https://wiki.dwoq.se/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=PeterN 2026-05-08T14:39:33Z Användarbidrag MediaWiki 1.38.2 https://wiki.dwoq.se/index.php?title=L%C3%A4genhetsf%C3%B6rteckning&diff=1179 2022-04-20T09:04:06Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>Alla bostadsrättsföreningar är skyldiga att hålla en förteckning över samtliga lägenheter i föreningen.<br /> <br /> Förteckningen ska innehålla uppgift om varje lägenhets beteckning, belägenhet, antal rum samt övriga utrymmen. Datum för registrering av den ekonomiska plan som ligger till grund för upplåtelsen ska också anges liksom insats och bostadsrättshavarens namn. Dessa uppgifter ska föras in då en lägenhet upplåts med bostadsrätt.</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=L%C3%A4genhetsf%C3%B6rteckning&diff=1178 2022-04-20T08:48:16Z

<p>PeterN: Skapade sidan med 'Alla bostadsrättsföreningar är skyldiga att hålla en förteckning över samtliga lägenheter i föreningen. Förteckningen ska innehålla uppgift om varje lägenhets bete...'</p> <hr /> <div>Alla bostadsrättsföreningar är skyldiga att hålla en förteckning över samtliga lägenheter i föreningen.<br /> <br /> Förteckningen ska innehålla uppgift om varje lägenhets beteckning, belägenhet, antal rum samt övriga utrymmen. Datum för registrering av den ekonomiska plan som ligger till grund för upplåtelsen ska också anges liksom insats och bostadsrättshavarens namn. Dessa uppgifter ska föras in då en lägenhet upplåts med bostadsrätt</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=L%C3%A4genhetsutdrag&diff=1177 2022-04-20T08:46:15Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>Är ett utdrag ur en [[Bostadsrättsförening|bostadsrättsförenings]] [[lägenhetsförteckning]] som utgår från föreningens [[Ekonomisk plan|ekonomiska plan]]. &lt;br&gt;<br /> Den innehåller bland annat lägenhetens yta, avgift, andelstal, pantsättningar, och ägare.<br /> <br /> Disclaimer: Artikeln är icke verifierad av expert.</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=M%C3%A4klarbild&diff=1172 2022-04-20T08:44:36Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>Är ett utdrag ur [[lägenhetsförteckning|lägenhetsförteckningen]] på en specifik lägenhet. Termen används främst av [[mäklare]] men är vanlig bland [[Styrelse|styrelser]], [[förvaltare]] och andra <br /> verksamheter som har att göra med [[Bostadsrättsförening|bostadsrättsföreningar]].<br /> <br /> Se: [[Lägenhetsutdrag]]<br /> <br /> Borätt</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Bostadsr%C3%A4ttslagen&diff=1170 2022-04-20T08:42:06Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/bostadsrattslag-1991614_sfs-1991-614 Bostadsrättslagen] är en av de lagarna som en bostadsrättsförening behöver förhålla sig till. Enkelt uttryckt avhandlas allting som gäller föreningens ägande av hus och mark och medlemmarnas ägande av bostadsrätter i bostadsrättslagen, medan [[Lag om ekonomiska föreningar]] reglerar mer kring föreningens styrning, vad som gäller styrelsearbetet, stämmor etc vilket är mer allmängiltigt för flera typer av föreningar.<br /> <br /> Exempelvis reglerar Bostadsrättslagen förutsättningarna för hur en bostadsrättsförening kan grundas och verka samt [[överlåtelse]] och [[Avhysning/förverkande|förverkande]] av bostadsrätter.<br /> <br /> Bostadsrättslagen trumfar stadgarna om stadgarna är hårdare gentemot medlemmarna jämfört med bostadsrättslagen.<br /> <br /> ''Till exempel vid en vattenledningsskada så kan inte stadgarna reglera att medlemmen är ansvarig för att återställandet av ytskikt, utan bostadsrättslagen reglerar att föreningen ska ansvara för detta.''<br /> <br /> [[Kategori:Juridik]]</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Bostadsr%C3%A4ttslagen&diff=1168 2022-04-20T08:34:47Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/bostadsrattslag-1991614_sfs-1991-614 Bostadsrättslagen] är en av de lagarna som en bostadsrättsförening behöver förhålla sig till. Den reglerar förutsättningarna för hur en bostadsrättsförening kan grundas och verka samt reglerar exempelvis [[Avhysning/förverkande|förverkande]].<br /> <br /> Bostadsrättslagen trumfar stadgarna om stadgarna är hårdare gentemot medlemmarna jämfört med bostadsrättslagen.<br /> <br /> ''Till exempel vid en vattenledningsskada så kan inte stadgarna reglera att medlemmen är ansvarig för att återställandet av ytskikt, utan bostadsrättslagen reglerar att föreningen ska ansvara för detta.''<br /> <br /> [[Kategori:Juridik]]</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Hyresr%C3%A4tt&diff=1164 2022-04-20T08:07:35Z

<p>PeterN: /* Byte och överlåtelse av hyresrätt */</p> <hr /> <div>Hyresrätt kallas den upplåtelseform av en bostad eller lokal där en [[hyresgäst]] varaktigt hyr bostaden eller lokalen av en [[hyresvärd]]. Varje månad eller kvartal betalas en hyra till hyresvärden som betalning för att få bruka bostad eller lokal. Hyresrätten är i Sverige lagreglerad i [https://lagen.nu/1970:994#K12 Jordabalkens 12. kapitel], vardagligt kallad [[Hyreslagen]].<br /> <br /> I de flesta fall har hyresgästen ett så kallat [[besittningsskydd]] som begränsar hyresvärdens möjlighet att säga upp hyresgästen till avflyttning.<br /> <br /> === Byte och överlåtelse av hyresrätt ===<br /> ==== Byte av bostad ====<br /> En bostadshyresgäst, som hyr sin bostad i första hand, har rätt att byta sin hyresrätt mot en annan hyresrätt.<br /> En förutsättning är att hyrevärdarna eller Hyresnämnden godkänner bytet, någon större möjlighet att neka finns dock inte, så länge de inblandade hyresgästerna uppfyller de ekonomiska krav som respektive hyresvärd ställer på sina hyresgäster.<br /> Det är enligt lag förbjudet att köpa eller sälja hyreskontrakt för bostäder, eller att hyresgästerna på annat sätt får ersättning vid ett bytet.<br /> <br /> ==== Överlåtelse av bostad ====<br /> En bostadshyresgäst, som hyr sin bostad i första hand, har även rätt att överlåta hyreskontraktet, om det sker till en närstående som har bott tillsammans med hyresgästen i bostaden och delat hushåll med denne, som regel ska detta ha skett under minst 3 år. Även här behöver den tillträdande hyresgästen uppfylla de ekonomiska krav som hyresvärden ställer på sina hyresgäster.<br /> <br /> ==== Överlåtelse av lokal ====<br /> En lokalhyresgäst som har hyrt sin lokal i mer än 3 år, har som regel rätt att överlåta hyreskontraktet tillsammans med verksamheten som bedrivs i lokalen, en förutsättning är att den övertagande hyresgästen avser bedriva samma verksamhet i lokalen och har möjlighet att betala hyran.<br /> <br /> Skulle det vara så att den tillträdande hyresgästen önskar bedriva annan verksamhet i lokalen kan hyresvärden neka överlåtelsen eller villkora godkännandet med vissa ändringar i avtalet.<br /> Till skillnad mot för bostäder är det helt OK att &quot;sälja&quot; hyresavtalet för en lokal, det är snarare praxis att den tillträdande hyresgästen ersätter den tidigare hyresgästen för övertagandet av både verksamheten och lokalen.<br /> <br /> Borätt Forum<br /> <br /> [[kategori:Ekonomi]]</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Hyresr%C3%A4tt&diff=1163 2022-04-20T08:05:54Z

