<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wiki.dwoq.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Lars</id>
	<title>DWOQ Wiki - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wiki.dwoq.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Lars"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Special:Bidrag/Lars"/>
	<updated>2026-05-08T14:39:33Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.38.2</generator>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Likabehandlingsprincipen&amp;diff=1307</id>
		<title>Likabehandlingsprincipen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Likabehandlingsprincipen&amp;diff=1307"/>
		<updated>2025-07-24T06:18:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: Tömde sidan&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Styrelsearvode&amp;diff=1306</id>
		<title>Styrelsearvode</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Styrelsearvode&amp;diff=1306"/>
		<updated>2025-07-24T06:18:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: Tömde sidan&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=EED&amp;diff=1304</id>
		<title>EED</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=EED&amp;diff=1304"/>
		<updated>2023-03-29T12:49:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== EED ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
EED Energy, Environment, Digitalisation (Energi, Miljö, Digitalisering) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vad är EED? ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
EED är en utgångspunkt för att förbättra och effektivera fastigheter men fokus på Energi, Miljö och Digitalisering. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vad innebär EED för en bostadsrättsförening? ====&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
EED är Borätt forums koncept för att slå fast&lt;br /&gt;
-	Föreningens nuläge&lt;br /&gt;
-	Identifierar potentialer och förbättringsområden&lt;br /&gt;
-	Skapa Bussiness Case som visar på effekter i kronor och sänkt energianvändning&lt;br /&gt;
-	Skapa heltäckande genomförande plan för EED som föreningen har som Road map, dvs när skall man göra vad och varför. En prioritetslista. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Hur går vi tillväga? ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Intervju med föreningen för att identifiera nuläget och eventuellt önskat fokus&lt;br /&gt;
#Kartläggning av alla delar i föreningen som berör Energi, Miljö och Digitalisering. Exempelvis tekniska installationer, digitala verktyg och klimatpåverkan.&lt;br /&gt;
#Presentation av noterade förbättringar som skulle kunna utföras samt rekommendation på vilka åtgärder man bör fördjupa sig i nästa steg.&lt;br /&gt;
#Framtagandet av bussiness case, här tar vi fram siffror för att räkna på de olika föreslagna åtgärderna. Tar fram nuvärdeskalkyler och räknar på återbetalningstid. Lägger in åtgärderna i en prioriteringslista för att kunna utföra projekten på ett så effektivt sätt som möjligt. (Kollar på synergier mellan projekten och med underhållsplan).Presentation av de olika bussiness casen samt förslag på prioriteringslista. &lt;br /&gt;
#Genomförandet. Här sjösätter vi de olika projekten. Tar fram förfrågningsunderlag och tar fram skarpa offerter, beställer arbetet och följer upp projektet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:EED steg 230329 R1.png|ramlös|vänster|alt=EED_steg_230329_R1|EED_steg_230329_R1]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exempel på offert:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=EED&amp;diff=1303</id>
		<title>EED</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=EED&amp;diff=1303"/>
		<updated>2023-03-29T12:49:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== EED ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
EED Energy, Environment, Digitalisation (Energi, Miljö, Digitalisering) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vad är EED? ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
EED är en utgångspunkt för att förbättra och effektivera fastigheter men fokus på Energi, Miljö och Digitalisering. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vad innebär EED för en bostadsrättsförening? ====&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
EED är Borätt forums koncept för att slå fast&lt;br /&gt;
-	Föreningens nuläge&lt;br /&gt;
-	Identifierar potentialer och förbättringsområden&lt;br /&gt;
-	Skapa Bussiness Case som visar på effekter i kronor och sänkt energianvändning&lt;br /&gt;
-	Skapa heltäckande genomförande plan för EED som föreningen har som Road map, dvs när skall man göra vad och varför. En prioritetslista. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Hur går vi tillväga? ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Intervju med föreningen för att identifiera nuläget och eventuellt önskat fokus&lt;br /&gt;
#Kartläggning av alla delar i föreningen som berör Energi, Miljö och Digitalisering. Exempelvis tekniska installationer, digitala verktyg och klimatpåverkan.&lt;br /&gt;
#Presentation av noterade förbättringar som skulle kunna utföras samt rekommendation på vilka åtgärder man bör fördjupa sig i nästa steg.&lt;br /&gt;
#Framtagandet av bussiness case, här tar vi fram siffror för att räkna på de olika föreslagna åtgärderna. Tar fram nuvärdeskalkyler och räknar på återbetalningstid. Lägger in åtgärderna i en prioriteringslista för att kunna utföra projekten på ett så effektivt sätt som möjligt. (Kollar på synergier mellan projekten och med underhållsplan).Presentation av de olika bussiness casen samt förslag på prioriteringslista. &lt;br /&gt;
#Genomförandet. Här sjösätter vi de olika projekten. Tar fram förfrågningsunderlag och tar fram skarpa offerter, beställer arbetet och följer upp projektet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:EED steg 230329 R1.png|ramlös|vänster|alt=EED_steg_230329_R1|EED_steg_230329_R1]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exempel på offert:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=EED&amp;diff=1302</id>
		<title>EED</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=EED&amp;diff=1302"/>
		<updated>2023-03-29T12:48:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== EED ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
EED Energy, Environment, Digitalisation (Energi, Miljö, Digitalisering) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vad är EED? ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
EED är en utgångspunkt för att förbättra och effektivera fastigheter men fokus på Energi, Miljö och Digitalisering. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vad innebär EED för en bostadsrättsförening? ====&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
EED är Borätt forums koncept för att slå fast&lt;br /&gt;
-	Föreningens nuläge&lt;br /&gt;
-	Identifierar potentialer och förbättringsområden&lt;br /&gt;
-	Skapa Bussiness Case som visar på effekter i kronor och sänkt energianvändning&lt;br /&gt;
-	Skapa heltäckande genomförande plan för EED som föreningen har som Road map, dvs när skall man göra vad och varför. En prioritetslista. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Hur går vi tillväga? ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Intervju med föreningen för att identifiera nuläget och eventuellt önskat fokus&lt;br /&gt;
#Kartläggning av alla delar i föreningen som berör Energi, Miljö och Digitalisering. Exempelvis tekniska installationer, digitala verktyg och klimatpåverkan.&lt;br /&gt;
#Presentation av noterade förbättringar som skulle kunna utföras samt rekommendation på vilka åtgärder man bör fördjupa sig i nästa steg.&lt;br /&gt;
#Framtagandet av bussiness case, här tar vi fram siffror för att räkna på de olika föreslagna åtgärderna. Tar fram nuvärdeskalkyler och räknar på återbetalningstid. Lägger in åtgärderna i en prioriteringslista för att kunna utföra projekten på ett så effektivt sätt som möjligt. (Kollar på synergier mellan projekten och med underhållsplan).Presentation av de olika bussiness casen samt förslag på prioriteringslista. &lt;br /&gt;
#Genomförandet. Här sjösätter vi de olika projekten. &lt;br /&gt;
Tar fram förfrågningsunderlag och tar fram skarpa offerter, beställer arbetet och följer upp projektet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:EED steg 230329 R1.png|ramlös|vänster|alt=EED_steg_230329_R1|EED_steg_230329_R1]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exempel på offert:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=EED&amp;diff=1301</id>
		<title>EED</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=EED&amp;diff=1301"/>
		<updated>2023-03-29T12:48:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== EED ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
EED Energy, Environment, Digitalisation (Energi, Miljö, Digitalisering) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vad är EED? ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
EED är en utgångspunkt för att förbättra och effektivera fastigheter men fokus på Energi, Miljö och Digitalisering. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vad innebär EED för en bostadsrättsförening? ====&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
EED är Borätt forums koncept för att slå fast&lt;br /&gt;
-	Föreningens nuläge&lt;br /&gt;
-	Identifierar potentialer och förbättringsområden&lt;br /&gt;
-	Skapa Bussiness Case som visar på effekter i kronor och sänkt energianvändning&lt;br /&gt;
-	Skapa heltäckande genomförande plan för EED som föreningen har som Road map, dvs när skall man göra vad och varför. En prioritetslista. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Hur går vi tillväga? ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Intervju med föreningen för att identifiera nuläget och eventuellt önskat fokus&lt;br /&gt;
#Kartläggning av alla delar i föreningen som berör Energi, Miljö och Digitalisering. Exempelvis tekniska installationer, digitala verktyg och klimatpåverkan.&lt;br /&gt;
#Presentation av noterade förbättringar som skulle kunna utföras samt rekommendation på vilka åtgärder man bör fördjupa sig i nästa steg.&lt;br /&gt;
#Framtagandet av bussiness case, här tar vi fram siffror för att räkna på de olika föreslagna åtgärderna. Tar fram nuvärdeskalkyler och räknar på återbetalningstid. Lägger in åtgärderna i en prioriteringslista för att kunna utföra projekten på ett så effektivt sätt som möjligt. (Kollar på synergier mellan projekten och med underhållsplan)&lt;br /&gt;
Presentation av de olika bussiness casen samt förslag på prioriteringslista &lt;br /&gt;
#Genomförandet. Här sjösätter vi de olika projekten. &lt;br /&gt;
Tar fram förfrågningsunderlag och tar fram skarpa offerter, beställer arbetet och följer upp projektet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:EED steg 230329 R1.png|ramlös|vänster|alt=EED_steg_230329_R1|EED_steg_230329_R1]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exempel på offert:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=EED&amp;diff=1300</id>
