DWOQ Wiki - Användarbidrag [sv]

Omförhandling

2022-09-07T08:00:31Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'Lokal, garage, förråd och p-plats. När föreningen önskar höja hyran eller ändra andra villkor i ett pågående hyresavtal räcker ej ett beslut inom styrelsen eller under stämman, utan en uppsägning för omförhandling behöver ske för att villkorsändringen ska vara formellt riktig. Har en uppsägning ej skett gäller fortsatt det befintliga hyresavtalet enligt de avtalade villkoren (Pacta sunt servanda). Uppsägningen ska vara skriftlig och ska delges hyres...'

Lokal, garage, förråd och p-plats.

När föreningen önskar höja hyran eller ändra andra villkor i ett pågående hyresavtal räcker ej ett beslut inom styrelsen eller under stämman, utan en uppsägning för omförhandling behöver ske för att villkorsändringen ska vara formellt riktig.
Har en uppsägning ej skett gäller fortsatt det befintliga hyresavtalet enligt de avtalade villkoren (Pacta sunt servanda).

Uppsägningen ska vara skriftlig och ska delges hyresgästen för att den ska vara giltig. (8 kap. 8 § Jordabalk, samt 12 kap. 8 § Jordabalk som hänvisar till 8 kap. 8 § Jordabalk).
Om uppsägningen avser en lokal, vilket innefattar garageplatser och förråd i sammanhanget, måste meddelandet om uppsägning innehålla information om vilka nya villkor hyresvärden kräver för att förlänga hyresförhållandet alternativt anledningen till att hyresvärden vägrar att förlänga hyresförhållandet.
Meddelandet om uppsägning ska dessutom innehålla underrättelse till hyresgästen om att ifall han ej går med på att avflytta utan att få ersättning enligt 12 kap. 58 b §, har möjlighet att anmäla tvisten till Hyresnämnden för medling inom två månader från mottagandet av uppsägningen.
Om föreningen ej har uppfyllt dessa formkrav är uppsägningen utan verkan (12 kap. 58 § Jordabalk).

Om föreningen trots bestämmelserna i Jordabalken väljer att höja hyran eller förändra villkoren i avtalet utan en formell uppsägning, har dessa förändringar egentligen ingen verkan för hyresgästen.
Hyresgästen har med andra ord rätt att betala för och nyttja lokalen, garaget, förrådet eller p-platsen med oförändrade villkor.
Det är därför viktigt att ta hänsyn till bestämmelserna i Jordabalken.

[[Kategori:Juridik]]

Föreningsstämma

2022-04-27T08:52:25Z

Louise.wallmo:

Föreningsstämman är bostadsrättsföreningens högsta beslutande organ, som visar att föreningen präglas av demokrati och att alla medlemmar får vara med och besluta i frågor som rör föreningen. Stämman ska hållas minst en gång om året. Stämman ska hållas senast sex månader efter [[Räkenskapsår|räkenskapsårets]] slut. Varje medlem i föreningen har rätt att delta och varje medlem har en röst om inte [[Stadgar|stadgarna]] säger något annat. Detta sammanträde är ett tillfälle för samtliga medlemmar att göra sin röst hörd och demokratiskt rösta om framtida beslut för föreningen. Det ger även styrelsen möjlighet att informera om vad som hänt i föreningen under det gånga räkenskapsåret. Kallelse till ordinarie stämma ska utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före föreningsstämman. I [[Stadgar|stadgar]] får dock bestämmas att kallelse till stämma får utfärdas senast två veckor före stämman.

Det behöver vara minst två personer närvarande på stämman för att den ska godkännas. Dessa ska vara:
* Stämmoordförande (vilket inte behöver vara styrelsens ordförande)
* en justeringsman

På föreningsstämman ska följande beslutas: 
* välja styrelse för att sköta den löpande förvaltningen av föreningen och utse [[Revisor|revisorer]] 
* besluta bland annat om ansvarsfrihet för styrelsen
* besluta om ändring av stadgarna
* fastställa [[Resultaträkning|resultaträkningen]] och [[Balansrapport|balansräkningen]]
* besluta om vinst eller förlust
* besluta på vilket sätt föreningen ska upplösas (vid behov).

I bostadsrättslagen står inte särskilt mycket om hur stämman ska gå till. Det är istället lagen om ekonomiska föreningar som gäller.

'''När hålls årsstämman?'''

Den ordinarie föreningsstämman, även kallad årsstämma eller årsmöte, ska hållas senast sex månader efter räkenskapsårets slut. Det finns inget som hindrar att man i stadgarna upprättar ytterligare tidskrav, till exempel att stämman ska hållas i en viss månad, bara det följer sexmånadersregeln.

'''Extra föreningsstämma'''

Det kan också bli aktuellt att hålla en extra föreningsstämma. Det finns tre grunder för när en sådan ska hållas:

1) när styrelsen anser att det behövs,

2) när revisorerna skriftligen med motivering begär det,

3) när minst 1/10 av föreningens alla medlemmar skriftligen med motivering begär det.

Det vanligaste är att det är styrelsen som anser att extrastämma behövs till exempel när ett ärende enligt stadgar eller lag kräver ett stämmobeslut eller att styrelsen i linje med aktsamhetsprincipen vill att alla medlemmar i föreningen ska fatta ett viktigt beslut.

'''Motioner'''

Då alla ärenden som ska tas upp på stämman måste vara med i kallelsen är det viktigt att styrelsen får in motioner från medlemmarna i god tid innan kallelsen ska gå ut. Det är ju faktiskt alla medlemmarna tillsammans som äger föreningen och då är det också självklart att alla ska kunna fundera över vad de tycker om de förslag som ska tas upp på stämman.
Styrelsen skall lämna sitt svar på motionerna. Styrelsen har ofta information och kunskap om sådant som motionerna handlar om. Styrelsen kan rekommendera medlemmarna att antingen bifalla, avslå eller anse motionen besvarad beroende på vilken information som styrelsen har. Stadgarna stipulerar när motioner ska inkomma för att styrelsen ska hinna behandla motionerna så att både motioner och styrelsens svar kan skickas med kallelsen till stämman.
Kommer det in motioner efter det datum som stadgarna säger kan de inte följa med kallelsen och därför inte heller tas upp på stämman.

'''Proposition'''

När styrelsen lägger ett förslag till stämman så kallas detta för proposition.

'''Kallelse till stämman'''

Det är styrelsens uppgift att kalla till stämman.
Kallelse till ordinarie stämma ska utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före föreningsstämman. I stadgar får dock bestämmas att kallelse till stämma får utfärdas senast två veckor före stämman. Kallelse till extra föreningsstämma där andra frågor än stadgeändring, likvidation eller fusion ska behandlas ska utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före föreningsstämman. Ska stämma behandla stadgeändring eller beslut om likvidation eller fusion ska dock kallelse utfärdas senast fyra veckor före stämman. I stadgarna får den senare tiden dock bestämmas till två veckor.
Om det är fråga om en extra föreningsstämma som kommit till stånd på grund av begäran från revisor eller från medlemmar måste kallelsen till den extra föreningsstämman skickas ut inom två veckor från den dag då begäran inkom. Kallelsen ska ske enligt bestämmelserna i stadgarna. Kallelsen ska innehålla tydlig information om de ärenden som ska tas upp på stämman. Även ärenden som enligt stadgarna är obligatoriska ska framgå av kallelsen. Var uppmärksam på att om det är fråga om stadgeändring så ställs särskilda krav på kallelsen.

'''Rösträtt'''

Huvudregeln är att varje medlem har en röst. Om flera medlemmar innehar en bostadsrätt tillsammans har de gemensamt bara en röst. Om en medlem har flera bostadsrätter har han fortfarande bara en röst. Stadgarna kan dock föreskriva annat, till exempel att varje bostadsrätt har en röst, vilket numera är ovanligt. För den medlem som inte kan närvara vid stämman är det fortfarande möjligt att rösta, nämligen genom fullmakt. Läs mer om fullmakter och vad som gäller för dem i faktabladet "Fullmakt, ombud, biträde".
Efter att stämman har öppnats ska en röstlängd upprättas, enklast är att använda medlemsförteckningen. Det är klokt att, då två eller fler medlemmar har en gemensam röst, notera vem av dem som ska lägga den faktiska rösten. Det är upp till dem själva att avgöra vem det är.