<p>PeterN: /* Bostäder */</p> <hr /> <div>Hyresrätt kallas den upplåtelseform av en bostad eller lokal där en [[hyresgäst]] varaktigt hyr bostaden eller lokalen av en [[hyresvärd]]. Varje månad eller kvartal betalas en hyra till hyresvärden som betalning för att få bruka bostad eller lokal. Hyresrätten är i Sverige lagreglerad i [https://lagen.nu/1970:994#K12 Jordabalkens 12. kapitel], vardagligt kallad [[Hyreslagen]].<br /> <br /> I de flesta fall har hyresgästen ett så kallat [[besittningsskydd]] som begränsar hyresvärdens möjlighet att säga upp hyresgästen till avflyttning.<br /> <br /> === Byte och överlåtelse av hyresrätt ===<br /> ==== Bostäder ====<br /> ===== Byte =====<br /> En bostadshyresgäst, som hyr sin bostad i första hand, har rätt att byta sin hyresrätt mot en annan hyresrätt.<br /> En förutsättning är att hyrevärdarna eller Hyresnämnden godkänner bytet, någon större möjlighet att neka finns dock inte, så länge de inblandade hyresgästerna uppfyller de ekonomiska krav som respektive hyresvärd ställer på sina hyresgäster.<br /> Det är enligt lag förbjudet att köpa eller sälja hyreskontrakt för bostäder, eller att hyresgästerna på annat sätt får ersättning vid ett bytet.<br /> <br /> ===== Överlåtelse =====<br /> En bostadshyresgäst, som hyr sin bostad i första hand, har även rätt att överlåta hyreskontraktet, om det sker till en närstående som har bott tillsammans med hyresgästen i bostaden och delat hushåll med denne, som regel ska detta ha skett under minst 3 år. Även här behöver den tillträdande hyresgästen uppfylla de ekonomiska krav som hyresvärden ställer på sina hyresgäster.<br /> <br /> ==== Lokaler ====<br /> En lokalhyresgäst som har hyrt sin lokal i mer än 3 år, har som regel rätt att överlåta hyreskontraktet tillsammans med verksamheten som bedrivs i lokalen, en förutsättning är att den övertagande hyresgästen avser bedriva samma verksamhet i lokalen och har möjlighet att betala hyran.<br /> <br /> Skulle det vara så att den tillträdande hyresgästen önskar bedriva annan verksamhet i lokalen kan hyresvärden neka överlåtelsen eller villkora godkännandet med vissa ändringar i avtalet.<br /> Till skillnad mot för bostäder är det helt OK att &quot;sälja&quot; hyresavtalet för en lokal, det är snarare praxis att den tillträdande hyresgästen ersätter den tidigare hyresgästen för övertagandet av både verksamheten och lokalen.<br /> <br /> Borätt Forum<br /> <br /> [[kategori:Ekonomi]]</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Hyresr%C3%A4tt&diff=1162 2022-04-20T08:05:03Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>Hyresrätt kallas den upplåtelseform av en bostad eller lokal där en [[hyresgäst]] varaktigt hyr bostaden eller lokalen av en [[hyresvärd]]. Varje månad eller kvartal betalas en hyra till hyresvärden som betalning för att få bruka bostad eller lokal. Hyresrätten är i Sverige lagreglerad i [https://lagen.nu/1970:994#K12 Jordabalkens 12. kapitel], vardagligt kallad [[Hyreslagen]].<br /> <br /> I de flesta fall har hyresgästen ett så kallat [[besittningsskydd]] som begränsar hyresvärdens möjlighet att säga upp hyresgästen till avflyttning.<br /> <br /> === Byte och överlåtelse av hyresrätt ===<br /> ==== Bostäder ====<br /> En bostadshyresgäst, som hyr sin bostad i första hand, har rätt att byta sin hyresrätt mot en annan hyresrätt.<br /> En förutsättning är att hyrevärdarna eller Hyresnämnden godkänner bytet, någon större möjlighet att neka finns dock inte, så länge de inblandade hyresgästerna uppfyller de ekonomiska krav som respektive hyresvärd ställer på sina hyresgäster.<br /> Det är enligt lag förbjudet att köpa eller sälja hyreskontrakt för bostäder, eller att hyresgästerna på annat sätt får ersättning vid ett bytet.<br /> <br /> En bostadshyresgäst, som hyr sin bostad i första hand, har även rätt att överlåta hyreskontraktet, om det sker till en närstående som har bott tillsammans med hyresgästen i bostaden och delat hushåll med denne, som regel ska detta ha skett under minst 3 år. Även här behöver den tillträdande hyresgästen uppfylla de ekonomiska krav som hyresvärden ställer på sina hyresgäster.<br /> <br /> ==== Lokaler ====<br /> En lokalhyresgäst som har hyrt sin lokal i mer än 3 år, har som regel rätt att överlåta hyreskontraktet tillsammans med verksamheten som bedrivs i lokalen, en förutsättning är att den övertagande hyresgästen avser bedriva samma verksamhet i lokalen och har möjlighet att betala hyran.<br /> <br /> Skulle det vara så att den tillträdande hyresgästen önskar bedriva annan verksamhet i lokalen kan hyresvärden neka överlåtelsen eller villkora godkännandet med vissa ändringar i avtalet.<br /> Till skillnad mot för bostäder är det helt OK att &quot;sälja&quot; hyresavtalet för en lokal, det är snarare praxis att den tillträdande hyresgästen ersätter den tidigare hyresgästen för övertagandet av både verksamheten och lokalen.<br /> <br /> Borätt Forum<br /> <br /> [[kategori:Ekonomi]]</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Hyresr%C3%A4tt&diff=1161 2022-04-20T08:01:24Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>Hyresrätt kallas den upplåtelseform av en bostad eller lokal där en [[hyresgäst]] varaktigt hyr bostaden eller lokalen av en [[hyresvärd]]. Varje månad eller kvartal betalas en hyra till hyresvärden som betalning för att få bruka bostad eller lokal. Hyresrätten är i Sverige lagreglerad i [https://lagen.nu/1970:994#K12 Jordabalkens 12. kapitel], vardagligt kallad [[Hyreslagen]].<br /> <br /> I de flesta fall har hyresgästen ett så kallat [[besittningsskydd]] som begränsar hyresvärdens möjlighet att säga upp hyresgästen till avflyttning.<br /> <br /> === Byte av hyresrätt ===<br /> ==== Bostäder ====<br /> En bostadshyresgäst, som hyr sin bostad i första hand, har rätt att byta sin hyresrätt mot en annan hyresrätt.<br /> En förutsättning är att hyrevärdarna eller Hyresnämnden godkänner bytet, någon större möjlighet att neka finns dock inte, så länge de inblandade hyresgästerna uppfyller de ekonomiska krav som respektive hyresvärd ställer på sina hyresgäster.<br /> Det är enligt lag förbjudet att köpa eller sälja hyreskontrakt för bostäder, eller att hyresgästerna på annat sätt får ersättning vid ett bytet.<br /> <br /> ==== Lokaler ====<br /> En lokalhyresgäst som har hyrt sin lokal i mer än 3 år, har som regel rätt att överlåta hyreskontraktet tillsammans med verksamheten som bedrivs i lokalen, en förutsättning är att den övertagande hyresgästen avser bedriva samma verksamhet i lokalen och har möjlighet att betala hyran.<br /> <br /> Skulle det vara så att den tillträdande hyresgästen önskar bedriva annan verksamhet i lokalen kan hyresvärden neka överlåtelsen eller villkora godkännandet med vissa ändringar i avtalet.<br /> Till skillnad mot för bostäder är det helt OK att &quot;sälja&quot; hyresavtalet för en lokal, det är snarare praxis att den tillträdande hyresgästen ersätter den tidigare hyresgästen för övertagandet av både verksamheten och lokalen.<br /> <br /> Borätt Forum<br /> <br /> [[kategori:Ekonomi]]</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Hyresr%C3%A4tt&diff=1160 2022-04-20T07:38:17Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>Hyresrätt kallas den upplåtelseform av en bostad eller lokal där en [[hyresgäst]] varaktigt hyr bostaden eller lokalen av en [[hyresvärd]]. Varje månad eller kvartal betalas en hyra till hyresvärden som betalning för att få bruka bostad eller lokal. Hyresrätten är i Sverige lagreglerad i [https://lagen.nu/1970:994#K12 Jordabalkens 12. kapitel], vardagligt kallad [[Hyreslagen]].<br /> <br /> I de flesta fall har hyresgästen ett så kallat [[besittningsskydd]] som begränsar hyresvärdens möjlighet att säga upp hyresgästen till avflyttning.<br /> <br /> === Byte av hyresrätt ===<br /> ==== Bostäder ====<br /> En bostadshyresgäst, som hyr sin bostad i första hand, har rätt att byta sin hyresrätt mot en annan hyresrätt.<br /> En förutsättning är att hyrevärdarna eller Hyresnämnden godkänner bytet, någon större möjlighet att neka finns dock inte, så länge de inblandade hyresgästerna uppfyller de ekonomiska krav som respektive hyresvärd ställer på sina hyresgäster.<br /> Det är enligt lag förbjudet att köpa eller sälja hyreskontrakt för bostäder, eller att hyresgästerna på annat sätt får ersättning vid ett bytet.<br /> <br /> ==== Lokaler ====<br /> <br /> Borätt Forum<br /> <br /> [[kategori:Ekonomi]]</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=St%C3%B6rning&diff=1097 2022-03-15T13:50:28Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>En störning är när en eller flera personer upplever att någon stör. Störningar kan tillexempel vara ljud, lukt eller installationer. Så som ljud från renovering, djur, rökning, hög musik, fester, barn, buller mm.<br /> <br /> När någon upplever att den blir störd behöver personen i fråga inkomma med en [[Störningsrapport|störningsrapport]], detta för att fastighetsägaren ska kunna utreda om det är en störning i lagens mening.<br /> <br /> Fastighetsägaren är alltid skyldig att utreda störningar och om det visar sig vara en störning enligt lagens mening måste fastighetsägaren försöka få störningen att upphöra. <br /> <br /> Vad fastighetsägaren rent praktiskt måste göra beror på vad eller vem som faktiskt stör, exempelvis kan det handla om att uppmana (eller rent formellt [[anmodan|anmoda]])en granne som stör att upphöra med störningen, men det kan också handla om att bygga om (eller uppmana en bostadsrättsinnehavare att bygga om) om det är en störning kopplad till någon form av installation i fastigheten.<br /> <br /> Generellt är dock tröskeln för vad man anses få tåla i ett flerbostadshus relativt hög, men vid allvarliga störningar riskerar den störande parten att förlora sin bostad, då störning är en grund för [[förverkande]] av både hyresrätter och bostadsrätter.</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Hyresf%C3%B6rhandling&diff=1096 2022-03-15T13:23:47Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>För att få höja hyran för en bostad som hyrs ut, dvs en [[hyresrätt]], måste fastighetsägaren som grundregel förhandla med Hyresgästföreningen. Detta då samtliga fastigheter som innehåller minst tre hyresrätter måste ha en förhandlingsordning med Hyresgästföreningen. (Förhandlingsordningen är ett obligatoriskt avtal som sluts mellan fastighetsägaren och Hyresgästföreningen.<br /> <br /> För fastigheter med enbart en eller två hyresrätter kan fastighetsägaren förhandla direkt med hyresgästerna.<br /> <br /> === Årlig förhandling ===<br /> För att inleda förhandlingen måste fastighetsägaren först skicka en förhandlingsframställan till Hyresgästföreningen (eller direkt till respektive hyresgäst vid direktförhandling enligt ovan).<br /> Förhandlingsframställan måste delges motparten minst tre månader innan önskad hyreshöjning ska börja gälla, dvs vanligen sker framställan senast sista september för hyreshöjning från första januari.<br /> <br /> I praktiken får mindre privata fastighetsägare så som Bostadsrättsföreningar, enbart acceptera utfallet i de centrala förhandlingarna som sker på respektive ort mellan Hyresgästföreningen och organisationen Fastighetsägarna samt de stora kommunala bostadsbolagen.<br /> <br /> De senaste åren (2015-2021) har den årliga höjningen blivit ca 0,5-1,5%.<br /> <br /> Även om det handlar om relativt små höjningar, är det ändå viktigt för Bostadsrättsföreningar med hyresrätter att genomföra årliga hyresförhandlingar, dels för att det handlar om ränta-på-ränta-effekten över tid, men kanske framförallt, eftersom att Bostadsrättsföreningar ofta vill bli av med sina kvarvarande hyresrätter är hyresförhandlingarna det enda sättet att höja alternativkostnaden för hyresgästerna, vilket förhoppningsvis ökar möjligheterna för att dessa så småningom flyttar ut.<br /> <br /> === Förhandling vid standardhöjning ===<br /> Om hyresvärden vill höja standarden på hyreslägenheterna och i samband med detta även vill höja hyrorna, exempelvis vid ett stambyte, krävs det ett individuellt godkännande från varje hyresgäst på de specifika standardförbättringarna som ska ske i dennes hyresrätt. Alternativt att Hyresnämnden godkänner standardförbättringarna.<br /> <br /> Detta godkännande måste finnas innan ombyggnationen påbörjas, så kan hyresvärden därefter förhandla med Hyresgästföreningen när ombyggnationen är klar.<br /> <br /> Finns inget godkännande i förväg från hyresgäster eller Hyresnämnd, får inte hyresvärden åberopa standardförbättringen vid hyresförhandlingar förrän 5 år har förflutit från det att ombyggnationen är klar.</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Hyresf%C3%B6rhandling&diff=1095 2022-03-15T13:14:57Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>För att få höja hyran för en bostad som hyrs ut, dvs en [[hyresrätt]], måste fastighetsägaren som grundregel förhandla med Hyresgästföreningen. Detta då samtliga fastigheter som innehåller minst tre hyresrätter måste ha en förhandlingsordning med Hyresgästföreningen. (Förhandlingsordningen är ett obligatoriskt avtal som sluts mellan fastighetsägaren och Hyresgästföreningen.<br /> <br /> För fastigheter med enbart en eller två hyresrätter kan fastighetsägaren förhandla direkt med hyresgästerna.<br /> <br /> För att inleda förhandlingen måste fastighetsägaren först skicka en förhandlingsframställan till Hyresgästföreningen (eller direkt till respektive hyresgäst vid direktförhandling enligt ovan).<br /> Förhandlingsframställan måste delges motparten minst tre månader innan önskad hyreshöjning ska börja gälla, dvs vanligen sker framställan senast sista september för hyreshöjning från första januari.<br /> <br /> I praktiken får mindre privata fastighetsägare så som Bostadsrättsföreningar, enbart acceptera utfallet i de centrala förhandlingarna som sker på respektive ort mellan Hyresgästföreningen och organisationen Fastighetsägarna samt de stora kommunala bostadsbolagen.<br /> <br /> De senaste åren (2015-2021) har den årliga höjningen blivit ca 0,5-1,5%.<br /> <br /> Även om det handlar om relativt små höjningar, är det ändå viktigt för Bostadsrättsföreningar med hyresrätter att genomföra årliga hyresförhandlingar, dels för att det handlar om ränta-på-ränta-effekten över tid, men kanske framförallt, eftersom att Bostadsrättsföreningar ofta vill bli av med sina kvarvarande hyresrätter är hyresförhandlingarna det enda sättet att höja alternativkostnaden för hyresgästerna, vilket förhoppningsvis ökar möjligheterna för att dessa så småningom flyttar ut.</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Parkering&diff=1094 2022-03-15T12:53:30Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>Det finns primärt två olika typer av parkering som är relevant i vår verksamhet.<br /> <br /> == 1. &quot;Garage&quot; ==<br /> Hit räknas all parkering inomhus, oavsett om det är i enskilt garage, plats i gemensamt garage eller någon typ av stadigare carport (om carporten är en byggnad, tänk väggar och tak). Även parkering på tak av byggnad räknas rent formellt in i denna kategori.<br /> För all uthyrning av parkering enligt denna kategori gäller &quot;[[Hyreslagen]]&quot; dvs Jordabalkens 12 kap. <br /> Det innebär att det är frågan om uthyrning av en [[lokal]] och avtalet blir därmed ett [[lokalavtal]].<br /> <br /> == 2. &quot;Parkeringsplats&quot; ==<br /> Parkering på mark utomhus, eller på mark under någon form av skärmtak eller enklare carport (dvs en carport utan både väggar och tak).<br /> &quot;Uthyrning&quot; av mark kallas för arrende och regleras i enlighet med Jordabalkens 8-11 kap.<br /> <br /> Arrende av mark för parkering klassas som &quot;Lägenhetsarrende&quot; (kan tyckas förvirrande, men så är det) och regleras i Jordabalkens 8 kap.<br /> För lägenhetsarrende är lagstiftningen mycket friare än i Hyreslagens bestämmelser om [[lokalavtal]].<br /> I ett avtal om lägenhetsarrende för parkering eller &quot;Parkeringsplatsavtal&quot; gäller enkelt uttryckt det som framgår av avtalet, parterna kan fritt avtala om vilka villkor som ska gälla. &quot;Hyresgästen&quot; eller rent formellt kallad arrendatorn har inget [[besittningsskydd]] alls, utan hyresvärden kan fritt säga upp avtalet till upphörande i enlighet med avtalet.<br /> <br /> ===== Fardag =====<br /> Värt att notera är de särskilda regler som gäller uppsägning av arrenden som löper tillsvidare och om avtalet saknar uppsägningstid.<br /> <br /> Lägenhetsarrenden som löper tillsvidare och saknar avtalad uppsägningstid kan enbart sägas upp till den så kallade fardagen (som alltid är 14 mars), dessutom med minst 6 månaders uppsägningstid.<br /> <br /> Jordabalken 8 kap. 5§<br /> &quot;5 § Är vid lägenhetsarrende arrendetiden ej bestämd, upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast efter sex månader från det uppsägning skedde. Sker uppsägningen innan arrendatorn tillträtt arrendestället, upphör avtalet dock genast att gälla. Vad som sagts nu gäller ej, om uppsägningstid avtalats.&quot;<br /> <br /> Sammanfattningsvis bör ett parkeringsplatsavtal därför alltid ha en löptid, en uppsägningstid och en förlängningstid, annars riskerar parterna att i värsta fall vara bundna av avtalet till den 14 mars som inträffar om minst 6 månader.</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Parkering&diff=1071 2022-03-11T13:21:48Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>Det finns primärt två olika typer av parkering som är relevant i vår verksamhet.<br /> <br /> == 1. &quot;Garage&quot; ==<br /> Hit räknas all parkering inomhus, oavsett om det är i enskilt garage, plats i gemensamt garage eller någon typ av stadigare carport (om carporten är en byggnad, tänk väggar och tak). Även parkering på tak av byggnad räknas rent formellt in i denna kategori.<br /> För all uthyrning av parkering enligt denna kategori gäller &quot;[[Hyreslagen]]&quot; dvs Jordabalkens 12 kap. <br /> Det innebär att det är frågan om uthyrning av en [[lokal]] och avtalet blir därmed ett [[lokalavtal]].<br /> <br /> == 2. &quot;Parkeringsplats&quot; ==<br /> Parkering på mark utomhus, eller på mark under någon form av skärmtak eller enklare carport (dvs en carport utan både väggar och tak).<br /> &quot;Uthyrning&quot; av mark kallas för arrende och regleras i enlighet med Jordabalkens 8-11 kap.<br /> <br /> Arrende av mark för parkering klassas som &quot;Lägenhetsarrende&quot; (kan tyckas förvirrande, men så är det) och regleras i Jordabalkens 8 kap.<br /> För lägenhetsarrende är lagstiftningen mycket friare än i Hyreslagens bestämmelser om [[lokalavtal]].<br /> I ett avtal om lägenhetsarrende för parkering eller &quot;Parkeringsplatsavtal&quot; gäller enkelt uttryckt det som framgår av avtalet, parterna kan fritt avtala om vilka villkor som ska gälla. &quot;Hyresgästen&quot; eller rent formellt kallad arrendatorn har inget [[besittningsskydd]] alls, utan hyresvärden kan fritt säga upp avtalet till upphörande i enlighet med avtalet.<br /> <br /> == Fardag ==<br /> Värt att notera är de särskilda regler som gäller uppsägning av arrenden som löper tillsvidare och om avtalet saknar uppsägningstid.<br /> <br /> Lägenhetsarrenden som löper tillsvidare och saknar avtalad uppsägningstid kan enbart sägas upp till den så kallade fardagen (som alltid är 14 mars), dessutom med minst 6 månaders uppsägningstid.<br /> <br /> Jordabalken 8 kap. 5§<br /> &quot;5 § Är vid lägenhetsarrende arrendetiden ej bestämd, upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast efter sex månader från det uppsägning skedde. Sker uppsägningen innan arrendatorn tillträtt arrendestället, upphör avtalet dock genast att gälla. Vad som sagts nu gäller ej, om uppsägningstid avtalats.&quot;<br /> <br /> Sammanfattningsvis bör ett parkeringsplatsavtal därför alltid ha en löptid, en uppsägningstid och en förlängningstid, annars riskerar parterna att i värsta fall vara bundna av avtalet till den 14 mars som inträffar om minst 6 månader.</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Parkering&diff=1063 2022-03-11T12:52:20Z

