;UlrikaNorlin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;GvT är en övning som [[koncepten]] ska genomföra en gång per halvår.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
GvT fångar teamets och teammedlemmarnas utvecklingsbehov och leder till nästa steg för att utveckla samspel och kunskapshöjning.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
GvT visar i vilken grad teammedlemmarna samspelar och hur effektiva teammedlemmarna är tillsammans.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Team]] klassificeras som en högre nivå av samspel än [[Grupp|grupp]]. &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ett &amp;quot;[[Team|team]]&amp;quot; kan lättare fatta rätt beslut jämfört med en &amp;quot;[[Grupp|grupp]]&amp;quot;.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
En GvT som ger relativt mer &amp;quot;grupp&amp;quot; som resultat innebär att stöd kommer ges från [[Skript|SKRIPT]]-teamet och [[VD]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Efter genomförd GvT ska [[DUU]] genomföras.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:DWOQs tänk]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>UlrikaNorlin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fr%C3%A5nluftsventilation&amp;diff=1255</id>
		<title>Frånluftsventilation</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fr%C3%A5nluftsventilation&amp;diff=1255"/>
		<updated>2022-06-02T08:16:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;UlrikaNorlin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Ett mekaniskt frånluftssystem har en fläkt som leder ut frånluften i en fastighet– [[F-system.]] Tilluften kommer in genom ventiler som sitter i väggen, bakom elementen eller i fönsterkarmen.&lt;br /&gt;
Med mekanisk frånluft ser en fläkt till att luft fläktas ut ur huset. På så vis skapas ett undertryck och ny luft letar sig in genom uteluftsdon och rör sig sedan genom huset till frånluftsdonen. Frånluftsventilation bygger på samma princip som självdragsventilation, med den enda skillnaden att luften dras ut ur huset mekaniskt. Fläkten placeras vanligtvis på vinden eller på taket.&lt;br /&gt;
Har man självdrag och vill förbättra sin ventilation så är detta ett vanligt sätt att lösa det på.&lt;br /&gt;
Vanligast är det att man ser till att suga ut luften ur de rum där luften är mest förorenad, som i kök eller våtrum. Genom mekanisk frånluftsventilation, kan man se till att luften alltid tar rätt väg genom huset och undviker på så vis vanliga problem som med självdragsventilation, såsom otillräcklig ventilation, bakdrag och övertryck.&lt;br /&gt;
Vanligt idag är att frånluften tryckstyrs och att det sitter fläktkåpor monterade i köken i flerbostadshus. Den boende har möjlighet via sin fläktkåpa att forcera frånluften via kökskåpan vid matlagning. När boende forcerar sin frånluft så känner tryckgivare förändringen och varvar upp fläkten för att evakuera matoset.&lt;br /&gt;
Det finns även möjlighet till energibesparande åtgärder med att installera utetemperaturkompensering som varvar ner fläkten när temperaturen faller utomhus så att den inte drar ut all värme från lägenheter. När utomhustemperaturen stiger så varvar fläkten upp igen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelar med mekanisk frånluftsventilation&lt;br /&gt;
Mekanisk frånluft har många fördelar och det är ett vanligt system i Sverige:&lt;br /&gt;
•	Kräver inte så mycket utrymme&lt;br /&gt;
•	Bättre kontrollerat luftflöde, än vid självdragsventilation&lt;br /&gt;
•	Bra luftflöde även under sommaren&lt;br /&gt;
•	Inte så väderberoende som självdragsventilation&lt;br /&gt;
•	Undertryck i huset, minskar risken för fuktskador&lt;br /&gt;
•	Kan kompletteras med en frånluftsvärmepump, för energiåtervinning&lt;br /&gt;
•	Möjlighet att rena luften vid uteluftsdonen.&lt;br /&gt;
Nackdelar med mekanisk frånluftsventilation&lt;br /&gt;
Systemet har också flera nackdelar&lt;br /&gt;
•	Ingen värmeåtervinning (men detta kan man lösa)&lt;br /&gt;
•	Svårt att få ett lagom flöde och finns risk för drag&lt;br /&gt;
•	Fläkten går på el&lt;br /&gt;
•	Undertryck i huset kan ge problem vid eldning&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>UlrikaNorlin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fj%C3%A4rrv%C3%A4rmev%C3%A4xlare&amp;diff=1254</id>
		<title>Fjärrvärmeväxlare</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fj%C3%A4rrv%C3%A4rmev%C3%A4xlare&amp;diff=1254"/>
		<updated>2022-06-02T08:13:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;UlrikaNorlin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Fjärrvärmen kommer till fastigheten i form av vatten som värmts upp i ett kraftvärm[[everk]].&lt;br /&gt;
Värmeväxlarna i fastigheten omvandlar energin i det heta fjärrvärmevattnet till värme i huset och varmvatten i kranar och dusch. Det avsvalnade fjärrvärmevattnet går sedan tillbaka till [[kraftvärmeverket]] för att värmas upp på nytt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En värmeväxlare används för att överföra värmeenergi från ett medium till ett annat.&lt;br /&gt;
Systemet består oftast av tre separata vattensystem: fjärrvärmekrets (primär), radiatorkrets (sekundär) och varmvattensystem (sekundär) och ibland finns det även en ventilationskrets (sekundär). &lt;br /&gt;