'''Beslut som måste tas på stämman'''

Styrelsen får inte besluta i alla frågor. Styrelsens uppgift är att sköta organisationen och den löpande förvaltningen av föreningen. Ärenden utanför styrelsens ansvar ska en föreningsstämma fatta beslut om.
Som exempel på beslut som måste tas upp på stämman och vad som krävs i omröstning kan nämnas (i parenteserna framgår vad som krävs för att beslut ska kunna fattas):

- Beslut om val av styrelseledamöter (enkel majoritet eller flest röster i sluten omröstning).

- Beslut om arvode till styrelseledamöter (enkel majoritet).

- Andra beslut där styrelsen är jävig.

- Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens hus eller mark. (enkel majoritet).

- Beslut som innebär ändring av insatserna (samtycke från alla bostadsrättshavare eller 2/3 majoritet och hyresnämndens godkännande).

- Beslut som innebär att en bostadsrätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad. (samtycke från berörda bostadsrättshavare eller 2/3 majoritet och hyresnämndens godkännande).

- Beslut som innebär utvidgning av föreningens verksamhet (2/3 majoritet).

- Beslut vid köpstämma när hyresbostäder ombildas till bostadsrätt (2/3 majoritet av hyresgästerna).

- Beslut om stadgeändring (stöd från alla bostadsrättshavare eller enkel majoritet på den första stämman och 2/3 majoritet på den andra stämman vilka måste ligga i följd. I visst fall kvalificerad majoritet om ¾-majoritet på den andra stämman).

'''Stämmoordförande'''

En stämmoordförande ska utses under stämmans början. Denne kan vara en extern person eller en medlem i föreningen. Stämmoordföranden ansvarar för att stämman genomförs på ett korrekt sätt, varför det är viktigt att personen i fråga har den kompetens och kunnighet som erfordras för uppdraget. Stämmoordförandens främsta åligganden är att se till att alla närvarande medlemmar har lika stort inflytande oavsett ståndpunkt att mötesdemokratin respekteras och att legitima beslut fattas. Vidare är det viktigt att stämmoordföranden förhindrar störande inslag under stämman samt ser till så att stadgarna följs.

Stämmoordföranden bör komma med upplysningar och klarlägganden när så krävs, men hålla sig från att ta ställning och enbart yttra sig i sak när behov finns samt efter stämmans godkännande. Vidare bör stämmoordföranden förvissa sig om att samtliga närvarande medlemmar finns upptagna i röstlängden. Under stämmans gång ansvarar stämmoordföranden för att fördela ordet, presentera den punkt på dagordningen som ska avhandlas och klubba igenom beslut.

Bestämmelserna om föreningsstämman och kraven vid beslutstagande är många och till viss del komplicerade. Var noga med att allt går rätt till när besluten fattas. Om stämmobeslut har fattats stadge- och/eller lagvidrigt kan enskild medlem klandra beslutet, det vill säga att tingsrätten kan upphäva eller ändra beslutet och processen måste tas om på nytt.

[[kategori:Ekonomi]]

Borätt Forum

Andelstal

2022-04-27T08:17:51Z

Louise.wallmo:

'''Andelstal'''

Andelstal är ett begrepp som varken förekommer i bostadsrättslagen eller i lagen om ekonomiska föreningar. Vad som avses med andelstal är inte alltid självklart eftersom det kan finnas olika typer av ”andelstal” i en bostadsrättsförening.

Det som ofta åsyftas när man talar om en bostadsrätts andelstal är bostadsrättens andel i bostadsrättsföreningen, dvs. insatsens andel av de totala insatserna i föreningen. Insatsens storlek inverkar exempelvis på bostadsrättshavarens andel i årsvinst vid vinstutdelning och andel i föreningens behållna tillgångar vid en eventuell upplösning av föreningen. För att beräkna en bostadsrätts andel i föreningen dividerar man bostadsrättens insats med de totala insatserna i föreningen.

För att ändra en bostadsrätts insats/andel i föreningen krävs, enligt bostadsrättslagen 9 kap. 16 §, att beslut fattas på en föreningsstämma enligt ett visst förvarande. Om enighet inte uppnås måste beslutet godkännas av hyresnämnden.

Enligt bostadsrättslagen 9 kap. 5 § ska en bostadsrättsförenings stadgar bl.a. innehålla grunderna för beräkning av årsavgift. De vanligaste beräkningsgrunderna är insats och andelstal (för att ändra beräkningsgrund krävs att beslut fattas på ett visst sätt enligt bostadsrättslagen 9 kap. 23 §). Stadgarna kan t.ex. ange att årsavgiften ska fördelas mellan lägenheterna i förhållande till lägenheternas andelstal.

Hur beräkningsgrunden/andelstalet ska räknas fram är inte reglerat i lag utan det är upp till föreningen/styrelsen att bestämma. Andelstalet, som ligger till grund för beräkning av årsavgiften, behöver inte nödvändigtvis motsvara bostadsrättens andel i föreningen. Att detta andelstal kan skilja sig från bostadsrättens andel i föreningen kan illustreras med följande exempel.

I en bostadsrättsförening, där föreningen enligt stadgarna har underhålls- och reparationsansvar för balkonger, tillåts en medlem att uppföra en balkong. Detta innebär en framtida kostnad för föreningen eftersom föreningen svarar för att underhålla balkongen och föreningen/styrelsen vill därför höja årsavgiften för den aktuella bostadsrätten. Antag att, innan någon höjning av årsavgiften har skett, andelstalet som ligger till grund för beräkning av årsavgiften motsvarar bostadsrättens andel i föreningen. Föreningen/styrelsen fattar därefter beslut om att höja andelstalet med anledning av balkongbygget, vilket innebär att bostadsrättens årsavgift blir högre. Efter att andelstalet höjts är dock bostadsrättens andel i föreningen oförändrad i och med att insatsen inte har ändrats. Bostadsrättens andel i föreningen kommer därför att skilja sig från det andelstal som ligger till grund beräkning av årsavgiften. Man kan alltså inte sätta likhetstecken mellan andel i föreningen och andelstal – om man gör det kan det lätt bli förvirrande.

Det förekommer även att bostadsrättsföreningar har differentierade andelstal som beräkningsgrund, dvs. att stadgarna anger mer än ett andelstal. En vanlig orsak till detta är att vissa medlemmar gjort ”frivilliga kapitaltillskott” och att årsavgiften för dessa bostadsrätter därför ska vara lägre. Genom att införa ytterligare ett andelstal som endast avser kapitaltillskottet behöver befintliga andelstal inte räknas om.

När nya lägenheter upplåts i anslutning efter till exempel vindsbyggen eller då lokaler gjorts om till bostad ska dessa ges nya andelstal, det vill säga styrelsen beslutar om vilken insats som ska åsättas lägenheten och vilken avgift som ska utgå. Även om dessa frågor egentligen avgörs i en förhandling mellan föreningen och tilltänkte köpare så är ett gott råd att söka göra dessa nya andelstal så lika de befintliga som möjligt - så undviker man framtida konflikter. Eftersom de inbördes relationerna mellan de befintliga medlemmarna inte ändras genom de nya lägenheterna, ägandet späds ut men de relativa andelarna behålls, behöver man inte göra någon omräkning av befintliga andelstal. De nya andelarna läggs till de nuvarande och det finns inga krav på att summan av andelstalen ska summeras till ett jämnt delbart tal.

En vanligt förekommande missuppfattning är att andelstalen representerar rösträtten vid en föreningsstämma. Så är dock inte fallet. Vid en stämma har varje medlem en röst. Om två medlemmar tillsammans äger en bostadsrätt har de vanligtvis gemensamt en röst.