<p>PeterN: Skapade sidan med 'Det finns primärt två olika typer av parkering som är relevant i vår verksamhet. == 1. &quot;Garage&quot; == Hit räknas all parkering inomhus, oavsett om det är i enskilt garage,...'</p> <hr /> <div>Det finns primärt två olika typer av parkering som är relevant i vår verksamhet.<br /> <br /> == 1. &quot;Garage&quot; ==<br /> Hit räknas all parkering inomhus, oavsett om det är i enskilt garage, plats i gemensamt garage eller någon typ av stadigare carport (om carporten är en byggnad, tänk väggar och tak). Även parkering på tak av byggnad räknas rent formellt in i denna kategori.<br /> För all uthyrning av parkering enligt denna kategori gäller &quot;[[Hyreslagen]]&quot; dvs Jordabalkens 12 kap. <br /> Det innebär att det är frågan om uthyrning av en [[lokal]] och avtalet blir därmed ett [[lokalavtal]].<br /> <br /> == 2. &quot;Parkeringsplats&quot; ==<br /> Parkering på mark utomhus, eller på mark under någon form av skärmtak eller enklare carport (dvs en carport utan både väggar och tak).<br /> &quot;Uthyrning&quot; av mark kallas för arrende och regleras i enlighet med Jordabalkens 8-11 kap.<br /> <br /> Arrende av mark för parkering klassas som &quot;Lägenhetsarrende&quot; (kan tyckas förvirrande, men så är det) och regleras i Jordabalkens 8 kap.<br /> För lägenhetsarrende är lagstiftningen mycket friare än i Hyreslagens bestämmelser om [[lokalavtal]].<br /> I ett avtal om lägenhetsarrende för parkering eller &quot;Parkeringsplatsavtal&quot; gäller enkelt uttryckt det som framgår av avtalet, parterna kan fritt avtala om vilka villkor som ska gälla. &quot;Hyresgästen&quot; eller rent formellt kallad arrendatorn har inget [[besittningsskydd]] alls, utan hyresvärden kan fritt säga upp avtalet till upphörande i enlighet med avtalet.<br /> <br /> Värt att notera är dock att avtal om</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Lokalavtal&diff=1050 2022-03-11T12:22:07Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>Ett lokalavtal ska vara skriftligt om hyresgästen eller hyresvärden begär det.<br /> <br /> Av praktiska skäl bör samtliga lokalavtal vara skriftliga.<br /> <br /> Det finns bra mallar att använda både internt och online (exempelvis www.itkett.se)<br /> <br /> För mindre lokaler, förråd eller garageplatser kan förenklade avtal användas, för allting annat bör ett omfattande standardavtal användas.<br /> <br /> I avtalet bör framgå följande:<br /> * Hyresobjektet och dess omfattning<br /> * Hyrestiden (standard minst 3 år)<br /> * Uppsägningstiden (standard minst 9 månader)<br /> * Förlängningstiden vid utebliven uppsägning (standard samma som hyrestiden)<br /> * Tillägg till hyran så som index, fastighetsskatt eller driftkostnader<br /> * Ansvarsfördelningen mellan hyresgästen och hyresvärden<br /> <br /> Avtalet måste löpa på minst 3 år för att få innehålla okända &quot;rörliga&quot; delar som fastighetsskatt eller indextillägg som alltså hänvisar till externa ännu ej kända parametrar.<br /> <br /> En lokalhyresgäst har efter 9 månaders [[hyresförhållande]] (dvs tid som hyresgäst, ej att förväxla med [[hyrestid]] som är den tid som definieras i avtalet för varje ny hyresperiod) ett indirekt [[besittningsskydd]] i lokalen, vilket i korthet innebär att hyresvärden riskerar att få betala skadestånd till hyresgästen om hyresgästen tvingas att flytta.<br /> <br /> Jordabalkens 12 kap. vardagligt kallad Hyreslagen innehåller tvingande bestämmelser om minsta uppsägningstid för lokaler, längre uppsägningstid kan avtalas om, men inte kortare.<br /> Även om standard är 3 års avtal, med 9 månaders uppsägningstid och 3 års förlängningstid.<br /> <br /> Följande minsta uppsägningstider gäller lokaler enligt lag:<br /> * Tillsvidareavtal: 9 månaders uppsägningstid<br /> * Hyrestid upp till två veckor: en dags uppsägningstid.<br /> * Hyrestid mellan två veckor och tre månader: en veckas uppsägningstid.<br /> * Hyrestid mellan tre och nio månader: tre månaders uppsägningstid.<br /> * Hyrestid längre än nio månader: nio månaders uppsägningstid.<br /> <br /> För kortare avtal är en bra tumregel att du alltid kan ha samma antal månader som hyrestid, uppsägningstid och förlängningstid, exempelvis 1+1+1, 3+3+3 etc (3 månader hyrestid, 3 månader uppsägningstid och 3 månaders förlängningstid)</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Lokalavtal&diff=1046 2022-03-11T10:50:13Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>Ett lokalavtal ska vara skriftligt om hyresgästen eller hyresvärden begär det.<br /> <br /> Av praktiska skäl bör samtliga lokalavtal vara skriftliga.<br /> <br /> Det finns bra mallar att använda både internt och online (exempelvis www.itkett.se)<br /> <br /> För mindre lokaler, förråd eller garageplatser kan förenklade avtal användas, för allting annat bör ett omfattande standardavtal användas.<br /> <br /> I avtalet bör framgå följande:<br /> Hyresobjektet och dess omfattning<br /> Hyrestiden (standard minst 3 år)<br /> Uppsägningstiden (standard minst 9 månader)<br /> Förlängningstiden vid utebliven uppsägning (standard samma som hyrestiden)<br /> Tillägg till hyran så som index, fastighetsskatt eller driftkostnader<br /> Ansvarsfördelningen mellan hyresgästen och hyresvärden<br /> <br /> Avtalet måste löpa på minst 3 år för att få innehålla okända &quot;rörliga&quot; delar som fastighetsskatt eller indextillägg som alltså hänvisar till externa ännu ej kända parametrar.<br /> <br /> En lokalhyresgäst har efter 9 månaders [[hyresförhållande]] (dvs tid som hyresgäst, ej att förväxla med [[hyrestid]] som är den tid som definieras i avtalet för varje ny hyresperiod) ett indirekt [[besittningsskydd]] i lokalen, vilket i korthet innebär att hyresvärden riskerar att få betala skadestånd till hyresgästen om hyresgästen tvingas att flytta.<br /> <br /> Jordabalkens 12 kap. vardagligt kallad Hyreslagen innehåller tvingande bestämmelser om minsta uppsägningstid för lokaler, längre uppsägningstid kan avtalas om, men inte kortare.<br /> Även om standard är 3 års avtal, med 9 månaders uppsägningstid och 3 års förlängningstid.<br /> Följande minsta uppsägningstider gäller lokaler enligt lag:<br /> Tillsvidareavtal: 9 månaders uppsägningstid<br /> Hyrestid upp till två veckor: en dags uppsägningstid.<br /> Hyrestid mellan två veckor och tre månader: en veckas uppsägningstid.<br /> Hyrestid mellan tre och nio månader: tre månaders uppsägningstid.<br /> Hyrestid längre än nio månader: nio månaders uppsägningstid.<br /> <br /> För kortare avtal är en bra tumregel att du alltid kan ha samma antal månader som hyrestid, uppsägningstid och förlängningstid, exempelvis 1+1+1, 3+3+3 etc (3 månader hyrestid, 3 månader uppsägningstid och 3 månaders förlängningstid)</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Lokalavtal&diff=1043 2022-03-11T10:36:07Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>Ett lokalavtal ska vara skriftligt om hyresgästen eller hyresvärden begär det.<br /> <br /> Av praktiska skäl bör samtliga lokalavtal vara skriftliga.<br /> <br /> Det finns bra mallar att använda både internt och online (exempelvis www.itkett.se)<br /> <br /> För mindre lokaler, förråd eller garageplatser kan förenklade avtal användas, för allting annat bör ett omfattande standardavtal användas.<br /> <br /> I avtalet bör framgå följande:<br /> Hyresobjektet och dess omfattning<br /> Hyrestiden (standard minst 3 år)<br /> Uppsägningstiden (standard minst 9 månader)<br /> Förlängningstiden vid utebliven uppsägning (standard samma som hyrestiden)<br /> Tillägg till hyran så som index, fastighetsskatt eller driftkostnader<br /> Ansvarsfördelningen mellan hyresgästen och hyresvärden<br /> <br /> Avtalet måste löpa på minst 3 år för att få innehålla okända &quot;rörliga&quot; delar som fastighetsskatt eller indextillägg som alltså hänvisar till externa ännu ej kända parametrar.<br /> <br /> En lokalhyresgäst har efter 9 månaders [[hyresförhållande]] (dvs tid som hyresgäst, ej att förväxla med [[hyrestid]] som är den tid som definieras i avtalet för varje ny hyresperiod) ett indirekt [[besittningsskydd]] i lokalen, vilket i korthet innebär att hyresvärden riskerar att få betala skadestånd till hyresgästen om hyresgästen tvingas att flytta.</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Lokalavtal&diff=1032 2022-03-11T10:01:44Z