		<title>EED</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=EED&amp;diff=1300"/>
		<updated>2023-03-29T12:47:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== EED ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
EED Energy, Environment, Digitalisation (Energi, Miljö, Digitalisering) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vad är EED? ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
EED är en utgångspunkt för att förbättra och effektivera fastigheter men fokus på Energi, Miljö och Digitalisering. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vad innebär EED för en bostadsrättsförening? ====&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
EED är Borätt forums koncept för att slå fast&lt;br /&gt;
-	Föreningens nuläge&lt;br /&gt;
-	Identifierar potentialer och förbättringsområden&lt;br /&gt;
-	Skapa Bussiness Case som visar på effekter i kronor och sänkt energianvändning&lt;br /&gt;
-	Skapa heltäckande genomförande plan för EED som föreningen har som Road map, dvs när skall man göra vad och varför. En prioritetslista. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Hur går vi tillväga? ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Intervju med föreningen för att identifiera nuläget och eventuellt önskat fokus&lt;br /&gt;
#Kartläggning av alla delar i föreningen som berör Energi, Miljö och Digitalisering. Exempelvis tekniska installationer, digitala verktyg och klimatpåverkan.&lt;br /&gt;
#Presentation av noterade förbättringar som skulle kunna utföras samt rekommendation på vilka åtgärder man bör fördjupa sig i nästa steg.&lt;br /&gt;
#Framtagandet av bussiness case, här tar vi fram siffror för att räkna på de olika föreslagna åtgärderna. Tar fram nuvärdeskalkyler och räknar på återbetalningstid. &lt;br /&gt;
Lägger in åtgärderna i en prioriteringslista för att kunna utföra projekten på ett så effektivt sätt som möjligt. (Kollar på synergier mellan projekten och med underhållsplan)&lt;br /&gt;
Presentation av de olika bussiness casen samt förslag på prioriteringslista &lt;br /&gt;
#Genomförandet. Här sjösätter vi de olika projekten. &lt;br /&gt;
Tar fram förfrågningsunderlag och tar fram skarpa offerter, beställer arbetet och följer upp projektet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:EED steg 230329 R1.png|ramlös|vänster|alt=EED_steg_230329_R1|EED_steg_230329_R1]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exempel på offert:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=EED&amp;diff=1299</id>
		<title>EED</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=EED&amp;diff=1299"/>
		<updated>2023-03-29T12:47:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== EED ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
EED Energy, Environment, Digitalisation (Energi, Miljö, Digitalisering) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vad är EED? ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
EED är en utgångspunkt för att förbättra och effektivera fastigheter men fokus på Energi, Miljö och Digitalisering. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vad innebär EED för en bostadsrättsförening? ====&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
EED är Borätt forums koncept för att slå fast&lt;br /&gt;
-	Föreningens nuläge&lt;br /&gt;
-	Identifierar potentialer och förbättringsområden&lt;br /&gt;
-	Skapa Bussiness Case som visar på effekter i kronor och sänkt energianvändning&lt;br /&gt;
-	Skapa heltäckande genomförande plan för EED som föreningen har som Road map, dvs när skall man göra vad och varför. En prioritetslista. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Hur går vi tillväga? ====&lt;br /&gt;
-	&lt;br /&gt;
# Steg 1, Intervju med föreningen för att identifiera nuläget och eventuellt önskat fokus&lt;br /&gt;
#Steg 2, Kartläggning av alla delar i föreningen som berör Energi, Miljö och Digitalisering. Exempelvis tekniska installationer, digitala verktyg och klimatpåverkan.&lt;br /&gt;
Steg 3, Presentation av noterade förbättringar som skulle kunna utföras samt rekommendation på vilka åtgärder man bör fördjupa sig i nästa steg.&lt;br /&gt;
Steg 4, Framtagandet av bussiness case, här tar vi fram siffror för att räkna på de olika föreslagna åtgärderna. Tar fram nuvärdeskalkyler och räknar på återbetalningstid. &lt;br /&gt;
Lägger in åtgärderna i en prioriteringslista för att kunna utföra projekten på ett så effektivt sätt som möjligt. (Kollar på synergier mellan projekten och med underhållsplan)&lt;br /&gt;
Presentation av de olika bussiness casen samt förslag på prioriteringslista &lt;br /&gt;
Steg 5, Genomförandet. Här sjösätter vi de olika projekten. &lt;br /&gt;
Tar fram förfrågningsunderlag och tar fram skarpa offerter, beställer arbetet och följer upp projektet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:EED steg 230329 R1.png|ramlös|vänster|alt=EED_steg_230329_R1|EED_steg_230329_R1]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exempel på offert:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=EED&amp;diff=1298</id>
		<title>EED</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=EED&amp;diff=1298"/>
		<updated>2023-03-29T12:46:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== EED ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
EED Energy, Environment, Digitalisation (Energi, Miljö, Digitalisering) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vad är EED? ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
EED är en utgångspunkt för att förbättra och effektivera fastigheter men fokus på Energi, Miljö och Digitalisering. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vad innebär EED för en bostadsrättsförening? ====&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
EED är Borätt forums koncept för att slå fast&lt;br /&gt;
-	Föreningens nuläge&lt;br /&gt;
-	Identifierar potentialer och förbättringsområden&lt;br /&gt;
-	Skapa Bussiness Case som visar på effekter i kronor och sänkt energianvändning&lt;br /&gt;
-	Skapa heltäckande genomförande plan för EED som föreningen har som Road map, dvs när skall man göra vad och varför. En prioritetslista. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Hur går vi tillväga? ====&lt;br /&gt;
-	&lt;br /&gt;
# Numrerat listelement&lt;br /&gt;
Steg 1, Intervju med föreningen för att identifiera nuläget och eventuellt önskat fokus&lt;br /&gt;
Steg 2, Kartläggning av alla delar i föreningen som berör Energi, Miljö och Digitalisering. Exempelvis tekniska installationer, digitala verktyg och klimatpåverkan.&lt;br /&gt;
Steg 3, Presentation av noterade förbättringar som skulle kunna utföras samt rekommendation på vilka åtgärder man bör fördjupa sig i nästa steg.&lt;br /&gt;
Steg 4, Framtagandet av bussiness case, här tar vi fram siffror för att räkna på de olika föreslagna åtgärderna. Tar fram nuvärdeskalkyler och räknar på återbetalningstid. &lt;br /&gt;
Lägger in åtgärderna i en prioriteringslista för att kunna utföra projekten på ett så effektivt sätt som möjligt. (Kollar på synergier mellan projekten och med underhållsplan)&lt;br /&gt;
Presentation av de olika bussiness casen samt förslag på prioriteringslista &lt;br /&gt;
Steg 5, Genomförandet. Här sjösätter vi de olika projekten. &lt;br /&gt;
Tar fram förfrågningsunderlag och tar fram skarpa offerter, beställer arbetet och följer upp projektet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:EED steg 230329 R1.png|ramlös|vänster|alt=EED_steg_230329_R1|EED_steg_230329_R1]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exempel på offert:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=EED&amp;diff=1297</id>
		<title>EED</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=EED&amp;diff=1297"/>
		<updated>2023-03-29T12:45:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: EED&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== EED ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
EED Energy, Environment, Digitalisation (Energi, Miljö, Digitalisering) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vad är EED? ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
EED är en utgångspunkt för att förbättra och effektivera fastigheter men fokus på Energi, Miljö och Digitalisering. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vad innebär EED för en bostadsrättsförening? ====&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
EED är Borätt forums koncept för att slå fast&lt;br /&gt;
-	Föreningens nuläge&lt;br /&gt;
-	Identifierar potentialer och förbättringsområden&lt;br /&gt;
-	Skapa Bussiness Case som visar på effekter i kronor och sänkt energianvändning&lt;br /&gt;
-	Skapa heltäckande genomförande plan för EED som föreningen har som Road map, dvs när skall man göra vad och varför. En prioritetslista. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Hur går vi tillväga? ====&lt;br /&gt;
-	Steg 1, Intervju med föreningen för att identifiera nuläget och eventuellt önskat fokus&lt;br /&gt;
-	Steg 2, Kartläggning av alla delar i föreningen som berör Energi, Miljö och Digitalisering. Exempelvis tekniska installationer, digitala verktyg och klimatpåverkan.&lt;br /&gt;
-	Steg 3, Presentation av noterade förbättringar som skulle kunna utföras samt rekommendation på vilka åtgärder man bör fördjupa sig i nästa steg.&lt;br /&gt;
-	Steg 4, Framtagandet av bussiness case, här tar vi fram siffror för att räkna på de olika föreslagna åtgärderna. Tar fram nuvärdeskalkyler och räknar på återbetalningstid. &lt;br /&gt;
Lägger in åtgärderna i en prioriteringslista för att kunna utföra projekten på ett så effektivt sätt som möjligt. (Kollar på synergier mellan projekten och med underhållsplan)&lt;br /&gt;
Presentation av de olika bussiness casen samt förslag på prioriteringslista &lt;br /&gt;
-	Steg 5, Genomförandet. Här sjösätter vi de olika projekten. &lt;br /&gt;
Tar fram förfrågningsunderlag och tar fram skarpa offerter, beställer arbetet och följer upp projektet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:EED steg 230329 R1.png|ramlös|vänster|alt=EED_steg_230329_R1|EED_steg_230329_R1]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exempel på offert:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fil:EED_steg_230329_R1.png&amp;diff=1296</id>
		<title>Fil:EED steg 230329 R1.png</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fil:EED_steg_230329_R1.png&amp;diff=1296"/>
		<updated>2023-03-29T12:40:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;ED_steg_230329_R1&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=UC-_doktorn&amp;diff=874</id>
		<title>UC- doktorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=UC-_doktorn&amp;diff=874"/>