Sammanfattningsvis kan begreppet andelstal ha olika betydelser beroende på vad som avses.

[[kategori:Ekonomi]]

Borätt Forum

Ekonomisk plan

2022-04-27T08:08:52Z

Louise.wallmo:

Innan en bostadsrättsförening börjar upplåta lägenheter med bostadsrätt måste en ekonomisk plan för föreningen upprättas och intygsgivas av godkända intygsgivare. Planens uppgift är att ge blivande bostadsrättshavare information om föreningen och dess ekonomi. Planen är en teknisk och ekonomisk beskrivning som är av betydelse för bedömningen av föreningens verksamhet.

Den ekonomiska planen ska innehålla uppgifter om bland annat:

- fastighetsbeskrivning

- insatserna för varje bostadsrätt

- finansieringsplan för fastighetsköpet

- driftskostnader som bostadsrättsinnehavarna själva ska stå för och som inte ingår i årsavgiften (som till exempel sophämtning som ibland gäller i småhusföreningar).

Planen ska registreras hos Bolagsverket.

Förutsättningen för att upprätta en ekonomisk plan är att det måste finnas minst tre lägenheter i föreningens hus. Lägenheterna ska vara avsedda för att upplåtas med bostadsrätt. Om det finns fler än ett hus i en bostadsrättsförening ska husen ligga så nära varandra att en ändamålsenlig samverkan kan ske mellan bostadsrättshavarna.

'''Registrera planen innan du upplåter bostadsrätter'''

En bostadsrättsförening får inte upplåta bostadsrätter förrän en ekonomisk plan har upprättats av styrelsen och planen har blivit registrerad hos Bolagsverket. Den ekonomiska planen ska granskas av två särskilda intygsgivare som bland annat ska intyga att planen vilar på tillförlitliga grunder. När den ekonomiska planen är registrerad skickar Bolagsverket tillbaka en kopia till föreningen eller till den som skickat in planen.

'''Planen ska undertecknas och granskas
'''

Den ekonomiska planen ska undertecknas av samtliga ledamöter och granskas av två särskilda intygsgivare.
Om du skickar in den ekonomiska planen via Bolagsverkets e-tjänst på verksamt.se ska samtliga ledamöter och båda intygsgivarnas underskrifter vara gjorda med elektroniska signaturer. I anmälan ska det intygas att den ekonomiska planen som lämnas in för registrering är ett elektroniskt original.
Om du anmäler den ekonomiska planen för registrering via vanlig post så ska planen vara i original och samtliga underskrifter ska vara gjorda för hand.

'''Boverket utser intygsgivare'''

Det är Boverket som utser och utövar tillsyn över de särskilda intygsgivarna. En förteckning över intygsgivare finns på Boverkets webbplats . Det är bostadsrättsföreningens styrelse som väljer ut två intygsgivare för föreningens ekonomiska plan. Båda intygsgivarna ska vara oberoende och får inte ha någon anknytning till föreningen. Intygsgivarna kan också vara bosatta i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

'''I vissa fall behövs en ny ekonomisk plan'''

Efter att den ekonomiska planen har upprättats kan nya omständigheter uppstå som är av väsentlig betydelse för bedömningen av föreningens verksamhet. Huvudregeln är då att en ny ekonomisk plan ska upprättas och registreras innan föreningen får upplåta nya bostadsrätter.
Om det bara är frågan om enstaka upplåtelser som inte är av väsentlig betydelse behöver inte någon ny plan upprättas. En ny ekonomisk plan behöver inte heller upprättas om enstaka uppgifter ändrats som inte berör en ny upplåtelse av en bostadsrätt.
Det är Boverket som är den myndighet som ansvarar för hur ekonomiska planer ska utformas. På Boverkets webbplats finns mer information om regler som gäller ekonomiska planer.

[[kategori:Ekonomi]]

Borätt Forum

Likabehandlingsprincipen

2022-04-27T08:02:35Z

Louise.wallmo:

Likabehandlingsprincipen eller Likhetsprincipen

Det finns en grundläggande princip på föreningsrättens område som innebär att alla medlemmar ska behandlas lika. Olika behandling av medlemmar kan ändå vara tillåtet om det är sakligt motiverat.

'''Principen om medlemmars lika behandling - likhetsprincipen'''

Det finns en grundprincip som innebär att alla medlemmar ska behandlas lika – likhets- eller likabehandlingsprincipen. Men olika behandling av medlemmar kan vara tillåtet om det är sakligt motiverat. Föreningen kan utan att bryta mot principen fatta beslut, som endast en viss grupp av medlemmar har nytta av. Ett exempel kan vara ett renoveringsbeslut som gäller den gemensamma tvättstugan i huset. Samtliga medlemmar måste vara med och betala trots att inte alla använder tvättstugan och drar nytta av beslutet. Investeringsbeslutet strider inte mot likhetsprincipen, eftersom beslutet anses vara sakligt motiverat.

Om en styrelse eller en föreningsstämma bryter mot principen om lika behandling genom att gynna eller missgynna medlemmar på ett osakligt sätt kan domstol förklara beslutet ogiltigt.

Likabehandlingen gäller även sett över tid, dvs framtida medlemmar skall inte behöva bekosta befintliga medlemmars slitage på egendomen pga av att dessa betalar en för låg avgift sett till byggnadernas kommande underhållsbehov.

'''5 vanligaste misstagen avseende likhetsprincipen'''

När man bor i bostadsrättsförening delar man ansvar och skyldigheter med alla medlemmar i föreningen. För att samtliga boende ska trivas och ingen ska känna sig otillbörligt behandlad är det viktigt att samma regler gäller för alla medlemmar. Idén om “lika för alla” är något som finns djupt rotat i den svenska folksjälen.

I en bostadsrättsförening tar sig detta uttryck i den så kallade likhetsprincipen. Detta är en juridiskt tillämpbar princip som gäller för att hindra maktmissbruk inom en förening. Kunskapen om vad likhetsprincipen egentligen betyder är ofta begränsad hos många föreningsstyrelser och dess medlemmar vilket kan leda till misstag och onödiga konflikter. De fem vanligaste misstagen/missförstånden avseende likhetsprincipen redogörs för nedan. Denna genomgång kan även klargöra vad principen innebär i praktiken.

'''1. Syftet med principen kan missförstås'''

Likhetsprincipen är en ofta misstolkad princip. Möjligen kan detta bero på att den inte är lagfäst utan är en allmänt gällande juridisk princip med ursprung i bolagsrätten. Syftet med likhetsprincipen är att förhindra att styrelsen, eller en majoritet av medlemmar, i en bostadsrättsförening missgynnar eller särbehandlar en minoritet. Syftet är alltså inte att alla i alla lägen ska behandlas lika utan snarare att medlemmar inte får behandlas olika till den grad att det handlar om illojalt eller otillbörligt gynnande eller missgynnade av en viss medlem. Enligt praxis från Högsta domstolen ska likhetsprincipen förstås på så sätt att medlemmar inte får behandlas olika om det inte finns sakliga skäl. (NJA 1977 s. 393) Med andra ord handlar det inte främst om likabehandling utan om skydd mot felaktiga och ogrundade beslut.

Likhetsprincipen gäller utöver andra skyddsmekanismer som t.ex. att det krävs en kvalificerad majoritet för att ändra en förenings stadgar. Principen gäller också i tillägg till den så kallade generalklausulen som återfinns i lagen om ekonomiska föreningar. Enligt denna klausul (7 kap. 42 §) får styrelse eller någon annan ställföreträdare för föreningen inte fatta beslut som är till otillbörlig fördel för en medlem, eller någon annan, och samtidigt till nackdel för annan medlem eller föreningen.

'''2. Principen tolkas vidare än generalklausulen'''

Tolkar man likhetsprincipen främst utifrån att allt ska vara lika kan det synas som att den gäller långt vidare än generalklausulen. Detta är dock inte fallet. Den främsta skillnaden jämfört med generalklausulen är att det inte krävs någon skada för någon annan. Enligt generalklausulen måste två omständigheter vara uppfyllda för att ett beslut ska omfattas (och därmed inte vara fattat i rätt ordning):

1) att ett beslut är till fördel för en medlem,

2) att det är till nackdel för en annan medlem eller föreningen.