<p>PeterN: Skapade sidan med 'Ett lokalavtal ska vara skriftligt om hyresgästen eller hyresvärden begär det. Av praktiska skäl bör samtliga lokalavtal vara skriftliga. Det finns bra mallar att anvä...'</p> <hr /> <div>Ett lokalavtal ska vara skriftligt om hyresgästen eller hyresvärden begär det.<br /> <br /> Av praktiska skäl bör samtliga lokalavtal vara skriftliga.<br /> <br /> Det finns bra mallar att använda både internt och online (exempelvis www.itkett.se)<br /> <br /> För mindre lokaler, förråd eller garageplatser kan förenklade avtal användas, för allting annat bör ett omfattande standardavtal användas.<br /> <br /> I avtalet bör framgå följande:<br /> Hyresobjektet och dess omfattning<br /> Hyrestiden (standard minst 3 år)<br /> Uppsägningstiden (standard minst 9 månader)<br /> Förlängningstiden vid utebliven uppsägning (standard samma som hyrestiden)<br /> Tillägg till hyran så som index, fastighetsskatt eller driftkostnader<br /> Ansvarsfördelningen mellan hyresgästen och hyresvärden<br /> <br /> Avtalet måste löpa på minst 3 år för att få innehålla okända &quot;rörliga&quot; delar som fastighetsskatt eller indextillägg som alltså hänvisar till externa ännu ej kända parametrar.</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=GDPR-incident&diff=1028 2022-03-11T09:19:00Z