		<updated>2021-10-26T13:54:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Service av fjärrvärmeväxlare i en undercentral. Service skall utföras enligt ett protokoll som gäller UC-doktor. I protokollet finns servicepunkter som skall utföras på komponenter i en fjärrvärmeväxlare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Följande åtgärder skall utföras.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1, Värmeväxlare-kontroll att det inte förekommer några läckage, att plasthuvar sitter på plats.&lt;br /&gt;
2, DUC/Reglercentral-kontroll att inga larm ligger på, att temperaturer är enligt inställningar, att display är hel och att alla tecken är ok.&lt;br /&gt;
3, VS-Pump-kontroll att pump går, inga missljud, inga läckage, kontroll att inställningar är korrekta.&lt;br /&gt;
4, VVC-Pump-kontroll att pump går, inga missljud, inga läckage, kontroll att inställningar är korrekta.&lt;br /&gt;
5, Filter VVC-kontroll på mätutrustning att filter inte har tryckfall, rengöring vid behov. Saknas mätutrustning så skall filter rengöras.&lt;br /&gt;
6, Termometrar-kontroll att inga läckage förekommer, att termometer visar rätt.&lt;br /&gt;
7, Motorventiler(ställdon)-kontroll av funktion, att inga läckage förekommer, rengör och smörj spindel (litium fett).&lt;br /&gt;
8, Givare-kontroll av funktion&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fels%C3%B6kning_v%C3%A4rme&amp;diff=869</id>
		<title>Felsökning värme</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fels%C3%B6kning_v%C3%A4rme&amp;diff=869"/>
		<updated>2021-10-26T13:21:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Felsökning värme i lägenheter, gäller vattenburet system med radiatorer. &lt;br /&gt;
Regler gällande temperaturer i lägenheter. De flesta följer Folkhälsomyndighetens råd, även Hyresgästföreningen.&lt;br /&gt;
Det är också bra att veta om förening/styrelse har egen rikt temperatur som värmesystemet skall leverera. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperaturen inomhus &lt;br /&gt;
Gäller i bostadsutrymmen som kök, sovrum badrum med mera. Men inte vid ”extrema väderförhållanden”&lt;br /&gt;
1. Lägsta möjliga golvtemperatur: 16 grader                                                                                                      &lt;br /&gt;
2. Lägsta tillåta lufttemperatur: 18 grader                                                                                                         &lt;br /&gt;
3. Högsta tillåtna lufttemperatur på sommaren: 26 grader                                                                            &lt;br /&gt;
4. Rekommenderad temperatur: 20-23 grader                                                                                                 &lt;br /&gt;
5. Rekommenderad temperatur för känsliga grupper*: 22-24 grader (lägsta temperatur för den här gruppen är 20 grader).*Känsliga grupper är personer som pga. ålder, sjukdom eller handikapp har behov av ett annat inneklimat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid felanmälan från boende, frågor att ställa&lt;br /&gt;
	Är temperatur uppmätt (var i lägenhet)&lt;br /&gt;
	Är alla radiatorer kalla&lt;br /&gt;
	Är termostat/vred max öppet	Har grannar också kallt&lt;br /&gt;
	Har det blivit kallt plötsligt eller har det varit så en längre tid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DAF&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
•	Är fastighetens duc uppkopplad, kontroll&lt;br /&gt;
•	Finns det fler anmälningar från fastigheten&lt;br /&gt;
•	Finns driftstörning i området, kontroll hos värmeleverantör&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Felsökning i lägenhet&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
•	Mät temperatur&lt;br /&gt;
•	Kontrollera ”piggen”&lt;br /&gt;
•	Kontrollera tätningslister fönster&lt;br /&gt;
•	Kontrollera ventilation&lt;br /&gt;
•	Kontrollera att inget är för termostaten&lt;br /&gt;
•	Kontrollera att inget står möblerat framför radiatorerna&lt;br /&gt;
•	Kontrollera så att det inte är skräp i radiatorventilen som stoppar flödet&lt;br /&gt;
•	Kontrollera radiatorn så att den inte är igensatt&lt;br /&gt;
•	Kontroll att termostat fungerar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Felsökning källargångar&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
•	Kontroll att stamventiler är öppna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Felsökning undercentral&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
•	Kontroll av temperaturer&lt;br /&gt;
•	Kontroll av ställdon&lt;br /&gt;
•	Kontroll av DUC&lt;br /&gt;
•	Kontroll av expansionskärl&lt;br /&gt;
•	Kontrollera filter&lt;br /&gt;
•	Kontrollera tryck på pump och expansionskärl&lt;br /&gt;
•	Kontrollera pärm med avläsningar, hur har historik sett ut med temperaturer och tryck&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utomhus&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
•	Kontrollera utegivare&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tips och råd för felsökning!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mäta temperatur i lägenhet.&lt;br /&gt;
Skall mätas minst 1 meter från en yttervägg samt minst 1 meter upp från golv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Obs! IR Termometer mäter temperaturer på ytor, använd termometer som mäter i luft.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur är det möblerat, är det något som står framför radiatorerna som hindrar att värmen kan sprida sig i lägenheten, vanligt att soffor, sängar m.m. ställs framför radiator så att värmespridning försämras.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Termostaten ligger den fri eller är den täckt på något vis så att den inte känner av rumstemperaturen korrekt. Vanligt att gardiner hänger för och termostat känner att det är tillräckligt varmt och stänger flödet till radiatorn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Obs! om det är nya termostater så kan de slå av radiator om temperatur når upp till inställt värde.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om radiator är varm upptill och kallare nertill så är det rätt, värmen kommer in upptill i radiatorn och returen går ut nertill. Radiatorn avger värme och vattnet kyls ned innan det returneras till undercentral för att åter värmas upp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om det i föreningen upplevs att vissa lägenheter är kalla och andra varma och att temperaturfördelningen är ojämn, då har fastigheten behov av en injustering av värmesystemet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om radiator är kall eller endast har en temperatur som inte ändras efter att olika åtgärder utförts så kan radiatorventilen ha hakat upp sig och fastnat i ett läge, då behöver man motionera ventilen för att få den att släppa, detta gör man på det som kallas ”piggen”.  Obs den behöver släppa och ha fjäderbelastning, då har den släppt korrekt.&lt;br /&gt;
Obs! gör det med försiktighet så att inte läckage uppstår.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om radiatorn är kall upptill men varm nertill så kan det vara luft i den och den behöver luftas.&lt;br /&gt;
Obs om det är luft i radiatorn och att även fler radiatorer har det så behöver man även kontrollera expansionskärlet så att den ligger på rätt tryck samt att det finns vatten i kärlet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Och om fler radiatorer har luft så rekommenderas att en större åtgärd utförs och att lägenheter aviseras och luftas och att expansionskärl fylls på, obs kan behövas fler besök i samma lägenhet samt att expansionskärl får fyllas på fler gånger för att få ut det mesta av luften. Om luftning är tidsplanerad om ett par dagar så kan de vara smart att höja temperaturen på framledningen, när radiatorvatten är varmt så är det lättare för luften att stiga högst upp i systemet, När luftning sen utförs så är den mesta luften högst upp i fastigheten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du misstänker fel på termostat, prova demontera den, se om det händer något med temperaturen, eller prova byta plats med någon som fungerar, (Obs! kolla ”piggen” så inte felet ligger där).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kontrollera pärmen med avläsningar (Obs! viktigt att alla äldre avläsningspapper sparas i pärm om felsökning behöver utföras). I tidigare avläsningar kan du se vilka temperaturer som var när systemet fungerade, kolla även vilken utetemperatur det var.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Även tryck för pump samt tryck och nivå på expansionskärl är viktigt att det ifylls vid avläsning, samma som ovan, vad var det för värden när systemet fungerade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Var försiktig vid jobb med luftnippel och ”piggen”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om luftnippel släpper och läckage uppstår så kan man nödstoppa läckaget med blyertspenna eller liknande, tryck in spetsen i hålet och bryt av så minskar läckaget avsevärt. Sen kan man ringa efter hjälp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid misstanke att skräp kan ha fastnat vid ventilen som orsakar stopp i flödet så kan man prova öppna returventil eller radiatorventil (injusteringen) för att få upp maxflöde så att skräp åker i väg. Obs! viktigt att du noterar i vilket läge ventilerna var så att de sen ställs tillbaka i läget de var innan.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=FTX_ventilation&amp;diff=866</id>
		<title>FTX ventilation</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=FTX_ventilation&amp;diff=866"/>
		<updated>2021-10-26T13:19:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;FTX-ventilation är ett system med [[frånluftsventilation]] och [[tilluftsventilation]] kombinerat med en [[värmeväxlare]] som tar tillvara värmen genom att kyla ner frånluften innan den lämnar huset och använda värmen till att förvärma tilluften som tas in i huset. &lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Det finns ett antal olika typer av värmeväxlare som kan byggas in i ventilationssystemen. Gemensamt för alla dessa är att de måste skyddas mot nedsmutsning genom att [[filter]] är placerade före dem i både tillufts- och frånluftskanalen.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Batterivärmeväxlare:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