När det gäller likhetsprincipen måste ett beslut inte vara till skada för någon annan eller föreningen för att det ska kunna bli fråga om tillämpning av principen utan bedömningen görs utifrån en viss medlem (eller grupp av medlemmar). Frågan är om medlemmen blivit otillbörligt gynnad eller missgynnad oavsett om det funnits några negativa konsekvenser för andra medlemmar eller föreningen. Utöver detta har dock Högsta domstolen signalerat att likhetsprincipen och generalklausulen i stort sett täcker samma område. (HD Mål nr. T 4916–08). Slutsatsen är alltså – med avseende på vad som ska anses vara otillbörligt gynnande – att likhetsprincipen inte torde omfatta ett vidare område än vad som gäller enligt generalklausulen.

Kanske kan man då fråga sig varför likhetsprincipen överhuvudtaget behövs i tillägg till generalklausulen? Ett tydligt exempel behandlades i ett annat rättsfall från Högsta domstolen. I detta fall hade en medlem i en bostadsrättsförening blivit utesluten på grund av att hon inte betalat sina medlemsavgifter medan andra medlemmar – som inte heller betalat sina avgifter – inte blivit uteslutna. Eftersom det snarare var till nytta än nackdel för föreningen och säga upp medlemmen användes likhetsprincipen snarare än generalklausulen. Domstolen fann dock att uteslutandet stred mot likhetsprincipen eftersom det saknades saklig grund för att utesluta endast en utvald medlem på grund av obetalda avgifter. (NJA 1977 s. 393).

'''3. Styrelsen säger regelmässigt nej till förfrågningar för att alla ska behandlas lika'''

På grund av oro för att ett beslut ska strida mot likhetsprincipen är det inte ovanligt att styrelser tar för vana att säga nej till förfrågningar från medlemmar. Detta är naturligtvis olyckligt eftersom det kan inverka negativt på verksamhet t.ex. genom att förhindra förbättringar och utveckling av fastigheten.

Det kan också vara tvärtom att en förening tar för vana att säga ja till alla med hänvisning till likhetsprincipen. Exempelvis betyder inte likhetsprincipen att alla medlemmar måste få slå ut väggar och bygga om sina kök bara för att en medlem tidigare har fått möjlighet att göra detta. Varje enskilt fall måste bedömas individuellt. Så länge det finns sakliga skäl så hindrar inte likhetsprincipen att en medlem får tillåtelse medan en annan får avslag. Sakliga skäl i just detta exempel kan vara att en vägg är bärande eller att byggnaden rent tekniskt inte tål att fler väggar slås ut. Exempelvis på grund av att så många andra tidigare fått tillåtelse att ta ner bärande väggar. Detta exempel illustrerar att principen inte ska tolkas utifrån att allt ska vara ”lika”, utan utifrån att olika behandling ska ha objektivt välgrundade skäl och varje fall behandlas utifrån de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet.

'''4. Medlemmar använder principen som stöd för allmänt missnöje'''

Felaktig uppfattning om likhetsprincipens tillämpningsområde har också lett till att den ibland missbrukas av medlemmar för att ge stöd för ett allmänt missnöje. En medlem motsätter sig att en lekplats byggs på innergården och hävdar att det strider mot likhetsprincipen. Detta eftersom han inte har några barn och inte kommer att ha användning av den utan endast kommer att bli störd av allt oljud. En annan medlem vill inte vara med och betala för en hiss med hänvisning till likhetsprincipen eftersom hon bor på nedre plan och inte har någon nytta av den.
Ytterligare en medlem tycker att det är orättvist att alla ska betala för en gräsmatta som kommer att bli direkt tillgänglig endast för dem som har lägenheter med uteplats på nedre våningen.

I ett fall som liknar dessa exempel gällande ett bullerplank har det i rättspraxis uttalats att det är ofrånkomligt att medlemmar kommer att ha olika nytta av olika åtgärder och det i sig inte kan innebära att ett beslut står i strid mot likhetsprincipen så länge det rör sig om åtgärder som är nödvändiga eller till rimlig nytta för en fastighet. (HD mål nr. T 2271–10). Allmänna förbättringar av en fastighet som det stora flertalet medlemmar har nytta av står alltså inte i strid med likhetsprincipen även om vissa medlemmar inte har någon faktisk eller i vart fall begränsad nytta av åtgärden.

'''5. Bostadsrättsföreningen skaffar inte juridisk hjälp för tolkning av likhetsprincipen'''

Ett sätt att förhindra att likhetsprincipen ställer till problem i en förening är att skaffa professionell hjälp av en bostadsjurist både för att ge allmän information och i varje enskild situation där frågan uppkommer. Likabehandlingsprincipen är som sagt främst en skyddsmekanism och det handlar om tolkning av omständigheterna i varje enskilt fall. Det är sällan två bostadsrättshavare befinner sig i exakt eller i stort sett likartade situationer när saken undersöks närmare.

Ofta har bostadsrättsföreningen större handlingsutrymme än de tror när det gäller hur den egna fastigheten ska hanteras så länge det finns beaktansvärda sakliga skäl att behandla medlemmar olika. Det har visat sig vara mycket svårt för en medlem att få rätt mot en bostadsrättsförening med hänvisning till likhetsprincipen.

Även när det gäller ekonomiska frågor finns ett förhållandevis stort handlingsutrymme. Så länge en förening använder sig av en godtagbar beräkningsmetod för fördelning av kostnader så strider inte ett resultat mot likhetsprincipen även om dessa kan förefalla vara orättvisa vid en första anblick. Exempelvis att avgiften blir högre per kvadratmeter för vissa lägenheter eller att större lägenheter får bära större del av kostnaden vid reparationer av allmänna utrymmen. Däremot kan det strida mot likhetsprincipen att olika beräkningsmetoder används för olika medlemmar.

Sammanfattningsvis kan alltså sägas att likhetsprincipen har ett mycket snävare tillämpningsområde än många tror. För dig som bostadsrättsinnehavare är det långt ifrån självklart att bara för att din bostadsrättsförening ger rätt att parkera cyklar på gården så ska du (som inte ens har någon cykel) också ha rätt att parkera din motorcykel som även den har två hjul på gården. Ur föreningens perspektiv finns det förhållandevis liten anledning att vara rädd för att likhetsprincipen ska behöva hämma verksamheten.

Borätt Forum

Bostadsrättsförening

2022-04-27T07:38:27Z

Louise.wallmo:

'''Bostadsrättens grundprinciper
'''

Bostadsrätten är en ganska komplicerad form av gemensamt ägande med många intressen som ska tillgodoses. Därför finns det en stor mängd bestämmelser som reglerar detta samboende. Om man sätter sig in i vissa grundprinciper kring bestämmelsernas uppbyggnad blir det enklare i det praktiska vardagsarbetet i föreningen.

'''Grundprincip nr. 1 - Föreningens ändamål
'''

Föreningar har ett ändamål som innebär "att i föreningens hus upplåta bostadslägenheter och därmed främja medlemmarnas ekonomiska intressen". Ändamålet framgår av föreningens stadgar. Den kooperativa grundsynen präglar tankarna bakom bostadsrättens ändamål. Bostadsrättens syfte är att genom samverkan skapa ett fördelaktigt boende såväl ekonomiskt som praktiskt. Bostadsrättsformen innebär att man gör en avvägning mellan föreningens och enskilda medlemmars ibland motstridiga intressen på ett balanserat sätt. Den enskildes rätt måste därför ibland stå tillbaka för föreningens intressen.