Fjärrvärmekrets – Fjärrvärmens varmvatten distribueras ut från fjärrvärmeverket till byggnadernas fjärrvärmecentraler i ett slutet cirkulerande system genom isolerade rör. Temperaturen på fjärrvärmevattnet varierar mellan 70 och 110 grader beroende på årstid, det är varmare på vintern. I fjärrvärmecentralen överförs fjärrvärmen till radiatorkretsen och varmvattensystemet via två värmeväxlare. En för radiatorkretsen och en för varmvattnet.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Radiatorkrets]] (sekundär) – Från värmeväxlaren leds det varma vattnet till husets radiatorer med hjälp av en cirkulationspump. Varmvattnet till radiatorerna anpassas efter husets värmebehov genom att önskad framledningstemperatur ställs in i radiatorkretsen. Om radiatorytan är liten krävs en högre framledningstemperatur för att upprätthålla önskad inomhustemperatur. En större radiatoryta kräver inte samma temperatur på radiatorvattnet för att avge samma mängd värmeenergi till rummet. Vattenflödet ökas eller minskas via en styrventil. Den sköts automatiskt från en reglercentral, som anpassar temperaturen i radiatorkretsen efter utetemperaturen. Reglercentralen påverkas av signaler från två temperaturgivare. Den ena är placerad inomhus på radiatorkretsens tilloppsledning och den andra är monterad på norr- eller västfasad utomhus. Även en rumsgivare kan finnas som står för finjusteringen. För individuell reglering av temperaturen i olika rum finns en reglerventil på varje radiator. De kan vara termostatstyrd och då blir vattenflödet i proportion till rummens värmebehov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varmvattensystem – Fjärrvärmen värmer även varmvattnet till de boende via varmvattenväxlaren. Kallvatten strömmar in i värmeväxlaren som värms och förs ut till duschar och kranar. Det går även en separat kallvattenledning direkt till blandaren i badrum och kök. Säkerhetsventilen skyddar varmvattenväxlaren mot skadligt övertryck som kan uppstå under uppvärmningen då vattnets volym ökar. Vid behov öppnas då säkerhetsventilen och släpper ut överflödig vattenmängd. Vattnet lämnar då systemet.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>UlrikaNorlin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fastighetsgenomg%C3%A5ng&amp;diff=1253</id>
		<title>Fastighetsgenomgång</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fastighetsgenomg%C3%A5ng&amp;diff=1253"/>
		<updated>2022-06-02T08:05:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;UlrikaNorlin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Är en årlig genomgång av fastigheterna i en förening, syftet är att genomgången skall ligga till grund för beslut om ändringar och uppdateringar av underhållsplanen. &lt;br /&gt;
Genomgången skall samla in känd information om de olika byggnadsdelarnas skick och vilka åtgärder som tidigare utförts.&lt;br /&gt;
Genomgången skall visa om behov finns att tidigarelägga åtgärder i [[underhållsplan]] eller om det går att skjuta åtgärder på framtiden.&lt;br /&gt;
Genomgången skall även framställas i rapportform till förening med beskrivning av status på komponenter och underhållspunkter, det skall även noteras vilka anmärkningar som finns i fastigheten samt även sammanställd rekommendation med åtgärder av anmärkningar till styrelse&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>UlrikaNorlin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=FTX_ventilation&amp;diff=1252</id>
		<title>FTX ventilation</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=FTX_ventilation&amp;diff=1252"/>
		<updated>2022-06-02T08:03:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;UlrikaNorlin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;FTX-ventilation är ett system med [[frånluftsventilation]] och [[tilluftsventilation]] kombinerat med en [[värmeväxlare]] som tar tillvara värmen genom att kyla ner frånluften innan den lämnar huset och använda värmen till att förvärma tilluften som tas in i huset. &lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Det finns ett antal olika typer av värmeväxlare som kan byggas in i ventilationssystemen. Gemensamt för alla dessa är att de måste skyddas mot nedsmutsning genom att [[filter]] är placerade före dem i både tillufts- och frånluftskanalen.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Batterivärmeväxlare:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
I dessa är ett kylbatteri placerat i frånluftskanalen och ett värmebatteri i tilluftskanalen. Dessa är hopkopplade med en vätskekrets som pumpar en kylvätska mellan batterierna. Denna typ av växlare är lämplig för bostäder då det inte finns risk för att dofter överförs mellan frånluft och tilluft. Verkningsgraden ligger runt 60%. &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- [[Roterande värmeväxlare:]]&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Denna består av ett roterande hjul med ett stort antal kanaler som luften passerar. Hjulet värms upp när hjulet passerar den varma frånluften och kyls ner när det passerar tilluften (som då värms upp av värmen från hjulet. Roterande värmeväxlare kan ha en verkningsgrad på ca 85%. De är dock mindre lämpliga i bostadshus då de inte är helt täta mellan tilluft och frånluft, vilket innebär att det finns en risk för att lukt och dofter (t ex matos och cigarettrök) överförs till friskluften som tas in i huset.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- [[Korsströmsväxlare]]:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Denna består av metallplattor med korsande ventilationskanaler där värmen överförs via metallen i plattorna. Verkningsgrad ca 65%&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Motströmsväxlare:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Överföringen av värme i den sker på samma sätt som i korsströmsväxlaren men luftflödena är motriktade vilket ger en högre verkningsgran på upp till 80%.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Granskat av Borätt Forum&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>UlrikaNorlin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=DUU&amp;diff=1251</id>
		<title>DUU</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=DUU&amp;diff=1251"/>
		<updated>2022-06-02T08:00:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;UlrikaNorlin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;DWOQs Utvecklings- och Utvärderingsmodell [[(DUU)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* DUU är stöd för individens utveckling.&lt;br /&gt;
* DUU-samtal genomförs efter [[Grupp vs. Team (GvT)|GvT]], två gånger per år, och så nära [[Grupp vs. Team (GvT)|GvT]] i tiden som möjligt.&lt;br /&gt;
* DUU är uppbygd över sex nivåer med fem olika [[Certifiering|certifieringssteg]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:DWOQs tänk]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>UlrikaNorlin</name></author>
	</entry>
</feed>