I dessa är ett kylbatteri placerat i frånluftskanalen och ett värmebatteri i tilluftskanalen. Dessa är hopkopplade med en vätskekrets som pumpar en kylvätska mellan batterierna. Denna typ av växlare är lämplig för bostäder då det inte finns risk för att dofter överförs mellan frånluft och tilluft. Verkningsgraden ligger runt 60%. &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Roterande värmeväxlare:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Denna består av ett roterande hjul med ett stort antal kanaler som luften passerar. Hjulet värms upp när hjulet passerar den varma frånluften och kyls ner när det passerar tilluften (som då värms upp av värmen från hjulet. Roterande värmeväxlare kan ha en verkningsgrad på ca 85%. De är dock mindre lämpliga i bostadshus då de inte är helt täta mellan tilluft och frånluft, vilket innebär att det finns en risk för att lukt och dofter (t ex matos och cigarettrök) överförs till friskluften som tas in i huset.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Korsströmsväxlare:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Denna består av metallplattor med korsande ventilationskanaler där värmen överförs via metallen i plattorna. Verkningsgrad ca 65%&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Motströmsväxlare:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Överföringen av värme i den sker på samma sätt som i korsströmsväxlaren men luftflödena är motriktade vilket ger en högre verkningsgran på upp till 80%.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Granskat av Borätt Forum&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=FX_Ventilation&amp;diff=865</id>
		<title>FX Ventilation</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=FX_Ventilation&amp;diff=865"/>
		<updated>2021-10-26T13:17:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;FX-ventilation står för frånluft med [[värmeåtervinning]]. Det innebär att värmen i luften tas tillvara genom att kyla ner luften innan den lämnar huset. För att kyla ner luften pressas den genom ett värmeåtervinningsbatteri placerat i ventilationskanalen. Kylvätskan i detta batteri värms då upp och det uppvärmda vätskan går tillbaka till en [[värmepump]] där värmen tas om hand för t ex uppvärmning av tappvatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att skydda värmeåtervinningsbatteriet mot nedsmutning skyddas det av [[filter]] placerade före batteriet. Dessa filter måste bytas regelbundet. Efter ett antal års drift kan värmebatteriet också behöva rengöras.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Granskat av Borätt Forum&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=D%C3%B6rrst%C3%A4ngare&amp;diff=862</id>
		<title>Dörrstängare</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=D%C3%B6rrst%C3%A4ngare&amp;diff=862"/>
		<updated>2021-10-26T13:07:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;En dörrstängare sitter monterad på dörrbladet och i karmen och fyller funktionen att dörren går igen utan att du själv skall behöva stänga dörren. &lt;br /&gt;
Se nedan för monteringsanvisningar samt insjuteringsmanual för de vanligaste modellerna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Se ytterligare information: &lt;br /&gt;
https://www.dormakaba.com/resource/blob/209328/cd05602e7b7075028a25d2ed750b4c4f/installation-instruction-ts-83-en-3-6--30-240-10-1--pdf-data.pdf&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.geze.se/sv/installation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://manuall.se/assa-abloy-dc300-dorrstangare/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Granskat av Borätt Forum&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Varmvatten&amp;diff=860</id>
		<title>Varmvatten</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Varmvatten&amp;diff=860"/>
		<updated>2021-10-26T13:00:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Att varmvattnet håller rätt temperatur är viktigt av flera skäl:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* 	Det är inte skönt att duscha kallt.&lt;br /&gt;
* 	Om vattnet är för varmt (över 60 grader) finns risk för skållning.&lt;br /&gt;
* 	Returtemperatur på varmvattencirkulation skall ej understiga 50 grader.&lt;br /&gt;
* 	Vi vill undvika legionella.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Legionellabakterierna, som sprids genom inandning av vattendimma i till exempel duschar och bubbelpooler, gör att uppskattningsvis 500 personer årligen insjuknar i legionärssjuka (en sorts lunginflammation).&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Bakterierna förökar sig vid 18-45 grader och trivs allra bäst vid 38 grader. Därför ska varmvattnet vid tappstället hålla en temperatur på lägst 50 grader, säger Bostadsrätternas expert Per Lilliehorn.&lt;br /&gt;
Håll varmvattnet varmt och kallvattnet kallt är en grundregel för att undvika smitta. Ett annat tips är att se till att vattnet i varmvattenberedaren håller 60 grader.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Felsökning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tar lång tid att få varmvatten till blandare.&lt;br /&gt;
-kontrollera att stamventil för vvc-ledning är öppen.&lt;br /&gt;
-kontrollera att vvc-pump går.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varmvatten temperatur svänger i temperatur&lt;br /&gt;
-kan vara en blandare på aktuell stam som har trasig backventil eller annat fel som gör att kallvatten &lt;br /&gt;
-alla lägenheter på stammen behöver aviseras och felsökning måste göras på alla blandare på stammen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Termostatblandare dusch/bad har problem med att hålla temperatur på varmvatten&lt;br /&gt;
-troligtvis termostat på blandaren som behöver bytas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Problem med varmvattnet i hela fastigheten&lt;br /&gt;
-kan vara filter på inkommande ledningar från värmeverket som är igensatt eller om det finns filter på värmeväxlaren som är igensatta.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Varmvatten&amp;diff=854</id>
		<title>Varmvatten</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Varmvatten&amp;diff=854"/>
		<updated>2021-10-26T12:47:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Att varmvattnet håller rätt temperatur är viktigt av flera skäl:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* 	Det är inte skönt att duscha kallt.&lt;br /&gt;
* 	Om vattnet är för varmt (över 60 grader) finns risk för skållning.&lt;br /&gt;
* 	Returtemperatur på varmvattencirkulation skall ej understiga 50 grader.&lt;br /&gt;
* 	Vi vill undvika legionella.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Legionellabakterierna, som sprids genom inandning av vattendimma i till exempel duschar och bubbelpooler, gör att uppskattningsvis 500 personer årligen insjuknar i legionärssjuka (en sorts lunginflammation).&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Bakterierna förökar sig vid 18-45 grader och trivs allra bäst vid 38 grader. Därför ska varmvattnet vid tappstället hålla en temperatur på lägst 50 grader, säger Bostadsrätternas expert Per Lilliehorn.&lt;br /&gt;
Håll varmvattnet varmt och kallvattnet kallt är en grundregel för att undvika smitta. Ett annat tips är att se till att vattnet i varmvattenberedaren håller 60 grader.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Felsökning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tar lång tid att få varmvatten till blandare.&lt;br /&gt;
-kontrollera att stamventil för vvc-ledning är öppen.&lt;br /&gt;
-kontrollera att vvc-pump går.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fels%C3%B6kning_v%C3%A4rme&amp;diff=853</id>
		<title>Felsökning värme</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fels%C3%B6kning_v%C3%A4rme&amp;diff=853"/>
		<updated>2021-10-26T12:45:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Felsökning värme i lägenheter, gäller vattenburet system med radiatorer. &lt;br /&gt;
Regler gällande temperaturer i lägenheter. De flesta följer Folkhälsomyndighetens råd, även Hyresgästföreningen.&lt;br /&gt;
Det är också bra att veta om förening/styrelse har egen rikt temperatur som värmesystemet skall leverera. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperaturen inomhus &lt;br /&gt;
Gäller i bostadsutrymmen som kök, sovrum badrum med mera. Men inte vid ”extrema väderförhållanden”&lt;br /&gt;
1. Lägsta möjliga golvtemperatur: 16 grader                                                                                                      &lt;br /&gt;
2. Lägsta tillåta lufttemperatur: 18 grader                                                                                                         &lt;br /&gt;
3. Högsta tillåtna lufttemperatur på sommaren: 26 grader                                                                            &lt;br /&gt;
4. Rekommenderad temperatur: 20-23 grader                                                                                                 &lt;br /&gt;
5. Rekommenderad temperatur för känsliga grupper*: 22-24 grader (lägsta temperatur för den här gruppen är 20 grader).*Känsliga grupper är personer som pga. ålder, sjukdom eller handikapp har behov av ett annat inneklimat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid felanmälan från boende, frågor att ställa&lt;br /&gt;
	Är temperatur uppmätt (var i lägenhet)&lt;br /&gt;
	Är alla radiatorer kalla&lt;br /&gt;
	Är termostat/vred max öppet	Har grannar också kallt&lt;br /&gt;
	Har det blivit kallt plötsligt eller har det varit så en längre tid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DAF&lt;br /&gt;
•	Är fastighetens duc uppkopplad, kontroll&lt;br /&gt;
•	Finns det fler anmälningar från fastigheten&lt;br /&gt;
•	Finns driftstörning i området, kontroll hos värmeleverantör&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Felsökning i lägenhet&lt;br /&gt;
•	Mät temperatur&lt;br /&gt;
•	Kontrollera ”piggen”&lt;br /&gt;
•	Kontrollera tätningslister fönster&lt;br /&gt;
•	Kontrollera ventilation&lt;br /&gt;
•	Kontrollera att inget är för termostaten&lt;br /&gt;
•	Kontrollera att inget står möblerat framför radiatorerna&lt;br /&gt;
•	Kontrollera så att det inte är skräp i radiatorventilen som stoppar flödet&lt;br /&gt;
•	Kontrollera radiatorn så att den inte är igensatt&lt;br /&gt;
•	Kontroll att termostat fungerar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Felsökning källargångar&lt;br /&gt;
•	Kontroll att stamventiler är öppna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Felsökning undercentral&lt;br /&gt;
•	Kontroll av temperaturer&lt;br /&gt;
•	Kontroll av ställdon&lt;br /&gt;
•	Kontroll av DUC&lt;br /&gt;
•	Kontroll av expansionskärl&lt;br /&gt;
•	Kontrollera filter&lt;br /&gt;
•	Kontrollera tryck på pump och expansionskärl&lt;br /&gt;
•	Kontrollera pärm med avläsningar, hur har historik sett ut med temperaturer och tryck&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utomhus&lt;br /&gt;
•	Kontrollera utegivare&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tips och råd för felsökning!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mäta temperatur i lägenhet.&lt;br /&gt;