'''Grundprincip nr. 2 - Samverkan och tolerans'''

Bostadsrättsföreningen bygger på den kooperativa grundtanken, alltså människor i samverkan. När människor kommer samman uppstår lätt konflikter om man inte visar tolerans mot varandras skilda uppfattningar. I bostadsrättsföreningar är konfliktytorna ovanligt många. Detta beror ofta på att den enskildes intresse av att skydda och gärna förbättra sin "investering" står emot föreningens intresse och skyldighet att tillgodose alla medlemmars intressen. Privatekonomi och personlig vinning står mot helhetens intresse.

'''Grundprincip nr. 3 - Förtroendemannaorganisationen'''

En bostadsrättsförening har en demokratisk uppbyggnad. Föreningen äger huset. De boende äger föreningen. Ägarskapet utövas av styrelsen. Den demokratiska makten utövas genom att medlemmar tillsätter och avsätter styrelse och andra förtroendevalda. Missnöjda medlemmar kan utöva makt genom att avsätta styrelsen.
Majoriteten beslutar - minoriteten måste nästan alltid finna sig i beslutet. Därigenom kan intressekonflikter uppstå mellan förening och enskilda medlemmar. Att förstå de demokratiska spelreglerna är därför viktigt för att skapa arbetsro och förståelse för styrelsens arbete och för att i grunden åstadkomma goda boendeförhållanden.

'''Grundprincip nr. 4 - Den fria överlåtelserätten'''

Bostadsrätten representerar en förmögenhetstillgång som kan jämställas med t ex ett värdepappersinnehav. Den boende äger en del av ett företag - bostadsrättsföreningen. Denna tillgång får fritt säljas och köpas på marknaden. Det är inte tillåtet att begränsa den fria överlåtelserätten på annat sätt än genom vissa begränsningar i rätten till medlemskap.

'''Grundprincip nr. 5 - Självkostnaden'''

Bostadsrättsföreningen är en organisation som enbart ska gynna föreningens egna medlemmar. Det finns således ingen utanför föreningen som ska tillgodoses, t ex genom att få avkastning på insatt kapital. "Avkastningen" ligger i en bra boendekostnad, bra boendemiljö och en möjlig värdestegring på den egna bostadsrätten.

'''Grundprincip nr. 6 - Lagar och regler måste följas'''

Genom lagar och regler har samhället visat att man ställer krav på bostadsrättsföreningar. Lagstiftningen är till stora delar tvingande, vilket innebär att man måste följa lagstiftningen. Andra regler är frivilliga, vilket betyder att stadgarna kan innehålla från lagen avvikande regler. Vissa viktigare bestämmelser är till och med straffsanktionerade (böter eller fängelse). Föreningen eller styrelsen kan även drabbas av skadeståndsskyldighet om föreningsintressena åsidosätts. Som styrelseledamot kan man aldrig skylla på att man inte kände till reglerna.

'''Grundprincip nr. 7 - Principen om medlemmars lika behandling'''

Det finns en grundprincip som innebär att alla medlemmar ska behandlas lika – likhets- eller likabehandlingsprincipen. Men olika behandling av medlemmar kan vara tillåtet om det är sakligt motiverat. Föreningen kan utan att bryta mot principen fatta beslut, som endast en viss grupp av medlemmar har nytta av. Ett exempel kan vara ett renoveringsbeslut som gäller den gemensamma tvättstugan i huset. Samtliga medlemmar måste vara med och betala trots att inte alla använder tvättstugan och drar nytta av beslutet. Investeringsbeslutet strider inte mot likhetsprincipen, eftersom beslutet anses vara sakligt motiverat. Om en styrelse eller en föreningsstämma bryter mot principen om lika behandling genom att gynna eller missgynna medlemmar på ett osakligt sätt kan domstol förklara beslutet ogiltigt.
Likabehandlingen gäller även sett över tid, dvs framtida medlemmar skall inte behöva bekosta befintliga medlemmars slitage på egendomen pga av att dessa betalar en för låg avgift sett till byggnadernas kommande underhållsbehov.

[[kategori:Ekonomi]]

Borätt Forum

Grupp vs. Team (GvT)

2022-03-29T13:55:14Z

Louise.wallmo:

GvT är en övning som koncepten ska genomföra en gång per halvår.

GvT fångar teamets och teammedlemmarnas utvecklingsbehov och leder till nästa steg för att utveckla samspel och kunskapshöjning. 
GvT visar i vilken grad teammedlemmarna samspelar och hur effektiva teammedlemmarna är tillsammans. 
[[Team]] klassificeras som en högre nivå av samspel än [[Grupp|grupp]]. 
Ett "[[Team|team]]" kan lättare fatta rätt beslut jämfört med en "[[Grupp|grupp]]". 
En GvT som ger relativt mer "grupp" som resultat innebär att stöd kommer ges från [[Skript|SKRIPT]]-teamet och [[VD]].

Efter genomförd GvT ska [[DUU]] genomföras.

[[Kategori:DWOQs tänk]]

DUU

2022-03-29T13:54:42Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'DWOQs Utvecklings- och Utvärderingsmodell (DUU) * DUU är stöd för individens utveckling. * DUU-samtal genomförs efter GvT, två gånger per år,...'

DWOQs Utvecklings- och Utvärderingsmodell (DUU)

* DUU är stöd för individens utveckling.
* DUU-samtal genomförs efter [[Grupp vs. Team (GvT)|GvT]], två gånger per år, och så nära [[Grupp vs. Team (GvT)|GvT]] i tiden som möjligt.
* DUU är uppbygd över sex nivåer med fem olika [[Certifiering|certifieringssteg]].

[[Kategori:DWOQs tänk]]

Grupp vs. Team (GvT)

2022-03-29T13:50:41Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'GvT är en övning som koncepten ska genomföra en gång per halvår. GvT fångar teamets och teammedlemmarnas utvecklingsbehov och leder till nästa steg för att utveckla s...'

Vardagsinnovation

2022-03-29T13:38:39Z

Louise.wallmo:

Vi bär alla på idéer och synpunkter som gäller utveckling och förbättring. Kraften i att alla deltar i vardagsinnovationen är magnifik, utvecklande och stimulerande. Därför är vardagsinnovationen en del i DWOQs [[Ramar|ramar]].

För att sätta fokus på vår gemensamma utvecklingskraft och ge den ett forum så har vi Wretman, uppkallat efter den kände krögaren Tore Wretman. Wretmanövningar sker löpande och bra idéer kan ge The Wretman Award som belöning.

The Wretman Award delas ut i samband med [[Kick-off|kick-off]].

Wretman-idéer loggas i appen [[N'gager]].

Historiska vinnare: 
2020 - Fredric Larsson, Johan Paues, Mikaela Vadsmo, Linn Gilbertsson och Louise Wallmo 
2021 - Elias Jonsson, Daniel Thomasson och Louise Wallmo 
2022 -

[[Kategori:DWOQs tänk]]

N'gager

2022-03-29T13:37:31Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'Är en app som är framtagen för medarbetarna inom DWOQ-gruppen. Exempel på information och funktioner du kan hitta i appen: * Medarbetarhandboken * Teamförsälj...'

Är en app som är framtagen för medarbetarna inom DWOQ-gruppen.

Exempel på information och funktioner du kan hitta i appen: 
* [[Medarbetarhandboken]]
* [[Teamförsäljningsansvar|Teamförsäljningsansvaret]]
* [[Ramar|Ramarna]]
* [[Vardagsinnovation|Wretman]]

[[Kategori:DWOQs tänk]]

Vardagsinnovation

2022-03-29T13:31:29Z

Louise.wallmo:

Vi bär alla på idéer och synpunkter som gäller utveckling och förbättring. Kraften i att alla deltar i vardagsinnovationen är magnifik, utvecklande och stimulerande. Därför är vardagsinnovationen en del i DWOQs [[Ramar|ramar]].

För att sätta fokus på vår gemensamma utvecklingskraft och ge den ett forum så har vi Wretman. Wretmanövningar sker löpande och bra idéer kan ge The Wretman Award som belöning.

The Wretman Award delas ut i samband med [[Kick-off|kick-off]].

Wretman-idéer loggas i appen [[N'gager]].