<p>PeterN: Skapade sidan med 'Om personuppgifter sprids felaktigt, eller på annat sätt behandlas på fel sätt räknas detta som en GDPR-incident, eller personuppgiftsincident. När en GDPR-incident int...'</p> <hr /> <div>Om personuppgifter sprids felaktigt, eller på annat sätt behandlas på fel sätt räknas detta som en GDPR-incident, eller personuppgiftsincident.<br /> <br /> När en GDPR-incident inträffar finns det fastställda rutiner för hur vi ska agera, det handlar oftast om att informera den berörda kunden (oftast styrelsen i en Bostadsrättsförening) att vi i vår roll som ombud, på något sätt har behandlat de personuppgifter som har anförtrotts åt oss, på fel sätt. Beroende på situation kan det även innebära att informera den eller de personer som personuppgifterna avser.<br /> <br /> I allvarliga fall behöver personuppgiftsincidenten även anmälas till IMY (Integritetsskyddsmyndigheten)<br /> <br /> Mer info finns hos IMY:<br /> https://www.imy.se/verksamhet/dataskydd/det-har-galler-enligt-gdpr/personuppgiftsincidenter/</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=GDPR&diff=935 2022-02-25T14:21:19Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>'''Dataskyddsförordningen (från engelska: General Data Protection Regulation, GDPR)'''<br /> <br /> Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa dataskyddsförordningen (GDPR). <br /> Det innebär bland annat att man behöver följa de grundläggande principerna samt se till att behandlingen har en rättslig grund och informera de registrerade om hur man hanterar deras personuppgifter.<br /> <br /> GDPR är en EU-gemensam lagstiftning som 2018 ersatte samtliga nationella lagstiftningar om personuppgifter (i Sverige gällde tidigare Personuppgiftslagen, PUL)<br /> <br /> Det är två stora skillnader med GDPR jämfört med tidigare gällande PUL:<br /> <br /> 1. Det finns en förväntan om att GDPR kommer följas upp hårdare än vad PUL gjordes från myndighetshåll.<br /> Dessutom är de potentiella böterna enligt GDPR extremt mycket högre än vad som var aktuellt under PUL.<br /> Detta i kombination gör att risken att inte följa GDPR bedöms högre än den tidigare risken att inte fullt ut följa PUL. (helt ärligt slarvades det nog på väldigt många företag med PUL)<br /> <br /> 2. I PUL fanns ett undantag för ostrukturerad behandling av personuppgifter(ungefär allt som inte fanns i databaser), som inte längre finns i GDPR. <br /> Detta innebär att utöver innehållet i databaser, så gäller GDPR även fullt ut för allt digitalt innehåll som finns i ett företag, dvs innehållet i samtliga mail, samtliga dokument eller samtliga ärenden i ett ärendehanteringssystem.<br /> GDPR gäller helt enkelt för allt digitalt material som ett företag innehar, oavsett om det finns på en hårddisk, telefon, hemsida eller server.<br /> <br /> Ansvarsfördelning i bostadsrättsföreningars verksamhet:<br /> <br /> Styrelsens ansvar: <br /> * Den som själv eller tillsammans med andra bestämmer “ändamål och medel” med behandlingen är personuppgiftsansvarig.<br /> * Ansvarar självständigt för att visa att lagen uppfylls.<br /> * Det är styrelsen, inte eventuella leverantörer som ansvarar för att lagen följs.<br /> * Antar och inför policys inom området<br /> * Genomför lämliga åtgärder, tekniska, funktionella eller organisatoriska för att uppfylla lagen.<br /> * Ansvarar för att alla personuppgifter (så som bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, anställda och styrelsen) hanteras säkert inom ramen för styrelsearbetet.<br /> * Ansvarar för att informera den registrerade vilka personuppgifter som samlas in och hur de används.<br /> * Personuppgiftsansvarig och biträden har skyldighet att föra register över vilka behandlingar av personuppgifter som görs. (Finns även i dagens lagstiftning)<br /> * Krav på att göra konsekvensbedömningar i samband med nya projekt.<br /> * Föra samråd med dataskyddsmyndigheten i fall som kan ses som hög risk för personliga skyddet av personuppgifter.<br /> * Ha rutiner på plats för att hantera eventuella personuppgiftsincidenter.<br /> <br /> Förvaltarens ansvar:<br /> * Är anlitad för att hantera och har tillgång till personuppgifter för den personuppgiftsansvariges (föreningens) räkning.<br /> * Skall se till att processer och rutiner inte riskerar bostadsrättsinnehavarens integritet.<br /> * Ska informera bostadsrättsföreningarna vilka personuppgifter, och på vilket vis dessa hanteras.<br /> * Ska skyndsamt informera styrelsen om en personuppgiftsincident inträffat.<br /> * Biträdesavtal för hanteringen av personuppgifter krävs.<br /> <br /> Bostadsrättsinnehavaren:<br /> * Har rätt till information om vilka personuppgifter som inhämtas och hur de behandlas.<br /> * Nuvarande och tidigare hyresgäster har rätt att begära kostnadsfritt registerutdrag från styrelsen (personuppgiftsansvarig).<br /> * Kan kräva skadestånd från föreningen om de drabbats av integritetsbrott.<br /> * Rätt att i visa fall bli raderad från alla register.</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=GDPR&diff=934 2022-02-25T14:20:06Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>'''Dataskyddsförordningen (från engelska: General Data Protection Regulation, GDPR)'''<br /> <br /> Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa dataskyddsförordningen (GDPR). <br /> Det innebär bland annat att man behöver följa de grundläggande principerna samt se till att behandlingen har en rättslig grund och informera de registrerade om hur man hanterar deras personuppgifter.<br /> <br /> GDPR är en EU-gemensam lagstiftning som 2018 ersatte samtliga nationella lagstiftningar om personuppgifter (i Sverige gällde tidigare Personuppgiftslagen, PUL)<br /> <br /> Det är två stora skillnader med GDPR jämfört med tidigare gällande PUL:<br /> 1. Det finns en förväntan om att GDPR kommer följas upp hårdare än vad PUL gjordes från myndighetshåll.<br /> Dessutom är de potentiella böterna enligt GDPR extremt mycket högre än vad som var aktuellt under PUL.<br /> Detta i kombination gör att risken att inte följa GDPR bedöms högre än den tidigare risken att inte fullt ut följa PUL. (helt ärligt slarvades det nog på väldigt många företag med PUL)<br /> <br /> 2. I PUL fanns ett undantag för ostrukturerad behandling av personuppgifter(ungefär allt som inte fanns i databaser), som inte längre finns i GDPR. <br /> Detta innebär att utöver innehållet i databaser, så gäller GDPR även fullt ut för allt digitalt innehåll som finns i ett företag, dvs innehållet i samtliga mail, samtliga dokument eller samtliga ärenden i ett ärendehanteringssystem.<br /> GDPR gäller helt enkelt för allt digitalt material som ett företag innehar, oavsett om det finns på en hårddisk, telefon, hemsida eller server.<br /> <br /> Ansvarsfördelning i bostadsrättsföreningars verksamhet:<br /> <br /> Styrelsens ansvar: <br /> * Den som själv eller tillsammans med andra bestämmer “ändamål och medel” med behandlingen är personuppgiftsansvarig.<br /> * Ansvarar självständigt för att visa att lagen uppfylls.<br /> * Det är styrelsen, inte eventuella leverantörer som ansvarar för att lagen följs.<br /> * Antar och inför policys inom området<br /> * Genomför lämliga åtgärder, tekniska, funktionella eller organisatoriska för att uppfylla lagen.<br /> * Ansvarar för att alla personuppgifter (så som bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, anställda och styrelsen) hanteras säkert inom ramen för styrelsearbetet.<br /> * Ansvarar för att informera den registrerade vilka personuppgifter som samlas in och hur de används.<br /> * Personuppgiftsansvarig och biträden har skyldighet att föra register över vilka behandlingar av personuppgifter som görs. (Finns även i dagens lagstiftning)<br /> * Krav på att göra konsekvensbedömningar i samband med nya projekt.<br /> * Föra samråd med dataskyddsmyndigheten i fall som kan ses som hög risk för personliga skyddet av personuppgifter.<br /> * Ha rutiner på plats för att hantera eventuella personuppgiftsincidenter.<br /> <br /> Förvaltarens ansvar:<br /> * Är anlitad för att hantera och har tillgång till personuppgifter för den personuppgiftsansvariges (föreningens) räkning.<br /> * Skall se till att processer och rutiner inte riskerar bostadsrättsinnehavarens integritet.<br /> * Ska informera bostadsrättsföreningarna vilka personuppgifter, och på vilket vis dessa hanteras.<br /> * Ska skyndsamt informera styrelsen om en personuppgiftsincident inträffat.<br /> * Biträdesavtal för hanteringen av personuppgifter krävs.<br /> <br /> Bostadsrättsinnehavaren:<br /> * Har rätt till information om vilka personuppgifter som inhämtas och hur de behandlas.<br /> * Nuvarande och tidigare hyresgäster har rätt att begära kostnadsfritt registerutdrag från styrelsen (personuppgiftsansvarig).<br /> * Kan kräva skadestånd från föreningen om de drabbats av integritetsbrott.<br /> * Rätt att i visa fall bli raderad från alla register.</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=GDPR&diff=933 2022-02-25T14:19:18Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>'''Dataskyddsförordningen (från engelska: General Data Protection Regulation, GDPR)'''<br /> <br /> Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa dataskyddsförordningen (GDPR). <br /> Det innebär bland annat att man behöver följa de grundläggande principerna samt se till att behandlingen har en rättslig grund och informera de registrerade om hur man hanterar deras personuppgifter.<br /> <br /> GDPR är en EU-gemensam lagstiftning som 2018 ersatte samtliga nationella lagstiftningar om personuppgifter (i Sverige gällde tidigare Personuppgiftslagen, PUL)<br /> <br /> Det är två stora skillnader med GDPR jämfört med tidigare gällande PUL:<br /> 1. Det finns en förväntan om att GDPR kommer följas upp hårdare än vad PUL gjordes från myndighetshåll.<br /> Dessutom är de potentiella böterna enligt GDPR extremt mycket högre än vad som var aktuellt under PUL.<br /> Detta i kombination gör att risken att inte följa GDPR bedöms högre än den tidigare risken att inte fullt ut följa PUL. (helt ärligt slarvades det nog på väldigt många företag med PUL)<br /> <br /> 2. I PUL fanns ett undantag för ostrukturerad behandling av personuppgifter(ungefär allt som inte fanns i databaser), som inte längre finns i GDPR. <br /> Detta innebär att utöver innehållet i databaser, så gäller GDPR även fullt ut för allt digitalt innehåll som finns i ett företag, dvs innehållet i samtliga mail, samtliga dokument eller samtliga ärenden i ett ärendehanteringssystem.<br /> GDPR gäller helt enkelt för allt digitalt material som ett företag innehar, oavsett om det finns på en hårddisk, telefon, hemsida eller server.<br /> <br /> Ansvarsfördelning i bostadsrättsföreningars verksamhet:<br /> <br /> Styrelsens ansvar: <br /> * - Den som själv eller tillsammans med andra bestämmer “ändamål och medel” med behandlingen är personuppgiftsansvarig.<br /> * - Ansvarar självständigt för att visa att lagen uppfylls.<br /> * - Det är styrelsen, inte eventuella leverantörer som ansvarar för att lagen följs.<br /> * - Antar och inför policys inom området<br /> * - Genomför lämliga åtgärder, tekniska, funktionella eller organisatoriska för att uppfylla lagen.<br /> * - Ansvarar för att alla personuppgifter (så som bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, anställda och styrelsen) hanteras säkert inom ramen för styrelsearbetet.<br /> * - Ansvarar för att informera den registrerade vilka personuppgifter som samlas in och hur de används.<br /> * - Personuppgiftsansvarig och biträden har skyldighet att föra register över vilka behandlingar av personuppgifter som görs. (Finns även i dagens lagstiftning)<br /> * - Krav på att göra konsekvensbedömningar i samband med nya projekt.<br /> * - Föra samråd med dataskyddsmyndigheten i fall som kan ses som hög risk för personliga skyddet av personuppgifter.<br /> * - Ha rutiner på plats för att hantera eventuella personuppgiftsincidenter.<br /> <br /> Förvaltarens ansvar:<br /> * -Är anlitad för att hantera och har tillgång till personuppgifter för den personuppgiftsansvariges (föreningens) räkning.<br /> * -Skall se till att processer och rutiner inte riskerar bostadsrättsinnehavarens integritet.<br /> * -Ska informera bostadsrättsföreningarna vilka personuppgifter, och på vilket vis dessa hanteras.<br /> * -Ska skyndsamt informera styrelsen om en personuppgiftsincident inträffat.<br /> * -Biträdesavtal för hanteringen av personuppgifter krävs.<br /> <br /> Bostadsrättsinnehavaren:<br /> * -Har rätt till information om vilka personuppgifter som inhämtas och hur de behandlas.<br /> * -Nuvarande och tidigare hyresgäster har rätt att begära kostnadsfritt registerutdrag från styrelsen (personuppgiftsansvarig).<br /> * -Kan kräva skadestånd från föreningen om de drabbats av integritetsbrott.<br /> * -Rätt att i visa fall bli raderad från alla register.</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=GDPR&diff=932 2022-02-25T14:17:53Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>'''Dataskyddsförordningen (från engelska: General Data Protection Regulation, GDPR)'''<br /> <br /> Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa dataskyddsförordningen (GDPR). <br /> Det innebär bland annat att man behöver följa de grundläggande principerna samt se till att behandlingen har en rättslig grund och informera de registrerade om hur man hanterar deras personuppgifter.<br /> <br /> GDPR är en EU-gemensam lagstiftning som 2018 ersatte samtliga nationella lagstiftningar om personuppgifter (i Sverige gällde tidigare Personuppgiftslagen, PUL)<br /> <br /> Det är två stora skillnader med GDPR jämfört med tidigare gällande PUL:<br /> 1. Det finns en förväntan om att GDPR kommer följas upp hårdare än vad PUL gjordes från myndighetshåll.<br /> Dessutom är de potentiella böterna enligt GDPR extremt mycket högre än vad som var aktuellt under PUL.<br /> Detta i kombination gör att risken att inte följa GDPR bedöms högre än den tidigare risken att inte fullt ut följa PUL. (helt ärligt slarvades det nog på väldigt många företag med PUL)<br /> <br /> 2. I PUL fanns ett undantag för ostrukturerad behandling av personuppgifter(ungefär allt som inte fanns i databaser), som inte längre finns i GDPR. <br /> Detta innebär att utöver innehållet i databaser, så gäller GDPR även fullt ut för allt digitalt innehåll som finns i ett företag, dvs innehållet i samtliga mail, samtliga dokument eller samtliga ärenden i ett ärendehanteringssystem.<br /> GDPR gäller helt enkelt för allt digitalt material som ett företag innehar, oavsett om det finns på en hårddisk, telefon, hemsida eller server.<br /> <br /> Ansvarsfördelning i bostadsrättsföreningars verksamhet:<br /> <br /> Styrelsens ansvar: <br /> - Den som själv eller tillsammans med andra bestämmer “ändamål och medel” med behandlingen är personuppgiftsansvarig.<br /> - Ansvarar självständigt för att visa att lagen uppfylls.<br /> - Det är styrelsen, inte eventuella leverantörer som ansvarar för att lagen följs.<br /> - Antar och inför policys inom området<br /> - Genomför lämliga åtgärder, tekniska, funktionella eller organisatoriska för att uppfylla lagen.<br /> - Ansvarar för att alla personuppgifter (så som bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, anställda och styrelsen) hanteras säkert inom ramen för styrelsearbetet.<br /> - Ansvarar för att informera den registrerade vilka personuppgifter som samlas in och hur de används.<br /> - Personuppgiftsansvarig och biträden har skyldighet att föra register över vilka behandlingar av personuppgifter som görs. (Finns även i dagens lagstiftning)<br /> - Krav på att göra konsekvensbedömningar i samband med nya projekt.<br /> - Föra samråd med dataskyddsmyndigheten i fall som kan ses som hög risk för personliga skyddet av personuppgifter.<br /> - Ha rutiner på plats för att hantera eventuella personuppgiftsincidenter.<br /> <br /> Förvaltarens ansvar:<br /> -Är anlitad för att hantera och har tillgång till personuppgifter för den personuppgiftsansvariges (föreningens) räkning.<br /> -Skall se till att processer och rutiner inte riskerar bostadsrättsinnehavarens integritet.<br /> -Ska informera bostadsrättsföreningarna vilka personuppgifter, och på vilket vis dessa hanteras.<br /> -Ska skyndsamt informera styrelsen om en personuppgiftsincident inträffat.<br /> -Biträdesavtal för hanteringen av personuppgifter krävs.<br /> <br /> Bostadsrättsinnehavaren:<br /> -Har rätt till information om vilka personuppgifter som inhämtas och hur de behandlas.<br /> -Nuvarande och tidigare hyresgäster har rätt att begära kostnadsfritt registerutdrag från styrelsen (personuppgiftsansvarig).<br /> -Kan kräva skadestånd från föreningen om de drabbats av integritetsbrott.<br /> -Rätt att i visa fall bli raderad från alla register.</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=GDPR&diff=931 2022-02-25T14:16:47Z