Skall mätas minst 1 meter från en yttervägg samt minst 1 meter upp från golv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Obs! IR Termometer mäter temperaturer på ytor, använd termometer som mäter i luft.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur är det möblerat, är det något som står framför radiatorerna som hindrar att värmen kan sprida sig i lägenheten, vanligt att soffor, sängar m.m. ställs framför radiator så att värmespridning försämras.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Termostaten ligger den fri eller är den täckt på något vis så att den inte känner av rumstemperaturen korrekt. Vanligt att gardiner hänger för och termostat känner att det är tillräckligt varmt och stänger flödet till radiatorn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Obs! om det är nya termostater så kan de slå av radiator om temperatur når upp till inställt värde.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om radiator är varm upptill och kallare nertill så är det rätt, värmen kommer in upptill i radiatorn och returen går ut nertill. Radiatorn avger värme och vattnet kyls ned innan det returneras till undercentral för att åter värmas upp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om det i föreningen upplevs att vissa lägenheter är kalla och andra varma och att temperaturfördelningen är ojämn, då har fastigheten behov av en injustering av värmesystemet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om radiator är kall eller endast har en temperatur som inte ändras efter att olika åtgärder utförts så kan radiatorventilen ha hakat upp sig och fastnat i ett läge, då behöver man motionera ventilen för att få den att släppa, detta gör man på det som kallas ”piggen”.  Obs den behöver släppa och ha fjäderbelastning, då har den släppt korrekt.&lt;br /&gt;
Obs! gör det med försiktighet så att inte läckage uppstår.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om radiatorn är kall upptill men varm nertill så kan det vara luft i den och den behöver luftas.&lt;br /&gt;
Obs om det är luft i radiatorn och att även fler radiatorer har det så behöver man även kontrollera expansionskärlet så att den ligger på rätt tryck samt att det finns vatten i kärlet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Och om fler radiatorer har luft så rekommenderas att en större åtgärd utförs och att lägenheter aviseras och luftas och att expansionskärl fylls på, obs kan behövas fler besök i samma lägenhet samt att expansionskärl får fyllas på fler gånger för att få ut det mesta av luften. Om luftning är tidsplanerad om ett par dagar så kan de vara smart att höja temperaturen på framledningen, när radiatorvatten är varmt så är det lättare för luften att stiga högst upp i systemet, När luftning sen utförs så är den mesta luften högst upp i fastigheten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du misstänker fel på termostat, prova demontera den, se om det händer något med temperaturen, eller prova byta plats med någon som fungerar, (Obs! kolla ”piggen” så inte felet ligger där).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kontrollera pärmen med avläsningar (Obs! viktigt att alla äldre avläsningspapper sparas i pärm om felsökning behöver utföras). I tidigare avläsningar kan du se vilka temperaturer som var när systemet fungerade, kolla även vilken utetemperatur det var.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Även tryck för pump samt tryck och nivå på expansionskärl är viktigt att det ifylls vid avläsning, samma som ovan, vad var det för värden när systemet fungerade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Var försiktig vid jobb med luftnippel och ”piggen”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om luftnippel släpper och läckage uppstår så kan man nödstoppa läckaget med blyertspenna eller liknande, tryck in spetsen i hålet och bryt av så minskar läckaget avsevärt. Sen kan man ringa efter hjälp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid misstanke att skräp kan ha fastnat vid ventilen som orsakar stopp i flödet så kan man prova öppna returventil eller radiatorventil (injusteringen) för att få upp maxflöde så att skräp åker i väg. Obs! viktigt att du noterar i vilket läge ventilerna var så att de sen ställs tillbaka i läget de var innan.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fels%C3%B6kning_v%C3%A4rme&amp;diff=851</id>
		<title>Felsökning värme</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fels%C3%B6kning_v%C3%A4rme&amp;diff=851"/>
		<updated>2021-10-26T12:43:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Felsökning värme i lägenheter, gäller vattenburet system med radiatorer. &lt;br /&gt;
Regler gällande temperaturer i lägenheter. De flesta följer Folkhälsomyndighetens råd, även Hyresgästföreningen.&lt;br /&gt;
Det är också bra att veta om förening/styrelse har egen rikt temperatur som värmesystemet skall leverera. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperaturen inomhus &lt;br /&gt;
Gäller i bostadsutrymmen som kök, sovrum badrum med mera. Men inte vid ”extrema väderförhållanden”&lt;br /&gt;
1. Lägsta möjliga golvtemperatur: 16 grader                                                                                                      &lt;br /&gt;
2. Lägsta tillåta lufttemperatur: 18 grader                                                                                                         &lt;br /&gt;
3. Högsta tillåtna lufttemperatur på sommaren: 26 grader                                                                            &lt;br /&gt;
4. Rekommenderad temperatur: 20-23 grader                                                                                                 &lt;br /&gt;
5. Rekommenderad temperatur för känsliga grupper*: 22-24 grader (lägsta temperatur för den här gruppen är 20 grader).*Känsliga grupper är personer som pga. ålder, sjukdom eller handikapp har behov av ett annat inneklimat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid felanmälan från boende, frågor att ställa&lt;br /&gt;
'	Är temperatur uppmätt (var i lägenhet)&lt;br /&gt;
'	Är alla radiatorer kalla&lt;br /&gt;
'	Är termostat/vred max öppen&lt;br /&gt;
'	Har grannar också kallt&lt;br /&gt;
'	Har det blivit kallt plötsligt eller har det varit så en längre tid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DAF&lt;br /&gt;
•	Är fastighetens duc uppkopplad, kontroll&lt;br /&gt;
•	Finns det fler anmälningar från fastigheten&lt;br /&gt;
•	Finns driftstörning i området, kontroll hos värmeleverantör&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Felsökning i lägenhet&lt;br /&gt;
•	Mät temperatur&lt;br /&gt;
•	Kontrollera ”piggen”&lt;br /&gt;
•	Kontrollera tätningslister fönster&lt;br /&gt;
•	Kontrollera ventilation&lt;br /&gt;
•	Kontrollera att inget är för termostaten&lt;br /&gt;
•	Kontrollera att inget står möblerat framför radiatorerna&lt;br /&gt;
•	Kontrollera så att det inte är skräp i radiatorventilen som stoppar flödet&lt;br /&gt;
•	Kontrollera radiatorn så att den inte är igensatt&lt;br /&gt;
•	Kontroll att termostat fungerar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Felsökning källargångar&lt;br /&gt;
•	Kontroll att stamventiler är öppna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Felsökning undercentral&lt;br /&gt;
•	Kontroll av temperaturer&lt;br /&gt;
•	Kontroll av ställdon&lt;br /&gt;
•	Kontroll av DUC&lt;br /&gt;
•	Kontroll av expansionskärl&lt;br /&gt;
•	Kontrollera filter&lt;br /&gt;
•	Kontrollera tryck på pump och expansionskärl&lt;br /&gt;
•	Kontrollera pärm med avläsningar, hur har historik sett ut med temperaturer och tryck&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utomhus&lt;br /&gt;
•	Kontrollera utegivare&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tips och råd för felsökning!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mäta temperatur i lägenhet.&lt;br /&gt;
Skall mätas minst 1 meter från en yttervägg samt minst 1 meter upp från golv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Obs! IR Termometer mäter temperaturer på ytor, använd termometer som mäter i luft.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur är det möblerat, är det något som står framför radiatorerna som hindrar att värmen kan sprida sig i lägenheten, vanligt att soffor, sängar m.m. ställs framför radiator så att värmespridning försämras.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Termostaten ligger den fri eller är den täckt på något vis så att den inte känner av rumstemperaturen korrekt. Vanligt att gardiner hänger för och termostat känner att det är tillräckligt varmt och stänger flödet till radiatorn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Obs! om det är nya termostater så kan de slå av radiator om temperatur når upp till inställt värde.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om radiator är varm upptill och kallare nertill så är det rätt, värmen kommer in upptill i radiatorn och returen går ut nertill. Radiatorn avger värme och vattnet kyls ned innan det returneras till undercentral för att åter värmas upp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om det i föreningen upplevs att vissa lägenheter är kalla och andra varma och att temperaturfördelningen är ojämn, då har fastigheten behov av en injustering av värmesystemet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om radiator är kall eller endast har en temperatur som inte ändras efter att olika åtgärder utförts så kan radiatorventilen ha hakat upp sig och fastnat i ett läge, då behöver man motionera ventilen för att få den att släppa, detta gör man på det som kallas ”piggen”.  Obs den behöver släppa och ha fjäderbelastning, då har den släppt korrekt.&lt;br /&gt;
Obs! gör det med försiktighet så att inte läckage uppstår.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om radiatorn är kall upptill men varm nertill så kan det vara luft i den och den behöver luftas.&lt;br /&gt;
Obs om det är luft i radiatorn och att även fler radiatorer har det så behöver man även kontrollera expansionskärlet så att den ligger på rätt tryck samt att det finns vatten i kärlet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Och om fler radiatorer har luft så rekommenderas att en större åtgärd utförs och att lägenheter aviseras och luftas och att expansionskärl fylls på, obs kan behövas fler besök i samma lägenhet samt att expansionskärl får fyllas på fler gånger för att få ut det mesta av luften. Om luftning är tidsplanerad om ett par dagar så kan de vara smart att höja temperaturen på framledningen, när radiatorvatten är varmt så är det lättare för luften att stiga högst upp i systemet, När luftning sen utförs så är den mesta luften högst upp i fastigheten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du misstänker fel på termostat, prova demontera den, se om det händer något med temperaturen, eller prova byta plats med någon som fungerar, (Obs! kolla ”piggen” så inte felet ligger där).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kontrollera pärmen med avläsningar (Obs! viktigt att alla äldre avläsningspapper sparas i pärm om felsökning behöver utföras). I tidigare avläsningar kan du se vilka temperaturer som var när systemet fungerade, kolla även vilken utetemperatur det var.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Även tryck för pump samt tryck och nivå på expansionskärl är viktigt att det ifylls vid avläsning, samma som ovan, vad var det för värden när systemet fungerade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Var försiktig vid jobb med luftnippel och ”piggen”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om luftnippel släpper och läckage uppstår så kan man nödstoppa läckaget med blyertspenna eller liknande, tryck in spetsen i hålet och bryt av så minskar läckaget avsevärt. Sen kan man ringa efter hjälp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid misstanke att skräp kan ha fastnat vid ventilen som orsakar stopp i flödet så kan man prova öppna returventil eller radiatorventil (injusteringen) för att få upp maxflöde så att skräp åker i väg. Obs! viktigt att du noterar i vilket läge ventilerna var så att de sen ställs tillbaka i läget de var innan.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fels%C3%B6kning_v%C3%A4rme&amp;diff=849</id>