Historiska vinnare: 
2020 - Fredric Larsson, Johan Paues, Mikaela Vadsmo, Linn Gilbertsson och Louise Wallmo 
2021 - Elias Jonsson, Daniel Thomasson och Louise Wallmo 
2022 -

[[Kategori:DWOQs tänk]]

Vardagsinnovation

2022-03-29T13:31:00Z

Louise.wallmo:

Vi bär alla på idéer och synpunkter som gäller utveckling och förbättring. Kraften i att alla deltar i vardagsinnovationen är magnifik, utvecklande och stimulerande. Därför är vardagsinnovationen en del i DWOQs [[Ramar|ramar]].

För att sätta fokus på vår gemensamma utvecklingskraft och ge den ett forum så har vi Wretman. Wretmanövningar sker löpande och bra idéer kan ge The Wretman Award som belöning.

The Wretman Award delas ut i samband med [[Kick-off|kick-off]].

Wretman-idéer loggas i appen [[N'gager]].

Historiska vinnare:
2020 - Fredric Larsson, Johan Paues, Mikaela Vadsmo, Linn Gilbertsson och Louise Wallmo
2021 - Elias Jonsson, Daniel Thomasson och Louise Wallmo
2022 -

[[Kategori:DWOQs tänk]]

Vardagsinnovation

2022-03-29T13:25:34Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'Vi bär alla på idéer och synpunkter som gäller utveckling och förbättring. Kraften i att alla deltar i vardagsinnovationen är magnifik, utvecklande och stimulerande. D...'

2-2-2

2022-03-29T13:18:18Z

Louise.wallmo:

Den här artikeln innehåller två olika förklaringar till begreppet 2-2-2:

'''2-2-2 - konceptet''' 
Var tidigare ett separat bolag inom DWOQ-gruppen men som nu ingår i Storholmen Förvaltning. Konceptet bemannas av tre team (norr, city och söder) som verkar inom Stockholm samt Uppsala och är Storholmen Förvaltnings fastighetsskötare.

'''2-2-2 - enligt ramarna'''
* Vi återkopplar inom 2 timmar.
* 80% av ärenden inom [[Servicekoncept|servicekoncepten]] ska vara klara inom 2 veckor.
* Inom 2 månader ska 80% av hela firmans alla ärenden vara klara. Vissa koncept kommer ha ärenden som är längre men totalt sett så vägs det upp av andra koncept som har inga eller väldigt få ärenden över 2 månader.
* För att 2-2-2 ska uppfyllas så krävs att [[Benchmark|benchmarks]] följs och klockning av ärenden i systemet sköts på rätt sätt.

[[Kategori:DWOQs tänk]]

2-2-2

2022-03-29T13:16:26Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'Den här artikeln innehåller två olika förklaringar till begreppet 2-2-2: '''2-2-2 - konceptet''' Var tidigare ett separat bolag inom DWOQ-gruppen men som nu ingår i Stor...'

Den här artikeln innehåller två olika förklaringar till begreppet 2-2-2:

'''2-2-2 - konceptet'''
Var tidigare ett separat bolag inom DWOQ-gruppen men som nu ingår i Storholmen Förvaltning. Konceptet bemannas av tre team (norr, city och söder) som verkar inom Stockholm samt Uppsala och är Storholmen Förvaltnings fastighetsskötare.

'''2-2-2 - enligt ramarna'''
- Vi återkopplar inom 2 timmar.
- 80% av ärenden inom [[Servicekoncept|servicekoncepten]] ska vara klara inom 2 veckor.
- Inom 2 månader ska 80% av hela firmans alla ärenden vara klara. Vissa koncept kommer ha ärenden som är längre men totalt sett så vägs det upp av andra koncept som har inga eller väldigt få ärenden över 2 månader.
- För att 2-2-2 ska uppfyllas så krävs att [[Benchmark|benchmarks]] följs och klockning av ärenden i systemet sköts på rätt sätt.

[[Kategori:DWOQs tänk]]

Kick-off

2022-03-29T13:06:07Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'Genomförs två gånger per år, i juni respektive september. Kickofferna är '''obligatoriska''' utbildningstillfällen för alla medarbetare och finns angivna i anställning...'

Genomförs två gånger per år, i juni respektive september. Kickofferna är '''obligatoriska''' utbildningstillfällen för alla medarbetare och finns angivna i anställningsavtalen. Kickofferna sker som regel första lördagen i juni och mitthelgen i september. Septemberkickoffen sträcker sig över fredag-lördag och vissa år över torsdag-måndag.

[[Kategori:DWOQs tänk]]

P-I-R

2022-03-29T12:58:43Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'Koncepten byggs med hjälp av P-I-R. '''P'''resentation - '''I'''nnehåll - '''R'''utin Kategori:DWOQs tänk'

[[Koncepttyper|Koncepten]] byggs med hjälp av P-I-R.

'''P'''resentation - '''I'''nnehåll - '''R'''utin

[[Kategori:DWOQs tänk]]

Kritiska Massan

2022-03-29T12:55:15Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'Kritiska Massan är en grupp som består av olika anställda inom DWOQ-gruppen som XUQ utser. Större förändringar såsom nya koncept eller åtgärder som påtagligt påver...'

Kritiska Massan är en grupp som består av olika anställda inom DWOQ-gruppen som XUQ utser.

Större förändringar såsom nya koncept eller åtgärder som påtagligt påverkar hela eller delar av DWOQ ska stämmas av med Kritiska Massan innan de genomförs.

[[Kategori:DWOQs tänk]]

Anmodan

2022-03-29T12:47:25Z

Louise.wallmo:

En anmodan är en uppmaning om att vidtaga rättelse. Anmodan kan ställas ut till fysiska och juridiska personer. I en anmodan ska det framgå vad mottagaren ska vidtaga rättelse kring, hur lång tid de har på sig samt vad konsekvenserna blir om det inte uppfylls.

Exempelvis på konsekvenser kan vara att [[Bostadsrätt|bostadsrätten]] förverkas eller att ett [[Lokalavtal|lokalavtal]] upphör.

Då en person riskerar att bli av med sitt boende i samband med anmodan så är [[Bostadsrättsförening|bostadsrättsföreningen]] enligt lag skyldig att underrätta socialnämnd i berörd kommun, oavsett om det rör sig om en [[Bostadsrätt|bostadsrätt]] eller en [[Hyresrätt|hyresrätt]].

Både anmodan och eventuell underrättelse till socialnämnd ska skickas som [[REK|rekommenderat brev]] så att avsändaren kan säkerställa att handlingarna har kommit mottagaren tillhanda.

[[Kategori:Juridik]]

Anmodan

2022-03-29T12:46:59Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'En anmodan är en uppmaning om att vidtaga rättelse. Anmodan kan ställas ut till fysiska och juridiska personer. I en anmodan ska det framgå vad mottagaren ska vidtaga rät...'

Produkt

2022-03-29T12:35:25Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'En Produkt är när en faktisk sak förmedlas mellan leverantör och kund. Till skillnad från tjänst som är något som utförs. Exempel...'

En Produkt är när en faktisk sak förmedlas mellan [[Leverantör|leverantör]] och [[Kund|kund]]. Till skillnad från [[Tjänst|tjänst]] som är något som utförs. Exempelvis om [[Leverantör|leverantör]] byter ut ett stuprör mot ett nytt så är tjänsten själva installationen och produkten är stupröret som installeras.

Styrelse

2022-03-29T12:30:01Z

Louise.wallmo:

Är en grupp personer som är utsedda för att ansvariga för en organisation, förvaltning och beslutsfattande inom exempelvis ett aktiebolag eller en [[Bostadsrättsförening|bostadsrättsförening]]. I ett aktiebolag ansvarar styrelsen bland annat för att utse en verkställande direktör (VD), kalla aktieägarna till [[Föreningsstämma|bolagsstämma]], ser till att [[Årsredovisning|årsredovisningen]] blir upprättad och inskickad till [[Bolagsverket]] och att skattar bolaget har betalas in till [[Skatteverket]].