<p>PeterN: Skapade sidan med 'Dataskyddsförordningen (från engelska: General Data Protection Regulation, GDPR) Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa dataskyddsförordningen (GDPR)....'</p> <hr /> <div>Dataskyddsförordningen (från engelska: General Data Protection Regulation, GDPR)<br /> Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa dataskyddsförordningen (GDPR). Det innebär bland annat att ni behöver följa de grundläggande principerna, se till att behandlingen har en rättslig grund och informera de registrerade om hur ni hanterar deras personuppgifter.<br /> <br /> GDPR är en EU-gemensam lagstiftning som 2018 ersatte samtliga nationella lagstiftningar om personuppgifter (i Sverige gällde tidigare Personuppgiftslagen, PUL)<br /> Det är två stora skillnader med GDPR jämfört med tidigare gällande PUL:<br /> 1. Det finns en förväntan om att GDPR kommer följas upp hårdare än vad PUL gjordes från myndighetshåll.<br /> Dessutom är de potentiella böterna enligt GDPR extremt mycket högre än vad som var aktuellt under PUL.<br /> Detta i kombination gör att risken att inte följa GDPR bedöms högre än den tidigare risken att inte fullt ut följa PUL. (helt ärligt slarvades det nog på väldigt många företag med PUL)<br /> <br /> 2. I PUL fanns ett undantag för ostrukturerad behandling av personuppgifter(ungefär allt som inte fanns i databaser), som inte längre finns i GDPR. <br /> Detta innebär att utöver innehållet i databaser, så gäller GDPR även fullt ut för allt digitalt innehåll som finns i ett företag, dvs innehållet i samtliga mail, samtliga dokument eller samtliga ärenden i ett ärendehanteringssystem.<br /> GDPR gäller helt enkelt för allt digitalt material som ett företag innehar, oavsett om det finns på en hårddisk, telefon, hemsida eller server.<br /> <br /> Ansvarsfördelning i bostadsrättsföreningars verksamhet:<br /> <br /> Styrelsens ansvar: <br /> - Den som själv eller tillsammans med andra bestämmer “ändamål och medel” med behandlingen är personuppgiftsansvarig.<br /> - Ansvarar självständigt för att visa att lagen uppfylls.<br /> - Det är styrelsen, inte eventuella leverantörer som ansvarar för att lagen följs.<br /> - Antar och inför policys inom området<br /> - Genomför lämliga åtgärder, tekniska, funktionella eller organisatoriska för att uppfylla lagen.<br /> - Ansvarar för att alla personuppgifter (så som bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, anställda och styrelsen) hanteras säkert inom ramen för styrelsearbetet.<br /> - Ansvarar för att informera den registrerade vilka personuppgifter som samlas in och hur de används.<br /> - Personuppgiftsansvarig och biträden har skyldighet att föra register över vilka behandlingar av personuppgifter som görs. (Finns även i dagens lagstiftning)<br /> - Krav på att göra konsekvensbedömningar i samband med nya projekt.<br /> - Föra samråd med dataskyddsmyndigheten i fall som kan ses som hög risk för personliga skyddet av personuppgifter.<br /> - Ha rutiner på plats för att hantera eventuella personuppgiftsincidenter.<br /> <br /> Förvaltarens ansvar:<br /> -Är anlitad för att hantera och har tillgång till personuppgifter för den personuppgiftsansvariges (föreningens) räkning.<br /> -Skall se till att processer och rutiner inte riskerar bostadsrättsinnehavarens integritet.<br /> -Ska informera bostadsrättsföreningarna vilka personuppgifter, och på vilket vis dessa hanteras.<br /> -Ska skyndsamt informera styrelsen om en personuppgiftsincident inträffat.<br /> -Biträdesavtal för hanteringen av personuppgifter krävs.<br /> <br /> Bostadsrättsinnehavaren:<br /> -Har rätt till information om vilka personuppgifter som inhämtas och hur de behandlas.<br /> -Nuvarande och tidigare hyresgäster har rätt att begära kostnadsfritt registerutdrag från styrelsen (personuppgiftsansvarig).<br /> -Kan kräva skadestånd från föreningen om de drabbats av integritetsbrott.<br /> -Rätt att i visa fall bli raderad från alla register.</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fastighetsf%C3%B6rs%C3%A4kring&diff=912 2022-02-23T10:48:24Z

<p>PeterN: Skapade sidan med 'I princip samtliga Bostadsrättsföreningar har en fastighetsförsäkring för att skydda föreningens fastighet mot oväntade skador så som vattenskador och...'</p> <hr /> <div>I princip samtliga Bostadsrättsföreningar har en fastighetsförsäkring för att skydda föreningens fastighet mot oväntade skador så som [[Vattenskada|vattenskador]] och [[Brand|bränder]].<br /> <br /> Det är oftast ett krav från föreningens bank och medlemmarnas banker att föreningens fastighet är fullvärdesförsäkrad för att bevilja föreningen och dess medlemmar lån.<br /> <br /> Det är även vanligt förekommande att föreningens försäkring inkluderar en ansvarsförsäkring för styrelsen.<br /> <br /> Vissa föreningar väljer dessutom att ha ett kollektivt [[Bostadsrättstillägg|bostadsrättstillägg]], då inkluderar föreningens försäkring även en individuell del för varje bostadsrättsinnehavare. Vid en skada på det som medlemmen ansvarar för kan medlemmen då välja mellan att använda sin privata hemförsäkring och det kollektiva bostadsrättstillägget från föreningens försäkringsbolag.<br /> <br /> Fastighetsförsäkringen har en grundpremie per år beroende på föreningens storlek och skadehistorik, dessutom utgår vid varje nyttjande av försäkringen en självrisk, vanligen ligger denna självrisk på ett eller flera [[Prisbasbelopp|prisbasbelopp]]. Många försäkringsbolag har även en förhöjd självrisk vid just vattenskador på ytterligare 0,5-1,5 prisbasbelopp.<br /> <br /> Detta medför att vid mindre kostsamma skador är det inte säkert att det är värt för föreningen att ens nyttja försäkringen, då kostnaden för att åtgärda skadan understiger självrisken.</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Stadgerevidering&diff=905 2022-02-23T10:16:03Z

<p>PeterN: Skapade sidan med 'Föreningens stadgar bör med jämna mellanrum revideras, och uppdateras i enlighet med gällande lagstiftning och styrelsens eller föreningens...'</p> <hr /> <div>Föreningens [[stadgar]] bör med jämna mellanrum revideras, och uppdateras i enlighet med gällande lagstiftning och styrelsens eller [[Bostadsrättsförening|föreningens]] önskemål.<br /> <br /> Då en stadgeändring är en omständlig process som i princip alltid kräver stämmobeslut vid två olika [[Föreningsstämma|föreningsstämmor]] är det lämpligt att passa på att gå igenom hela stadgarna och göra en total stadgerevidering inför varje mindre ändring som önskas göras.<br /> <br /> Vanliga anledningar till att genomföra en stadeändring är:<br /> - Lagändringar, som medför att stadgarna måste ändras för att inte bryta mot lagen.<br /> - Att föreningen vill införa gemensamt bredband eller individuell mätning av el eller vatten (IMD) och att de befintliga stadgarna inte medger detta.<br /> - Förändringar eller förtydliganden i ansvarsfördelningen mellan föreningen och medlemmarna, exempelvis flytt av ansvar för ytterdörr eller dylikt.</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Likabehandlingsprincipen&diff=904 2022-02-23T09:47:34Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>Likabehandlingsprincipen eller Likhetsprincipen<br /> <br /> Det finns en grundläggande princip på föreningsrättens område som innebär att alla medlemmar ska behandlas lika. Olika behandling av medlemmar kan ändå vara tillåtet om det är sakligt motiverat.<br /> <br /> '''Principen om medlemmars lika behandling - likhetsprincipen'''<br /> <br /> Föreningen kan nämligen, utan att bryta mot principen, fatta beslut som endast en viss grupp av medlemmar har &quot;nytta&quot; av under förutsättning av att beslutet är sakligt och objektivt motiverat. Ett exempel kan vara ett renoveringsbeslut av den gemensamma tvättstugan i fastigheten. Trots att inte alla medlemmar använder tvättstugan och har &quot;nytta&quot; av renoveringsbeslutet måste ändå samtliga medlemmar vara med och betala via årsavgiften. Renoveringsbeslutet strider inte mot likahetsprincipen, eftersom beslutet anses vara sakligt motiverat.<br /> Likahetsprincipen kan alltså innebära att en investering medför att de olika hushållen kan få bära en större ekonomisk andel än vad som motsvarar deras egna intressen av att utnyttja investeringen. Exempel på detta kan vara lekplatser eller indragning av kabel-TV i fastigheten. Enligt domstolpraxis strider inte sådana beslut mot den föreningsrättsliga likhetsprincipen.<br /> Om en styrelse eller en föreningsstämma däremot tillgodoser behov som inte är sakligt motiverade, ja, då bryter man mot principen om medlemmars lika behandling. Sådana beslut kan av domstol förklaras ogiltiga.</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Likabehandlingsprincipen&diff=903 2022-02-23T09:46:43Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>Likabehandlingsprincipen eller Likhetsprincipen<br /> <br /> Det finns en grundläggande princip på föreningsrättens område som innebär att alla medlemmar ska behandlas lika. Olika behandling av medlemmar kan ändå vara tillåtet om det är sakligt motiverat.<br /> <br /> == '''Principen om medlemmars lika behandling - likhetsprincipen''' ==<br /> <br /> Föreningen kan nämligen, utan att bryta mot principen, fatta beslut som endast en viss grupp av medlemmar har &quot;nytta&quot; av under förutsättning av att beslutet är sakligt och objektivt motiverat. Ett exempel kan vara ett renoveringsbeslut av den gemensamma tvättstugan i fastigheten. Trots att inte alla medlemmar använder tvättstugan och har &quot;nytta&quot; av renoveringsbeslutet måste ändå samtliga medlemmar vara med och betala via årsavgiften. Renoveringsbeslutet strider inte mot likahetsprincipen, eftersom beslutet anses vara sakligt motiverat.<br /> Likahetsprincipen kan alltså innebära att en investering medför att de olika hushållen kan få bära en större ekonomisk andel än vad som motsvarar deras egna intressen av att utnyttja investeringen. Exempel på detta kan vara lekplatser eller indragning av kabel-TV i fastigheten. Enligt domstolpraxis strider inte sådana beslut mot den föreningsrättsliga likhetsprincipen.<br /> Om en styrelse eller en föreningsstämma däremot tillgodoser behov som inte är sakligt motiverade, ja, då bryter man mot principen om medlemmars lika behandling. Sådana beslut kan av domstol förklaras ogiltiga.</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Likabehandlingsprincipen&diff=902 2022-02-23T09:43:46Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>Likabehandlingsprincipen eller Likhetsprincipen<br /> <br /> Det finns en grundläggande princip på föreningsrättens område som innebär att alla medlemmar ska behandlas lika. Olika behandling av medlemmar kan ändå vara tillåtet om det är sakligt motiverat.<br /> <br /> '''Principen om medlemmars lika behandling - likhetsprincipen'''<br /> <br /> Föreningen kan nämligen, utan att bryta mot principen, fatta beslut som endast en viss grupp av medlemmar har &quot;nytta&quot; av under förutsättning av att beslutet är sakligt och objektivt motiverat. Ett exempel kan vara ett renoveringsbeslut av den gemensamma tvättstugan i fastigheten. Trots att inte alla medlemmar använder tvättstugan och har &quot;nytta&quot; av renoveringsbeslutet måste ändå samtliga medlemmar vara med och betala via årsavgiften. Renoveringsbeslutet strider inte mot likahetsprincipen, eftersom beslutet anses vara sakligt motiverat.<br /> Likahetsprincipen kan alltså innebära att en investering medför att de olika hushållen kan få bära en större ekonomisk andel än vad som motsvarar deras egna intressen av att utnyttja investeringen. Exempel på detta kan vara lekplatser eller indragning av kabel-TV i fastigheten. Enligt domstolpraxis strider inte sådana beslut mot den föreningsrättsliga likhetsprincipen.<br /> Om en styrelse eller en föreningsstämma däremot tillgodoser behov som inte är sakligt motiverade, ja, då bryter man mot principen om medlemmars lika behandling. Sådana beslut kan av domstol förklaras ogiltiga.</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Likhetsprincipen&diff=901 2022-02-23T09:42:21Z

<p>PeterN: Omdirigerar till Likabehandlingsprincipen</p> <hr /> <div>#OMDIRIGERING [[Likabehandlingsprincipen]]</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Likabehandlingsprincipen&diff=900 2022-02-23T09:41:14Z