		<title>Felsökning värme</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fels%C3%B6kning_v%C3%A4rme&amp;diff=849"/>
		<updated>2021-10-26T12:42:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Felsökning värme i lägenheter, gäller vattenburet system med radiatorer. &lt;br /&gt;
Regler gällande temperaturer i lägenheter. De flesta följer Folkhälsomyndighetens råd, även Hyresgästföreningen.&lt;br /&gt;
Det är också bra att veta om förening/styrelse har egen rikt temperatur som värmesystemet skall leverera. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperaturen inomhus &lt;br /&gt;
Gäller i bostadsutrymmen som kök, sovrum badrum med mera. Men inte vid ”extrema väderförhållanden”&lt;br /&gt;
1. Lägsta möjliga golvtemperatur: 16 grader                                                                                                      &lt;br /&gt;
2. Lägsta tillåta lufttemperatur: 18 grader                                                                                                         &lt;br /&gt;
3. Högsta tillåtna lufttemperatur på sommaren: 26 grader                                                                            &lt;br /&gt;
4. Rekommenderad temperatur: 20-23 grader                                                                                                 &lt;br /&gt;
5. Rekommenderad temperatur för känsliga grupper*: 22-24 grader (lägsta temperatur för den här gruppen är 20 grader).*Känsliga grupper är personer som pga. ålder, sjukdom eller handikapp har behov av ett annat inneklimat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid felanmälan från boende, frågor att ställa&lt;br /&gt;
'	Är temperatur uppmätt (var i lägenhet)&lt;br /&gt;
'	Är alla radiatorer kalla&lt;br /&gt;
'	Är termostat/vred max öppen&lt;br /&gt;
'	Har grannar också kallt&lt;br /&gt;
'	Har det blivit kallt plötsligt eller har det varit så en längre tid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DAF&lt;br /&gt;
•	Är fastighetens duc uppkopplad, kontroll&lt;br /&gt;
•	Finns det fler anmälningar från fastigheten&lt;br /&gt;
•	Finns driftstörning i området, kontroll hos värmeleverantör&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Felsökning i lägenhet&lt;br /&gt;
•	Mät temperatur&lt;br /&gt;
•	Kontrollera ”piggen”&lt;br /&gt;
•	Kontrollera tätningslister fönster&lt;br /&gt;
•	Kontrollera ventilation&lt;br /&gt;
•	Kontrollera att inget är för termostaten&lt;br /&gt;
•	Kontrollera att inget står möblerat framför radiatorerna&lt;br /&gt;
•	Kontrollera så att det inte är skräp i radiatorventilen som stoppar flödet&lt;br /&gt;
•	Kontrollera radiatorn så att den inte är igensatt&lt;br /&gt;
•	Kontroll att termostat fungerar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Felsökning källargångar&lt;br /&gt;
•	Kontroll att stamventiler är öppna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Felsökning undercentral&lt;br /&gt;
•	Kontroll av temperaturer&lt;br /&gt;
•	Kontroll av ställdon&lt;br /&gt;
•	Kontroll av DUC&lt;br /&gt;
•	Kontroll av expansionskärl&lt;br /&gt;
•	Kontrollera filter&lt;br /&gt;
•	Kontrollera tryck på pump och expansionskärl&lt;br /&gt;
•	Kontrollera pärm med avläsningar, hur har historik sett ut med temperaturer och tryck&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utomhus&lt;br /&gt;
•	Kontrollera utegivare&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tips och råd för felsökning!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mäta temperatur i lägenhet.&lt;br /&gt;
Skall mätas minst 1 meter från en yttervägg samt minst 1 meter upp från golv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Obs! IR Termometer mäter temperaturer på ytor, använd termometer som mäter i luft.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur är det möblerat, är det något som står framför radiatorerna som hindrar att värmen kan sprida sig i lägenheten, vanligt att soffor, sängar m.m. ställs framför radiator så att värmespridning försämras.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Termostaten ligger den fri eller är den täckt på något vis så att den inte känner av rumstemperaturen korrekt. Vanligt att gardiner hänger för och termostat känner att det är tillräckligt varmt och stänger flödet till radiatorn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Obs! om det är nya termostater så kan de slå av radiator om temperatur når upp till inställt värde.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om radiator är varm upptill och kallare nertill så är det rätt, värmen kommer in upptill i radiatorn och returen går ut nertill. Radiatorn avger värme och vattnet kyls ned innan det returneras till undercentral för att åter värmas upp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om det i föreningen upplevs att vissa lägenheter är kalla och andra varma och att temperaturfördelningen är ojämn, då har fastigheten behov av en injustering av värmesystemet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om radiator är kall eller endast har en temperatur som inte ändras efter att olika åtgärder utförts så kan radiatorventilen ha hakat upp sig och fastnat i ett läge, då behöver man motionera ventilen för att få den att släppa, detta gör man på det som kallas ”piggen”.  Obs den behöver släppa och ha fjäderbelastning, då har den släppt korrekt.&lt;br /&gt;
Obs! gör det med försiktighet så att inte läckage uppstår.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om radiatorn är kall upptill men varm nertill så kan det vara luft i den och den behöver luftas.&lt;br /&gt;
Obs om det är luft i radiatorn och att även fler radiatorer har det så behöver man även kontrollera expansionskärlet så att den ligger på rätt tryck samt att det finns vatten i kärlet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Och om fler radiatorer har luft så rekommenderas att en större åtgärd utförs och att lägenheter aviseras och luftas och att expansionskärl fylls på, obs kan behövas fler besök i samma lägenhet samt att expansionskärl får fyllas på fler gånger för att få ut det mesta av luften. Om luftning är tidsplanerad om ett par dagar så kan de vara smart att höja temperaturen på framledningen, när radiatorvatten är varmt så är det lättare för luften att stiga högst upp i systemet, När luftning sen utförs så är den mesta luften högst upp i fastigheten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du misstänker fel på termostat, prova demontera den, se om det händer något med temperaturen, eller prova byta plats med någon som fungerar, (Obs! kolla ”piggen” så inte felet ligger där).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kontrollera pärmen med avläsningar (Obs! viktigt att alla äldre avläsningspapper sparas i pärm om felsökning behöver utföras). I tidigare avläsningar kan du se vilka temperaturer som var när systemet fungerade, kolla även vilken utetemperatur det var.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Även tryck för pump samt tryck och nivå på expansionskärl är viktigt att det ifylls vid avläsning, samma som ovan, vad var det för värden när systemet fungerade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Var försiktig vid jobb med luftnippel och ”piggen”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om luftnippel släpper och läckage uppstår så kan man nödstoppa läckaget med blyertspenna eller liknande, tryck in spetsen i hålet och bryt av så minskar läckaget avsevärt. Sen kan man ringa efter hjälp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid misstanke att skräp kan ha fastnat vid ventilen som orsakar stopp i flödet så kan man prova öppna returventil eller radiatorventil (injusteringen) för att få upp maxflöde så att skräp åker i väg. Obs! viktigt att du noterar i vilket läge ventilerna var så att de sen ställs tillbaka i läget de var innan.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Filterbyte&amp;diff=846</id>
		<title>Filterbyte</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Filterbyte&amp;diff=846"/>
		<updated>2021-10-26T12:38:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: Skapade sidan med 'Filterbyte ventilationsaggregat. Starta med att se till att du har tillgång till nya filter, om filter skall beställas undersök vad för typ av filter som sitter i aggregat...'&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Filterbyte ventilationsaggregat.&lt;br /&gt;
Starta med att se till att du har tillgång till nya filter, om filter skall beställas undersök vad för typ av filter som sitter i aggregatet. Du behöver tjocklek på ram, ramstorlek, antal påsar, påsdjup och filterklass.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använd andningsmask vid filterbytet, filtret kan ha fångat upp en hel del partiklar som kan vara skadliga för hälsan. det bytta filtret kan lämpligen stoppas ner i en sopsäck.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När du tagit hand om det förbrukade filtret, så ser du till att aggregatenhet, fläktmotor och eventuellt att värmebatteri och värmeväxlare blir rengjorda. Bäst är att dammsuga aggregatet, obs! tänk på att dammsuga från det håll smutsen gått in i batteri eller växlare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När aggregatenhet är rengjort så är det dax att sätta in nya filter, se till att montera tätningslister på gavlar och mellan filterkassetter så att det blir tätt. Viktigt att filterbank är tät så att partiklar inte kan passera filtret och skada komponenter i aggregatenheten som motor, batteri och växlare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det kan även behöva ställa in på DUC att filterbyte utförts så att larmvärde nollställs.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=DUC&amp;diff=831</id>
		<title>DUC</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=DUC&amp;diff=831"/>
		<updated>2021-10-26T12:16:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Data Under Central&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DUC ersätter tidigare reglercentral, DUC är uppkopplad mot webben och programmering och styrning kan utföras från distans.&lt;br /&gt;