'''Styrelsens sammansättning'''

En styrelse kan ha lite olika sammansättningar där vissa väljer att ha uttalade roller och andra väljer att endast utse [[ordförande]] inom styrelsen, vilket måste utses. I en bostadsrättsförening brukar bland annat dessa roller utses bland ledamöterna:
* Ordförande
* Vice ordförande
* Sekreterare
* Ekonomiansvarig eller kassör
* Fastighetsansvarig

Om en styrelsen skulle ha färre än tre personer som sitter som ledamöter kräver det att minst en utöver dessa ledamöter sitter med som suppleant. För en bostadsrättsförening framgår det i stadgarna hur många ledamöter eller suppleanter som minst samt max får sitta i föreningsstyrelsen.

'''Protokoll vid styrelsesammanträde'''

Protokoll ska föras vid sammanträde. Protokoll ska föras av ordförande eller den som utses av styrelsen. Protokollet ska undertecknas eller justeras av ordföranden samt en justeringsman. Har protokollförare utsetts ska givetvis även denne underteckna.
Protokoll kan åberopas som bevisning om vad som beslutades. Vid tvist kan dock annan bevisning åberopas gällande vad som verkligen beslutades. Förs inte protokoll kan styrelsebeslut ändå vara giltiga. Men sätts beslutets innehåll i fråga vid tvist kan problem uppstå då det gäller att bevisa vad som beslutades.
Vill någon ledamot inte stå bakom beslutet kan reservation anmälas. Det ska ske innan sammanträdet avslutas. Reservationen ska antecknas i protokollet.
Protokollen är inte tillgängliga för medlemmar eller utomstående. Endast revisor har rätt att ta del av dem.
Protokoll ska föras i nummerföljd och förvaras på betryggande sätt.

[[kategori:Ekonomi]]

Förfallodatum

2022-03-29T12:26:43Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'På leverantörsfakturor och avier så har man förfallodatum för att kunden ska veta vilket datum de senast ska betala fakturan...'

På [[Leverantörsfaktura|leverantörsfakturor]] och avier så har man förfallodatum för att [[Kund|kunden]] ska veta vilket datum de senast ska betala [[Faktura|fakturan]] eller [[Avi|avin]]. Om man betalar efter förfallodatum så skickas det oftast ut en [[Påminnelse|påminnelse]] och så tillkommer det ibland [[Dröjsmålsränta|dröjsmålsränta]].

Bostadsrättslagen

2022-03-29T12:25:24Z

Louise.wallmo:

[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/bostadsrattslag-1991614_sfs-1991-614 Bostadsrättslagen] är en av de lagarna som en bostadsrättsförening behöver förhålla sig till. Den reglerar förutsättningarna för hur en bostadsrättsförening kan grundas och verka samt reglerar exempelvis [[förverkande]].

Bostadsrättslagen trumfar stadgarna om stadgarna är hårdare gentemot medlemmarna jämfört med bostadsrättslagen.

''Till exempel vid en vattenledningsskada så kan inte stadgarna reglera att medlemmen är ansvarig för att återställandet av ytskikt, utan bostadsrättslagen reglerar att föreningen ska ansvara för detta.''

[[Kategori:Juridik]]

Årshjulet

2022-03-29T12:24:46Z

Louise.wallmo:

Årshjulet är ett sätt för en bostadsrättsförening att dela upp räkenskapsåret och den redogör för de olika kvartalen samt vilka aktiviteter som bör och kommer att genomföras.

Årshjulet kan anpassas för respektive föreningen men vissa aktiveteter så som kallelse inför årsstämma och skapande av budget är återkommande.

[[Fil:Skärmavbild 2022-03-29 kl. 13.44.16.png|miniatyr]]

[[Kategori:Ekonomi]]

Workbasketpingis

2022-03-29T12:23:06Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'Wokbasketpingis är ett begrepp för när två eller flera koncept flyttar ett ärende mellan sig utan att prata med varandra om vilket koncept som faktiskt ska hantera ärend...'

Wokbasketpingis är ett begrepp för när två eller flera koncept flyttar ett ärende mellan sig utan att prata med varandra om vilket koncept som faktiskt ska hantera ärendet.

Detta händer vanligtvis då det rör sig om ärenden som inte passar in under de ärendetyper konceptet har och därför flyttas till ett annat koncept.

Inom DWOQ-gruppen är dialogen en del av ramarna och för att undvika wokbasketpingis ska koncepten prata med varandra för att definiera var ärendet hör hemma.

[[Kategori:DWOQs tänk]]

Leverantörsfaktura

2022-03-29T12:22:59Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'Det är betalningsunderlaget som skickas från leverantör till kund vid överenskommelse om utbyte av tjänst eller produkt m...'

Det är betalningsunderlaget som skickas från [[Leverantör|leverantör]] till [[Kund|kund]] vid överenskommelse om utbyte av [[Tjänst|tjänst]] eller [[Produkt|produkt]] mot ekonomisk ersättning.

[[Kategori:Ekonomi]]

Tjänst

2022-03-29T12:20:08Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'Tjänst är något som utförs av leverantör för kundens räkning. Exempelvis att man klipper kundens gräs. Kategori:Ekonomi'

Tjänst är något som utförs av [[Leverantör|leverantör]] för [[Kund|kundens]] räkning. Exempelvis att man klipper kundens gräs.

[[Kategori:Ekonomi]]

Kund

2022-03-29T12:17:49Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'Kund är mottagaren av tjänst eller produkt. Kategori:Ekonomi'

Kund är mottagaren av [[Tjänst|tjänst]] eller produkt.

[[Kategori:Ekonomi]]

Påminnelse

2022-03-29T12:15:13Z

Louise.wallmo:

Påminnelse

2022-03-29T12:13:53Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'Skickas ut från leverantör till kund när faktura eller avi inte har betalats vid förfallodatum.'

Kostnader per kvadratmeter

2022-03-29T12:08:06Z

Louise.wallmo:

[[Kostnader]] per kvadratmeter är ett [[Nyckeltal|nyckeltal]] i föreningens [[Årsredovisning|årsredovisning]]. Det räknas genom att ta föreningens totala [[Kostnader|kostnader]] per den sista dagen i föreningens [[Räkenskapsår|räkenskapsåret]] delat med föreningens yta i kvadratmeter. Man kan ha två olika där man har ett per bostadsrättsyta och ett per total yta. Bostadsrättsyta är den del av föreningens yta som upptas av bostadsrätter och total yta är all yta föreningen förfogar över.

Man kan göra olika delar av kostnader om man vill förtydliga de större [[Kostnader|kostnader]] som föreningen har. Exempel på det är fjärrvärmeförbrukning, räntekostnader, elförbrukning och vattenförbrukning.

[[Kategori:Ekonomi]]

Kostnader per kvadratmeter

2022-03-29T12:00:34Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'Kostnader per kvadratmeter är ett nyckeltal i föreningens årsredovisning. Det räknas genom att ta föreningens totala kostnader per den sista i räkenska...'

[[Kostnader]] per kvadratmeter är ett nyckeltal i föreningens årsredovisning. Det räknas genom att ta föreningens totala [[Kostnader|kostnader]] per den sista i räkenskapsåret delat med föreningens yta i kvadratmeter. Man kan ha två olika där man har ett per bostadsrättsyta och ett per total yta. Bostadsrättsyta är den del av föreningens yta som upptas av bostadsrätter och total yta är all yta föreningen förfogar över.

Man kan göra olika delar av kostnader om man vill förtydliga de större kostnader som föreningen har. Exempel på det är fjärrvärmeförbrukning, räntekostnader, elförbrukning och vattenförbrukning.

[[Kategori:Ekonomi]]

Bostadsrättslagen

2022-03-29T12:00:12Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med '[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/bostadsrattslag-1991614_sfs-1991-614 Bostadsrättslagen] är en av de lagarna som en bostadsrä...'