<p>PeterN: Skapade sidan med 'Likabehandlingsprincipen eller Likhetsprincipen Det finns en grundläggande princip på föreningsrättens område som innebär att alla medlemmar ska behandlas lika. Olika b...'</p> <hr /> <div>Likabehandlingsprincipen eller Likhetsprincipen<br /> <br /> Det finns en grundläggande princip på föreningsrättens område som innebär att alla medlemmar ska behandlas lika. Olika behandling av medlemmar kan ändå vara tillåtet om det är sakligt motiverat.<br /> Principen om medlemmars lika behandling - likhetsprincipen<br /> Föreningen kan nämligen, utan att bryta mot principen, fatta beslut som endast en viss grupp av medlemmar har &quot;nytta&quot; av under förutsättning av att beslutet är sakligt och objektivt motiverat. Ett exempel kan vara ett renoveringsbeslut av den gemensamma tvättstugan i fastigheten. Trots att inte alla medlemmar använder tvättstugan och har &quot;nytta&quot; av renoveringsbeslutet måste ändå samtliga medlemmar vara med och betala via årsavgiften. Renoveringsbeslutet strider inte mot likahetsprincipen, eftersom beslutet anses vara sakligt motiverat.<br /> Likahetsprincipen kan alltså innebära att en investering medför att de olika hushållen kan få bära en större ekonomisk andel än vad som motsvarar deras egna intressen av att utnyttja investeringen. Exempel på detta kan vara lekplatser eller indragning av kabel-TV i fastigheten. Enligt domstolpraxis strider inte sådana beslut mot den föreningsrättsliga likhetsprincipen.<br /> Om en styrelse eller en föreningsstämma däremot tillgodoser behov som inte är sakligt motiverade, ja, då bryter man mot principen om medlemmars lika behandling. Sådana beslut kan av domstol förklaras ogiltiga.</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Avgift&diff=899 2022-02-23T09:37:04Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>De allra flesta bostadsrättshavare betalar en månatlig avgift till [[Bostadsrättsförening|bostadsrättsföreningen]].<br /> <br /> Vad avgifterna används till är olika i olika föreningar. Bland annat är syftet med avgiften att föreningen ska kunna underhålla sin fastighet, sköta driften av fastigheten och föreningen samt betala ränta på föreningens [[Lån|lån]].<br /> <br /> Driftkostnaderna kan till exempel vara sophämtning, städning av trapphus och snöskottning.<br /> <br /> Avgifterna ska även på sikt kunna finansiera stora renoveringsprojekt såsom [[Stambyte|stambyte]] och fönsterbyte, etc.<br /> <br /> [[kategori:Juridik]]</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Avgift&diff=898 2022-02-23T09:34:39Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>De allra flesta bostadsrättshavare betalar en månatlig avgift till bostadsrättsföreningen.<br /> <br /> Vad avgifterna används till är olika i olika föreningar. Bland annat är syftet med avgiften att föreningen ska kunna underhålla sin fastighet, sköta driften av fastigheten och föreningen samt betala ränta på föreningens lån.<br /> <br /> Driftkostnaderna kan till exempel vara sophämtning, städning av trapphus och snöskottning.<br /> <br /> Avgifterna ska även på sikt kunna finansiera stora renoveringsprojekt såsom [[Stambyte|stambyte]] och fönsterbyte, etc.<br /> <br /> [[kategori:Juridik]]</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Bostadsr%C3%A4ttstill%C3%A4gg&diff=879 2021-11-26T13:43:20Z

<p>PeterN: Omdirigerar till Vattenskada#Vad betyder bostadsr.C3.A4ttstill.C3.A4gg.3F</p> <hr /> <div>#OMDIRIGERING [[Vattenskada#Vad_betyder_bostadsr.C3.A4ttstill.C3.A4gg.3F]]</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Vattenledningsskada&diff=878 2021-11-26T13:36:25Z

<p>PeterN: Omdirigerar till Vattenskada</p> <hr /> <div>#OMDIRIGERING [[Vattenskada]]</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Vattenskada&diff=877 2021-11-26T13:34:53Z