En DUC kan styra olika komponenter i en fastighet, bl.a. värme, ventilation, m.fl.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fels%C3%B6kning_v%C3%A4rme&amp;diff=821</id>
		<title>Felsökning värme</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fels%C3%B6kning_v%C3%A4rme&amp;diff=821"/>
		<updated>2021-10-26T11:57:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Felsökning värme i lägenheter, gäller vattenburet system med radiatorer. &lt;br /&gt;
Regler gällande temperaturer i lägenheter. De flesta följer Folkhälsomyndighetens råd, även Hyresgästföreningen.&lt;br /&gt;
Det är också bra att veta om förening/styrelse har egen rikt temperatur som värmesystemet skall leverera. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperaturen inomhus &lt;br /&gt;
Gäller i bostadsutrymmen som kök, sovrum badrum med mera. Men inte vid ”extrema väderförhållanden”&lt;br /&gt;
1. Lägsta möjliga golvtemperatur: 16 grader                                                                                                      &lt;br /&gt;
2. Lägsta tillåta lufttemperatur: 18 grader                                                                                                         &lt;br /&gt;
3. Högsta tillåtna lufttemperatur på sommaren: 26 grader                                                                            &lt;br /&gt;
4. Rekommenderad temperatur: 20-23 grader                                                                                                 &lt;br /&gt;
5. Rekommenderad temperatur för känsliga grupper*: 22-24 grader (lägsta temperatur för den här gruppen är 20 grader).*Känsliga grupper är personer som pga. ålder, sjukdom eller handikapp har behov av ett annat inneklimat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid felanmälan från boende, frågor att ställa&lt;br /&gt;
•	Är temperatur uppmätt (var i lägenhet)&lt;br /&gt;
•	Är alla radiatorer kalla&lt;br /&gt;
•	Är termostat/vred max öppen&lt;br /&gt;
•	Har grannar också kallt&lt;br /&gt;
•	Har det blivit kallt plötsligt eller har det varit så en längre tid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DAF&lt;br /&gt;
•	Är fastighetens duc uppkopplad, kontroll&lt;br /&gt;
•	Finns det fler anmälningar från fastigheten&lt;br /&gt;
•	Finns driftstörning i området, kontroll hos värmeleverantör&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Felsökning i lägenhet&lt;br /&gt;
•	Mät temperatur&lt;br /&gt;
•	Kontrollera ”piggen”&lt;br /&gt;
•	Kontrollera tätningslister fönster&lt;br /&gt;
•	Kontrollera ventilation&lt;br /&gt;
•	Kontrollera att inget är för termostaten&lt;br /&gt;
•	Kontrollera att inget står möblerat framför radiatorerna&lt;br /&gt;
•	Kontrollera så att det inte är skräp i radiatorventilen som stoppar flödet&lt;br /&gt;
•	Kontrollera radiatorn så att den inte är igensatt&lt;br /&gt;
•	Kontroll att termostat fungerar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Felsökning källargångar&lt;br /&gt;
•	Kontroll att stamventiler är öppna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Felsökning undercentral&lt;br /&gt;
•	Kontroll av temperaturer&lt;br /&gt;
•	Kontroll av ställdon&lt;br /&gt;
•	Kontroll av DUC&lt;br /&gt;
•	Kontroll av expansionskärl&lt;br /&gt;
•	Kontrollera filter&lt;br /&gt;
•	Kontrollera tryck på pump och expansionskärl&lt;br /&gt;
•	Kontrollera pärm med avläsningar, hur har historik sett ut med temperaturer och tryck&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utomhus&lt;br /&gt;
•	Kontrollera utegivare&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tips och råd för felsökning!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mäta temperatur i lägenhet.&lt;br /&gt;
Skall mätas minst 1 meter från en yttervägg samt minst 1 meter upp från golv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Obs! IR Termometer mäter temperaturer på ytor, använd termometer som mäter i luft.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur är det möblerat, är det något som står framför radiatorerna som hindrar att värmen kan sprida sig i lägenheten, vanligt att soffor, sängar m.m. ställs framför radiator så att värmespridning försämras.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Termostaten ligger den fri eller är den täckt på något vis så att den inte känner av rumstemperaturen korrekt. Vanligt att gardiner hänger för och termostat känner att det är tillräckligt varmt och stänger flödet till radiatorn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Obs! om det är nya termostater så kan de slå av radiator om temperatur når upp till inställt värde.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om radiator är varm upptill och kallare nertill så är det rätt, värmen kommer in upptill i radiatorn och returen går ut nertill. Radiatorn avger värme och vattnet kyls ned innan det returneras till undercentral för att åter värmas upp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om det i föreningen upplevs att vissa lägenheter är kalla och andra varma och att temperaturfördelningen är ojämn, då har fastigheten behov av en injustering av värmesystemet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om radiator är kall eller endast har en temperatur som inte ändras efter att olika åtgärder utförts så kan radiatorventilen ha hakat upp sig och fastnat i ett läge, då behöver man motionera ventilen för att få den att släppa, detta gör man på det som kallas ”piggen”.  Obs den behöver släppa och ha fjäderbelastning, då har den släppt korrekt.&lt;br /&gt;
Obs! gör det med försiktighet så att inte läckage uppstår.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om radiatorn är kall upptill men varm nertill så kan det vara luft i den och den behöver luftas.&lt;br /&gt;
Obs om det är luft i radiatorn och att även fler radiatorer har det så behöver man även kontrollera expansionskärlet så att den ligger på rätt tryck samt att det finns vatten i kärlet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Och om fler radiatorer har luft så rekommenderas att en större åtgärd utförs och att lägenheter aviseras och luftas och att expansionskärl fylls på, obs kan behövas fler besök i samma lägenhet samt att expansionskärl får fyllas på fler gånger för att få ut det mesta av luften. Om luftning är tidsplanerad om ett par dagar så kan de vara smart att höja temperaturen på framledningen, när radiatorvatten är varmt så är det lättare för luften att stiga högst upp i systemet, När luftning sen utförs så är den mesta luften högst upp i fastigheten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du misstänker fel på termostat, prova demontera den, se om det händer något med temperaturen, eller prova byta plats med någon som fungerar, (Obs! kolla ”piggen” så inte felet ligger där).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kontrollera pärmen med avläsningar (Obs! viktigt att alla äldre avläsningspapper sparas i pärm om felsökning behöver utföras). I tidigare avläsningar kan du se vilka temperaturer som var när systemet fungerade, kolla även vilken utetemperatur det var.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Även tryck för pump samt tryck och nivå på expansionskärl är viktigt att det ifylls vid avläsning, samma som ovan, vad var det för värden när systemet fungerade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Var försiktig vid jobb med luftnippel och ”piggen”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om luftnippel släpper och läckage uppstår så kan man nödstoppa läckaget med blyertspenna eller liknande, tryck in spetsen i hålet och bryt av så minskar läckaget avsevärt. Sen kan man ringa efter hjälp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid misstanke att skräp kan ha fastnat vid ventilen som orsakar stopp i flödet så kan man prova öppna returventil eller radiatorventil (injusteringen) för att få upp maxflöde så att skräp åker i väg. Obs! viktigt att du noterar i vilket läge ventilerna var så att de sen ställs tillbaka i läget de var innan.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Differenstrycksventil&amp;diff=780</id>
		<title>Differenstrycksventil</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Differenstrycksventil&amp;diff=780"/>
		<updated>2021-09-23T13:32:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Differenstryckventilen har till uppgift att hålla cirkulerande vattenmängd samt tryckskillnad på konstant nivå vid pump-centralvärmeanläggningar, där rumstemperaturen regleras genom termostatiska radiatorventiler eller zonventiler.&lt;br /&gt;
Differenstrycksregulatorn är den som håller differenstrycket konstant över lasten. Det här ger en noggrann och stabil reglering, som innebär mindre risk för oljud från styrventilerna och resulterar i enkel injustering och driftsättning. STAP-ventilernas ojämförligt höga noggrannhet och kompakta mått gör dem särskilt lämpliga för användning på sekundärsidan i värme- och kylanläggningar.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fj%C3%A4rrv%C3%A4rmev%C3%A4xlare&amp;diff=779</id>
		<title>Fjärrvärmeväxlare</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fj%C3%A4rrv%C3%A4rmev%C3%A4xlare&amp;diff=779"/>
		<updated>2021-09-23T10:40:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Fjärrvärmen kommer till fastigheten i form av vatten som värmts upp i ett kraftvärmeverk.&lt;br /&gt;
Värmeväxlarna i fastigheten omvandlar energin i det heta fjärrvärmevattnet till värme i huset och varmvatten i kranar och dusch. Det avsvalnade fjärrvärmevattnet går sedan tillbaka till kraftvärmeverket för att värmas upp på nytt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En värmeväxlare används för att överföra värmeenergi från ett medium till ett annat.&lt;br /&gt;
Systemet består oftast av tre separata vattensystem: fjärrvärmekrets (primär), radiatorkrets (sekundär) och varmvattensystem (sekundär) och ibland finns det även en ventilationskrets (sekundär). &lt;br /&gt;