Lån per kvadratmeter

2022-03-29T11:57:21Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'Lån per kvadratmeter är ett nyckeltal i föreningens årsredovisning. Det räknas genom att ta föreningens totala lån per den sista i räkenskapsåret delat m...'

[[Lån]] per kvadratmeter är ett nyckeltal i föreningens årsredovisning. Det räknas genom att ta föreningens totala [[Lån|lån]] per den sista i räkenskapsåret delat med föreningens yta i kvadratmeter. Man kan ha två olika där man har ett per bostadsrättsyta och ett per total yta. Bostadsrättsyta är den del av föreningens yta som upptas av bostadsrätter och total yta är all yta föreningen förfogar över.

[[Kategori: Ekonomi]]

Nyckeltal

2022-03-29T11:53:28Z

Louise.wallmo:

Nyckeltal är en del av årsredovisningen som beskriver föreningen och bolagets värdering. Att bara se till föreningen och bolagets resultat ger oftast inte en rättvis bild av hur det går och då förtydligar nyckeltalen andra delar. Vanliga nyckeltal som används är [[Soliditet|soliditet]], [[Belåningsgrad|belåningsgrad]], lån per kvadratmeter, [[Nettoomsättning|nettoomsättning]] och kostnader per kvadratmeter.
[[kategori:Ekonomi]]

Nyckeltal

2022-03-29T11:52:29Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'Nyckeltal är en del av årsredovisningen som beskriver föreningen och bolagets värdering. Att bara se till föreningen och bolagets resultat ger oftast inte en rättvis bil...'

Årshjulet

2022-03-29T11:50:02Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'Årshjulet är ett sätt för en bostadsrättsförening att dela upp räkenskapsåret och den redogör för de olika kvartalen samt vilka aktiviteter som bör och kommer att g...'

Fil:Skärmavbild 2022-03-29 kl. 13.44.16.png

2022-03-29T11:47:42Z

Louise.wallmo:

Årshjul

Kameraövervakning

2022-03-10T14:22:43Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'Kameraövervakning är när ett utrymme eller plats bevakas av en kamera. Det vanliga är att det är en kamera med inspelning. Det finns regler kring kamerabevakning som reg...'

Kameraövervakning är när ett utrymme eller plats bevakas av en kamera. Det vanliga är att det är en kamera med inspelning.

Det finns regler kring kamerabevakning som reglerar hur den får användas.

Om en fastighetsägare funderar på att installera kameror för bevakning så bör de först utreda om det finns andra alternativ som kan göra att de kommer till rätta med problemen som finns i fastigheten, exempelvis byta låssystem.

Kameraövervakning kan ses som integritetskränkande och ska därför övervägas och en analys kring behov och konsekvenser av filmning göras. Enligt principen om ansvarsskyldighet enligt [[GDPR]] måste analysen dokumenteras.

Index

2022-03-10T14:01:15Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'Index är en beräkning som beskriver hur ett värde förändras från en tidpunkt till en annan. I lokalavtal finns det ibland en indexbilaga. Det index som br...'

Index är en beräkning som beskriver hur ett värde förändras från en tidpunkt till en annan. I [[Lokalavtal|lokalavtal]] finns det ibland en indexbilaga. Det index som brukar användas i för lokalavtal är [https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/konsumentprisindex/konsumentprisindex-kpi/pong/tabell-och-diagram/konsumentprisindex-kpi/kpi-faststallda-tal-1980100/ SCB KPI (Konsumentprisindex) 1980].

Exempel på hur indextillägget räknas ut i ett lokalavtal:
Indextillägg = Bashyran*(indextaltal okt föregående år - bastal enligt avtal)/bastal enligt avtalet

Tomträtt

2022-03-10T13:56:31Z

Louise.wallmo:

Med tomträtt menas att tomträttshavaren har nyttjanderätt till [[Fastigheten|fastigheten]], i enlighet med 13 kap. [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/jordabalk-1970994_sfs-1970-994 jordabalken]. Ändamålet med tomträtt brukar vanligtvis vara boende.

Ägaren till marken upplåter den till tomträttshavaren under lång och obestämd tid. Många gånger är ägaren till marken en kommun och en avgift behöver erläggas.

Avgiften som erläggs kallas för tomträttsavgäld och det är den som innehar tomträtt som betalar detta till ägaren. Avgiften betalas för nyttjandet av marken.

Tomträttsavgäld

2022-03-10T13:39:50Z

Louise.wallmo: Louise.wallmo flyttade sidan Tomträttsavgäld till Tomträtt

#OMDIRIGERING [[Tomträtt]]

Tomträtt

2022-03-10T13:39:50Z

Louise.wallmo: Louise.wallmo flyttade sidan Tomträttsavgäld till Tomträtt

Tomträttsavgäld är en så kallad avgift som den som innehar en tomträtt betalar. Avgiften betalas för nyttjandet av marken.

Tomträtt

2022-03-10T13:38:06Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med ' Tomträttsavgäld är en så kallad avgift som den som innehar en tomträtt betalar. Avgiften betalas för nyttjandet av marken.'

Tomträttsavgäld är en så kallad avgift som den som innehar en tomträtt betalar. Avgiften betalas för nyttjandet av marken.

Hyresförhandling

2022-03-10T13:20:59Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'En hyresförhandling av bostad med hyresrätt måste göras med hyresgästföreningen om förhandlingsöverenskommelse finns. Förhandlingsöverenskommelse måste finnas o...'

En hyresförhandling av bostad med [[hyresrätt]] måste göras med hyresgästföreningen om förhandlingsöverenskommelse finns. Förhandlingsöverenskommelse måste finnas om fastighetsägaren har tre eller fler hyresrätter.

Om en förhandlingsöverenskommelse inte finns med hyresgästföreningen ska fastighetsägaren förhandla direkt med respektive hyresgäst.

Fastighetsägaren måste skicka in förhandlingsframställan till hyresgästföreningen eller direkt till respektive hyresgäst minst tre månader innan önskad hyreshöjning ska börja gälla.

Störningsrapport

2022-03-10T13:04:17Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'En störningsrapport måste innehålla vissa punkter för att fastighetsägaren ska kunna utreda om en störning föreligger. Störningsrapporten måste fyllas i under mi...'

En störningsrapport måste innehålla vissa punkter för att fastighetsägaren ska kunna utreda om en [[störning]] föreligger.

Störningsrapporten måste fyllas i under minst två veckor och innehålla tid och datum för störningstillfället, vem det är som stör och vad det är som stör.

Störning

2022-03-10T12:59:31Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'En störning är när en eller flera personer upplever att någon stör. Störningar kan tillexempel vara ljud, lukt eller installationer. Så som ljud från renovering, djur,...'

En störning är när en eller flera personer upplever att någon stör. Störningar kan tillexempel vara ljud, lukt eller installationer. Så som ljud från renovering, djur, rökning, hög musik, fester, barn, buller mm.

När någon upplever att den blir störd behöver personen i fråga inkomma med en [[Störningsrapport|störningsrapport]], detta för att fastighetsägaren ska kunna utreda om det är en störning i lagens mening.

Vissa saker är inte att klassas som störning då den som boende i ett flerfamiljshus bör tåla ljud och lukt från grannar.

Om störningen, enligt lagens mening, är så pass allvarlig kan bostaden sägas upp till [[Förverkande|förverkande]].

Delgivning

2022-03-10T12:44:45Z

Louise.wallmo: Skapade sidan med 'Delgivning sker när avsändaren vill vara säker på att mottagaren tar emot det som ska delges. Det kan exempelvis vara en lokalhyresgäst som ska delges en uppsägning. F...'

Delgivning sker när avsändaren vill vara säker på att mottagaren tar emot det som ska delges. Det kan exempelvis vara en lokalhyresgäst som ska delges en uppsägning.

För att delge en mottagare anlitas en delgivningsman. Det är då viktigt att korrekt handlingar signeras och att rätt mottagare blir delgiven.

Om mottagaren skulle vara folkbokförd i ett annat land eller inte kan påträffas av delgivningsmannen kan en kungörelse göra, dvs en annons i Post- och Inrikes Tidningar.