<p>PeterN: Skapade sidan med '== Frågor och svar vid vattenskada/vattenledningsskada == == Vattenskada eller vattenledningsskada, vad är vad? == I lagens mening så skiljer man på vattenskador och vatt...'</p> <hr /> <div>== Frågor och svar vid vattenskada/vattenledningsskada ==<br /> <br /> == Vattenskada eller vattenledningsskada, vad är vad? ==<br /> I lagens mening så skiljer man på vattenskador och vattenledningsskador. <br /> <br /> Definitionen av en vattenledningsskada är när utströmningen sker från trycksatt tappvattenledning, alla andra vattenskador räknas som just vattenskador.<br /> <br /> Beroende på om skadan bedöms vara en vattenledningsskada eller vattenskada så skiljer sig ansvarsfördelningen mellan föreningen och medlemmen åt.<br /> <br /> '''Generellt för vattenskador''' kan sägas att skador på stommen är föreningens ansvar och ersätts genom föreningens försäkringsbolag och skador på ytskiktet är medlemmens ansvar och ersätts genom bostadsrättstillägget som antingen är ett kollektivt bostadsrättstillägg eller ett tillägg på din hemförsäkring. Givetvis kan det finnas villkor i försäkringen som gör att en skada ej ersätts av försäkringsbolaget. Det här gör att flera försäkringsbolag kan vara involverade i en och samma skada.<br /> <br /> '''Generellt för vattenledningsskador''' gäller att föreningen är ansvarig för att återställa stommen samt att återställa det skadade ytskiktet till lika samma standard som innan skadan skedde, detta gäller under förutsättning att det inte finns ett vållande. <br /> <br /> == Du har fått en vattenskada eller vattenledningskada, vad händer nu? ==<br /> Beroende på om skadan bedömts som vattenskada eller vattenledningsskada så är hanteringen olika. Detta avgörs av föreningens försäkringsbolag och vi kommunicerar deras bedömning till er.<br /> <br /> Vid en vattenskada kommer föreningen vara ansvarig för utredning, rivning, avfuktning och återställning av stomme. Som bostadsrättshavare är du själv ansvarig för dina ytskikt och återställning av ytskiktet. <br /> <br /> Vid en vattenledningsskada kommer föreningen vara ansvarig för utredning, rivning, avfuktning och återställning av stomme och ytskikt. <br /> <br /> Oavsett om skadan bedöms vara en vattenskada eller vattenledningsskada finns det saker som istället täcks av din hemförsäkring, bl.a ersättningsboende och skador på lösöre.<br /> <br /> <br /> == Vad är ditt ansvar och vilka kostnader står du för? ==<br /> Som bostadsrättshavare är ditt ansvar tät- och ytskikt, och eventuellt andra delar som tex golvbrunn och innerväggar. Det är föreningens stadgar, bostadsrättslagen och vilken typ av skada (vattenskada eller vattenledningsskada) som reglerar ditt ansvar.<br /> <br /> == Vad är stomme? ==<br /> Med stomme menas husets konstruktion. Stommen ligger under ytskiktet/tätskiktet och är föreningens ansvar att underhålla och renovera. <br /> <br /> <br /> == Vad är tätskikt? ==<br /> Tätskikt ska enligt gällande regler finnas i varje badrum och våtutrymme. Det är tätskiktet som gör att vatten och fukt inte tränger ut i stommen och ner till grannen. Tätskikt skiljer stommen från ytskiktet och finns under kakel/klinker/plastmatta/badrumstapen. Ett tätskikt håller ungefär 25 år och är ditt ansvar att det underhålls.<br /> <br /> == Vad är ytskikt? ==<br /> Ytskikt är enkelt uttryckt det som syns i ett rum. I ett badrum är ytskiktet till exempel klinker, plastmatta, kakel, badrumstapet, färg och tapeter. <br /> <br /> == Vad är åldersavdrag? ==<br /> För alla skadade ytskikt och för olika installationer, t ex rörsystem, dusch och toalettstol, gör <br /> försäkringsbolagen åldersavdrag enligt tabeller i försäkringsvillkoren. Åldersavdrag görs på <br /> både material- och arbetskostnad, det vill säga det arbete som har med materialet att göra. Avdraget motsvarar åldern på det material som skadats och som måste bytas ut. Vid en vattenskada får du därför själv betala mellanskillnaden upp till nypriset för återställandet av ytskiktet. Vid en vattenledningsskada tar föreningen kostnaden för åldersavdragen.<br /> <br /> == Vad betyder bostadsrättstillägg? ==<br /> Ett bostadsrättstillägg bör alla som äger en bostadsrätt ha. Bostadsrättstillägget kan hjälpa till vid skador på det som du som bostadsrättshavare ansvarar för enligt föreningens stadgar. En del bostadsrättsföreningar har tecknat ett kollektivt bostadsrättstillägg. Har din förening inte tecknat ett kollektivt bostadsrättstillägg bör du teckna ett eget.<br /> <br /> == Hur lång tid kommer arbetet ta? ==<br /> Hanteringen av vattenskador tar ofta lång tid. Det är ofta svårt att uppskatta hur lång tid de olika momenten tar, framför allt torkningen är svår att uppskatta. I början av en skada går det därför inte att uppskatta hur lång tid arbetet kommer att ta, men under arbetets gång kommer detta klarna.<br /> <br /> == Var ska jag bo? ==<br /> Om du inte kan bo kvar behöver du ett evakueringsboende. Det är din hemförsäkring som kan hjälpa dig med detta och avgör om du har rätt till ersättningsboende. Det är viktigt att du anmäler vattenskadan till din hemförsäkring.<br /> <br /> == Vem svarar på mina frågor? ==<br /> Borätt Forum besvarar dina inledandande frågor kring vad som kommer att hända och frågor kring ansvarsfördelningen initialt. I det här dokumentet har vi tagit upp några <br /> av de frågor som boende brukar ha i samband med en vattenskada/vattenledningsskada. När entreprenören startat arbetet med din skada är det främst denne du är i kontakt med. Därutöver behöver du själv se till att skaffa svar på dina frågor via din hemförsäkring och försäkringsbolaget där du har ditt bostadsrättstillägg. <br /> <br /> == Ska jag betala månadsavgiften när jag drabbats av en vattenskada/vattenledningsskada? ==<br /> Ja, om du har en bostadsrätt har du oftast inte rätt till sänkning av månadsavgiften även om du ej kan bo i din bostadsrätt under tiden arbete med skadan pågår. <br /> <br /> == Hur blir det med elförbrukningen? ==<br /> Vid en skada behövs oftast en avfuktare kopplas in som torkar upp fukten. Beroende på hur blött det är efter skadan behöver avfuktning pågå under ca 4–12 veckor. Eftersom avfuktaren kopplas till din el innebär det en ökad elförbrukning under en period. Den elförbrukningen blir du ersatt för när skadan är slutreglerad oavsett om det är en vattenskada eller vattenledningsskada.<br /> <br /> == Bor du i hyresrätt? ==<br /> Har du en vattenskada i din lägenhet och det är en hyresrätt du bor i gäller andra regler <br /> då föreningen har ett större ansvar och får ta en större del av kostnaden.<br /> Om du har hyresrätt ska din hyra reduceras utifrån hur mycket du kan nyttja din lägenhet. <br /> Det finns fastlagda procenttal för hur hög den reduceringen ska vara.</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Uppl%C3%A5telse&diff=876 2021-11-25T15:30:31Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>Denna artikel avhandlar upplåtelse av bostadsrätt, för olika typer av upplåtelseformer se [[Upplåtelseformer]].<br /> <br /> En [[Bostadsrättsförening]] kan upplåta lägenheter med bostadsrätt, observera att med lägenhet avses både bostäder och lokaler.<br /> Upplåtelse ska enligt lag ske skriftligen.<br /> &quot;I upplåtelsehandlingen skall följande anges: parternas namn, den lägenhet upplåtelsen avser samt de belopp som skall betalas som insats och årsavgift samt i förekommande fall upplåtelseavgift.&quot;<br /> <br /> Det är vid upplåtelsen som själva bostadsrätten uppstår, omvänt gäller därmed att alla bostadsrätter någon gång har upplåtits.<br /> När en bostadsrätt har upplåtits kan den [[Överlåtelse|överlåtas]] till en ny medlem, då sker överlåtelsen mellan köpare och säljare och föreningen prövar enbart om köparen kan antas som medlem i föreningen.<br /> <br /> Det är alltså enbart vid upplåtelsen till den första innehavaren av bostadsrätten som föreningen är säljaren, därmed finns definitionen av vad som ingår i bostadsrätten enbart i upplåtelseavtalet.<br /> <br /> Vanligtvis sker upplåtelserna i samband med att en bostadsrättsförening bildas, antingen vid en ombildning från hyresrätter eller vid nyproduktion.<br /> <br /> Även en befintlig förening kan upplåta nya bostadsrätter, om den har lediga lokaler eller bostäder, vanligtvis sker detta i ombildade föreningar när bostadshyresrätter blir lediga.<br /> <br /> == Upplåtelse av lokal ==<br /> Upplåtelse av lokaler med bostadsrätt, så kallade BR-lokaler, är relativt ovanligt i vanliga Bostadsrättsföreningar.<br /> <br /> Föreningen kan välja (eller historiskt ha valt) att upplåta en affärslokal med bostadsrätt, för bostadsrätten ska då erläggas avgift i enlighet med upplåtelseavtalet och föreningens stadgar.<br /> <br /> En BR-lokal får överlåtas på samma sätt som en &quot;vanlig bostadsrätt&quot; men lokalen får enbart nyttjas till det ändamål som framgår av upplåtelseavtalet.<br /> <br /> En BR-lokal får inte användas som bostad.<br /> <br /> Några exempel på BR-lokaler är frisörsalonger, tandläkarmottagningar men även garage förekommer.<br /> <br /> == Omvandling av lokal till bostad ==<br /> Betydligt vanligare är att en tidigare uthyrd lokal byggs om och omvandlas från lokal till en eller flera bostäder som därefter upplåts med bostadsrätt.<br /> <br /> En del föreningar gör detta i egen regi, men vanligast är att föreningen upplåter råytan till en exploatör som därefter bygger om råytan till bostäder och överlåter dessa vidare till den som slutligen ska bo i bostaden.<br /> <br /> Omvandling av lokal till bostad kräver alltid bygglov och stämmobeslut, oavsett om någon ombyggnation ska ske.<br /> <br /> Disclaimer: Artikeln är icke verifierad av expert.<br /> <br /> [[kategori:Ekonomi]]</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Uppl%C3%A5telse&diff=875 2021-11-25T15:29:24Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>Denna artikel avhandlar upplåtelse av bostadsrätt, för olika typer av upplåtelseformer se [[Upplåtelseformer]].<br /> <br /> En [[Bostadsrättsförening]] kan upplåta lägenheter med bostadsrätt, observera att med lägenhet avses både bostäder och lokaler.<br /> Upplåtelse ska enligt lag ske skriftligen.<br /> &quot;I upplåtelsehandlingen skall följande anges: parternas namn, den lägenhet upplåtelsen avser samt de belopp som skall betalas som insats och årsavgift samt i förekommande fall upplåtelseavgift.&quot;<br /> <br /> Det är vid upplåtelsen som själva bostadsrätten uppstår, omvänt gäller därmed att alla bostadsrätter någon gång har upplåtits.<br /> När en bostadsrätt har upplåtits kan den [[Överlåtelse|överlåtas]] till en ny medlem, då sker överlåtelsen mellan köpare och säljare och föreningen prövar enbart om köparen kan antas som medlem i föreningen.<br /> <br /> Det är alltså enbart vid upplåtelsen till den första innehavaren av bostadsrätten som föreningen är säljaren, därmed finns definitionen av vad som ingår i bostadsrätten enbart i upplåtelseavtalet.<br /> <br /> Vanligtvis sker upplåtelserna i samband med att en bostadsrättsförening bildas, antingen vid en ombildning från hyresrätter eller vid nyproduktion.<br /> <br /> Även en befintlig förening kan upplåta nya bostadsrätter, om den har lediga lokaler eller bostäder, vanligtvis sker detta i ombildade föreningar när bostadshyresrätter blir lediga.<br /> <br /> == Upplåtelse av lokal ==<br /> Upplåtelse av lokaler med bostadsrätt, så kallade BR-lokaler, är relativt ovanligt i vanliga Bostadsrättsföreningar.<br /> Föreningen kan välja (eller historiskt ha valt) att upplåta en affärslokal med bostadsrätt, för bostadsrätten ska då erläggas avgift i enlighet med upplåtelseavtalet och föreningens stadgar.<br /> En BR-lokal får överlåtas på samma sätt som en &quot;vanlig bostadsrätt&quot; men lokalen får enbart nyttjas till det ändamål som framgår av upplåtelseavtalet.<br /> En BR-lokal får inte användas som bostad.<br /> Några exempel på BR-lokaler är frisörsalonger, tandläkarmottagningar men även garage förekommer.<br /> <br /> == Omvandling av lokal till bostad ==<br /> Betydligt vanligare är att en tidigare uthyrd lokal byggs om och omvandlas från lokal till en eller flera bostäder som därefter upplåts med bostadsrätt.<br /> En del föreningar gör detta i egen regi, men vanligast är att föreningen upplåter råytan till en exploatör som därefter bygger om råytan till bostäder och överlåter dessa vidare till den som slutligen ska bo i bostaden.<br /> Omvandling av lokal till bostad kräver alltid bygglov och stämmobeslut, oavsett om någon ombyggnation ska ske.<br /> <br /> Disclaimer: Artikeln är icke verifierad av expert.<br /> <br /> [[kategori:Ekonomi]]</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=KU55&diff=758 2021-09-21T13:16:45Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>Är en kontrolluppgift Bostadsrättsföreningen årligen (i januari) är skyldig att lämna till Skatteverket avseende alla överlåtelser som har skett under föregående kalenderår, som ligger till grund för säljarnas reavinstbeskattning.<br /> <br /> Kontrolluppgiften ska innehålla uppgifter om vem som är säljaren, vilken bostadsrätt som har sålts, till vilket försäljningspris och vad säljaren en gång i tiden köpte bostadsrätten för, samt eventuellt [[kapitaltillskott]] säljaren kan tillgodoräkna sig under ägandetiden.<br /> <br /> En kopia på kontrolluppgiften skall även skickas till säljaren.<br /> <br /> [[kategori:Ekonomi]]</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=K2_regelverk&diff=735 2021-09-21T12:41:16Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>Är en förkortning för kategori 2 regelverk och är de regler som mindre företag måste följa. Det finns kriterier för att räknas som ett mindre företag där företaget i fråga måste uppfylla minst två av nedanstående kriterier under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren.&lt;br&gt;<br /> * Medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren understigit 50 anställda.&lt;br&gt;<br /> * Företagets redovisade [[balansomslutning]] har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren understigit 40 miljoner kronor.&lt;br&gt;<br /> * Företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren understigit 80 miljoner kronor.&lt;br&gt;<br /> &lt;br&gt;<br /> K2 är ett förenklingsregelverk. Det innebär bland annat att det ska vara enklare att upprätta sin [[årsredovisning]] eftersom regelverket kräver färre [[noter|notupplysningar]] och att det inte finns lika många valmöjligheter som i K3. Regelverket bygger mycket på regler, vilket ger en standardiserad redovisning med få valmöjligheter. Några fördelar med att tillämpa K2 regelverket är:&lt;br&gt;<br /> * bokföringsmässigt enklare att tillämpa.&lt;br&gt;<br /> * kräver oftast mindre administration än [[K3 regelverk|K3 regelverket]].&lt;br&gt;<br /> Däremot finns det även några nackdelar med detta regelverk vilket är:&lt;br&gt;<br /> * finns många regler att följa och skapar få valmöjligheter.&lt;br&gt;<br /> * det kan behövas ge ut mer utförlig information om företaget/föreningen till externa intressenter som detta inte framgår på detalj i årsredovisningen.&lt;br&gt;<br /> * regelverket kan även skapa ett kraftigt varierande [[Resultat|resultat]] mellan åren, till exempel vid stora reparationer och underhåll på fastigheter.<br /> <br /> Borätt Forum<br /> <br /> [[kategori:Ekonomi]]</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=IMD&diff=721 2021-09-21T12:17:31Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>IMD står för individuell mätning och debitering. El, vatten och värmeförbrukning läses av för varje enskild lägenhet och den boende debiteras i efterhand för den uppmätta förbrukningen, vilket innebär att man som boende endast betalar för den el, värme och vatten som man faktiskt förbrukar. <br /> <br /> [[Borätt Forum]]</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Hyresr%C3%A4tt&diff=717 2021-09-21T12:12:40Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>Hyresrätt kallas den upplåtelseform av en bostad eller lokal där en [[hyresgäst]] varaktigt hyr bostaden eller lokalen av en [[hyresvärd]]. Varje månad eller kvartal betalas en hyra till hyresvärden som betalning för att få bruka bostad eller lokal. Hyresrätten är i Sverige lagreglerad i [https://lagen.nu/1970:994#K12 Jordabalkens 12. kapitel], vardagligt kallad [[Hyreslagen]].<br /> <br /> [[Borätt Forum]]</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Hyresr%C3%A4tt&diff=715 2021-09-21T12:11:44Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>Hyresrätt kallas den upplåtelseform av en bostad eller lokal där en [[hyresgäst]] varaktigt hyr bostaden eller lokalen av en [[hyresvärd]]. Varje månad eller kvartal betalas en hyra till hyresvärden som betalning för att få bruka bostad eller lokal. Hyresrätten är i Sverige lagreglerad i [https://lagen.nu/1970:994#K12 Jordabalkens 12. kapitel], vardagligt kallad [[Hyreslagen]].</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=G%C3%A4lden%C3%A4r&diff=713 2021-09-21T12:08:49Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>En gäldenär är någon som har en skuld till någon annan. Exempelvis en privatperson som fått en faktura från en leverantör eller lånat pengar från en bank. Den som lånat ut pengarna kallas [[borgenär]]. Gäldenären är enligt lag skyldig att betala tillbaka lånet till borgenären.<br /> <br /> [[Borätt Forum]]<br /> <br /> [[kategori:Ekonomi]]</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Bostadsr%C3%A4tt&diff=708 2021-09-21T11:56:54Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>En bostadsrätt är i Sverige en upplåtelseform där medlemmar av en [[bostadsrättsförening]] äger rättighet att nyttja en bostad mot en årsavgift som vanligen betalas per månad eller kvartalsvis. Rättigheten gäller för obegränsad tid under förutsättning att de förpliktelser medlemmen har mot föreningen uppfylls. Bostadsrättshavaren äger dock inte bostaden utan en andel i föreningen som innebär rätten att nyttja en specifik bostad. [[Fastighet|Fastigheten]] och bostäderna i den ägs av bostadsrättsföreningen.&lt;br&gt;<br /> &lt;br&gt;<br /> Endast bostadsrättsföreningar får upplåta bostadsrätter. Sedan föreningen upplåtit bostadsrätten kan bostadsrättshavaren [[Överlåtelse|överlåta]] bostadsrätten (vardagligt kallat &quot;sälja lägenheten&quot;) och med det sker försäljning av andelen i föreningen, vilken medför rätt att bruka lägenheten.<br /> <br /> [[Borätt Forum]]</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Beloppsgr%C3%A4ns&diff=705 2021-09-21T11:47:49Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>[[kategori:att kompletteras]]</div>

PeterN https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Balansomslutning&diff=703 2021-09-21T11:44:23Z

<p>PeterN: </p> <hr /> <div>Balansomslutning är summan av bolagets [[tillgångar]], alternativt summan av [[skulder|skulderna]] och det [[Eget kapital|egna kapitalet]].<br /> <br /> Borätt Forum<br /> [[kategori:Ekonomi]]</div>

PeterN