Fjärrvärmekrets – Fjärrvärmens varmvatten distribueras ut från fjärrvärmeverket till byggnadernas fjärrvärmecentraler i ett slutet cirkulerande system genom isolerade rör. Temperaturen på fjärrvärmevattnet varierar mellan 70 och 110 grader beroende på årstid, det är varmare på vintern. I fjärrvärmecentralen överförs fjärrvärmen till radiatorkretsen och varmvattensystemet via två värmeväxlare. En för radiatorkretsen och en för varmvattnet.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Radiatorkrets (sekundär) – Från värmeväxlaren leds det varma vattnet till husets radiatorer med hjälp av en cirkulationspump. Varmvattnet till radiatorerna anpassas efter husets värmebehov genom att önskad framledningstemperatur ställs in i radiatorkretsen. Om radiatorytan är liten krävs en högre framledningstemperatur för att upprätthålla önskad inomhustemperatur. En större radiatoryta kräver inte samma temperatur på radiatorvattnet för att avge samma mängd värmeenergi till rummet. Vattenflödet ökas eller minskas via en styrventil. Den sköts automatiskt från en reglercentral, som anpassar temperaturen i radiatorkretsen efter utetemperaturen. Reglercentralen påverkas av signaler från två temperaturgivare. Den ena är placerad inomhus på radiatorkretsens tilloppsledning och den andra är monterad på norr- eller västfasad utomhus. Även en rumsgivare kan finnas som står för finjusteringen. För individuell reglering av temperaturen i olika rum finns en reglerventil på varje radiator. De kan vara termostatstyrd och då blir vattenflödet i proportion till rummens värmebehov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varmvattensystem – Fjärrvärmen värmer även varmvattnet till de boende via varmvattenväxlaren. Kallvatten strömmar in i värmeväxlaren som värms och förs ut till duschar och kranar. Det går även en separat kallvattenledning direkt till blandaren i badrum och kök. Säkerhetsventilen skyddar varmvattenväxlaren mot skadligt övertryck som kan uppstå under uppvärmningen då vattnets volym ökar. Vid behov öppnas då säkerhetsventilen och släpper ut överflödig vattenmängd. Vattnet lämnar då systemet.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fj%C3%A4rrv%C3%A4rmev%C3%A4xlare&amp;diff=778</id>
		<title>Fjärrvärmeväxlare</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fj%C3%A4rrv%C3%A4rmev%C3%A4xlare&amp;diff=778"/>
		<updated>2021-09-23T07:41:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Fjärrvärmen kommer till ditt hus i form av vatten som värmts upp i vårt kraftvärmeverk.&lt;br /&gt;
Värmeväxlarna omvandlar energin i det heta fjärrvärmevattnet till värme i huset och varmvatten i kranar och dusch. Det avsvalnade fjärrvärmevattnet går sedan tillbaka till kraftvärmeverket för att värmas upp på nytt&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fr%C3%A5nluftsventilation&amp;diff=777</id>
		<title>Frånluftsventilation</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fr%C3%A5nluftsventilation&amp;diff=777"/>
		<updated>2021-09-23T07:32:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Ett mekaniskt frånluftssystem har en fläkt som leder ut frånluften i en fastighet– F-system. Tilluften kommer in genom ventiler som sitter i väggen, bakom elementen eller i fönsterkarmen.&lt;br /&gt;
Med mekanisk frånluft ser en fläkt till att luft fläktas ut ur huset. På så vis skapas ett undertryck och ny luft letar sig in genom uteluftsdon och rör sig sedan genom huset till frånluftsdonen. Frånluftsventilation bygger på samma princip som självdragsventilation, med den enda skillnaden att luften dras ut ur huset mekaniskt. Fläkten placeras vanligtvis på vinden eller på taket.&lt;br /&gt;
Har man självdrag och vill förbättra sin ventilation så är detta ett vanligt sätt att lösa det på.&lt;br /&gt;
Vanligast är det att man ser till att suga ut luften ur de rum där luften är mest förorenad, som i kök eller våtrum. Genom mekanisk frånluftsventilation, kan man se till att luften alltid tar rätt väg genom huset och undviker på så vis vanliga problem som med självdragsventilation, såsom otillräcklig ventilation, bakdrag och övertryck.&lt;br /&gt;
Vanligt idag är att frånluften tryckstyrs och att det sitter fläktkåpor monterade i köken i flerbostadshus. Den boende har möjlighet via sin fläktkåpa att forcera frånluften via kökskåpan vid matlagning. När boende forcerar sin frånluft så känner tryckgivare förändringen och varvar upp fläkten för att evakuera matoset.&lt;br /&gt;
Det finns även möjlighet till energibesparande åtgärder med att installera utetemperaturkompensering som varvar ner fläkten när temperaturen faller utomhus så att den inte drar ut all värme från lägenheter. När utomhustemperaturen stiger så varvar fläkten upp igen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelar med mekanisk frånluftsventilation&lt;br /&gt;
Mekanisk frånluft har många fördelar och det är ett vanligt system i Sverige:&lt;br /&gt;
•	Kräver inte så mycket utrymme&lt;br /&gt;
•	Bättre kontrollerat luftflöde, än vid självdragsventilation&lt;br /&gt;
•	Bra luftflöde även under sommaren&lt;br /&gt;
•	Inte så väderberoende som självdragsventilation&lt;br /&gt;
•	Undertryck i huset, minskar risken för fuktskador&lt;br /&gt;
•	Kan kompletteras med en frånluftsvärmepump, för energiåtervinning&lt;br /&gt;
•	Möjlighet att rena luften vid uteluftsdonen.&lt;br /&gt;
Nackdelar med mekanisk frånluftsventilation&lt;br /&gt;
Systemet har också flera nackdelar&lt;br /&gt;
•	Ingen värmeåtervinning (men detta kan man lösa)&lt;br /&gt;
•	Svårt att få ett lagom flöde och finns risk för drag&lt;br /&gt;
•	Fläkten går på el&lt;br /&gt;
•	Undertryck i huset kan ge problem vid eldning&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=R%C3%B6kluckor&amp;diff=776</id>
		<title>Rökluckor</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=R%C3%B6kluckor&amp;diff=776"/>
		<updated>2021-09-23T07:08:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Rökluckor eller Brandventilatorer som de också benämns är avsedda att ventilera ut brandgaser vid brand och evakuera rök ifrån trapphus, butiker, lagerlokaler och liknande.&lt;br /&gt;
Syftet är att sänka temperaturen, minska rökskadorna och förhindra brandspridning. Heta och aggressiva brandgaser kan förutom att de äventyrar utrymningen av utrymmen också försvåra brandmännens arbete och orsaka skador på lokal och inventarier som är många gånger större än den egentliga brandskadan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rökluckor skall normalt kontrolleras en gång per år av utbildad servicetekniker i enlighet med SS 883007:2015.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Sj%C3%A4lvdrag&amp;diff=775</id>
		<title>Självdrag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Sj%C3%A4lvdrag&amp;diff=775"/>
		<updated>2021-09-23T06:48:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Självdragsventilation bygger på naturlagarna. Här konstrueras huset på ett sådant sätt att luft automatiskt ska ventileras genom huset utan någon hjälp från fläktar. Luftens sugs i stället ut genom frånluftsventilerna i kök och badrum tack vare att den varma luften stiger uppåt, vilket skapar ett undertryck i byggnaden. Tack vare undertrycket sugs ny luft in utifrån, den nya luften kommer in via fönsterventiler/spaltventiler men kan även komma via otätheter i huset. Självdragsventilationen fungerar bäst på vintern, då temperaturskillnaderna är större. Och under sommartid så kan ventilationen nästan bli obefintlig när temperaturer ute och inne inte skiljer sig så mycket. Självdragsventilation fungerar också bättre i hus med flera våningar. Självdragsventilation är en äldre form av ventilation som framför allt förekommer i bostäder byggda innan 1970-talet och som är svårare att reglera och därför innebär många svårigheter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelar med självdragsventilation&lt;br /&gt;
Trots att man idag alltmer går från självdragsventilationen, har den flera fördelar:&lt;br /&gt;
•	Billig installation&lt;br /&gt;
•	Lite underhåll&lt;br /&gt;
•	Tyst&lt;br /&gt;
•	Kräver ingen el och funderar även vid strömavbrott&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nackdelar med självdragsventilation&lt;br /&gt;
Det är dock nackdelarna med självdragsventilationen, som gör att man idag väljer andra alternativ:&lt;br /&gt;
•	Krävs mycket värme för tillräckligt luftflöde&lt;br /&gt;
•	Svårt att reglera luftflödet&lt;br /&gt;
•	Kan inte återvinna värme&lt;br /&gt;
•	Stora ventilationskanaler&lt;br /&gt;
•	Risk för drag och bakdrag&lt;br /&gt;
•	Risk för överventilation och hög energiförbrukning&lt;br /&gt;
•	Vanligt att ventilationen blir dålig om huset renoveras eller tätas&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Roterande_v%C3%A4rmev%C3%A4xlare&amp;diff=774</id>
		<title>Roterande värmeväxlare</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Roterande_v%C3%A4rmev%C3%A4xlare&amp;diff=774"/>
		<updated>2021-09-23T06:16:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Roterande värmeväxlare sitter på ventilationsaggregat för att återvinna värme från frånluften i en fastighet.&lt;br /&gt;
Den roterande värmeväxlaren är uppbyggd kring roterande hjul bestående av veckade aluminiumprofiler där den varma frånluften värmer upp rotorn, som därefter värmer upp den kalla tilluften. Eftersom värmeväxlaren roterar, kommer den varma delen flyttas över till den sidan i aggregatet där den kalla uteluften kommer in.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Temperaturåtervinningsgraden är upp till 85 procent på en roterande växlare. Växlaren är försedd med utetemperaturstyrd avfrostning och en elektronisk styrenhet som tillsammans med eventuell eftervärmare ser till att hålla önskad temperatur på tilluften .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelen med en roterande värmeväxlare är att ingen dränering krävs samt att avfrostningsbehovet är lägre kontra en motströmsväxlare. Den är också förhållandevis enkel att rengöra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom det är samma ytor som kommer i kontakt med både frånluft och tilluft, bör roterande värmeväxlare inte användas när ett och samma luftbehandlingsaggregat används för blandade verksamheter, t.ex. luftväxling för kontor och restauranger eller lägenheter där risken är stor för luktöverföringar och att dofter från bl.a. matlagning kan komma tillbaka med tilluften.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Radiatorventil&amp;diff=773</id>
		<title>Radiatorventil</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Radiatorventil&amp;diff=773"/>
		<updated>2021-09-23T05:41:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sitter monterat på tilloppet till en radiator. &lt;br /&gt;
En radiatorventil med termostaten påmonterad stänger eller öppnar radiatorns vattenflöde vid inställd temperaturnivå så att rummets temperatur höjs eller sänks.&lt;br /&gt;
På radiatorventilen kan det även sitta vred istället för termostat påmonterat, då får önskad temperatur ställas in manuellt med vredet.&lt;br /&gt;
På radiatorventilen görs förinställning av ventilen så att flödet justeras in över radiatorn.&lt;br /&gt;
Vid injustering av ett värmesystem i en fastighet så justeras samtliga radiatorventiler in, här kan även injusteringsventiler/stamventiler samt pump också justeras in för att uppnå ett flöde i systemet som fördelar värmen jämt i fastigheten.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=R%C3%B6kluckor&amp;diff=762</id>
		<title>Rökluckor</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=R%C3%B6kluckor&amp;diff=762"/>
		<updated>2021-09-21T13:18:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Finns med automatisk styrning eller manuell hantering, den har till uppgift att evakuera rök och brandgaser vid en brand.&lt;br /&gt;
Den korrekta benämningen är brandgasventilator, sitter i trapphus, lagerbyggnader och butiker och liknande.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=R%C3%B6kluckor&amp;diff=757</id>
		<title>Rökluckor</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=R%C3%B6kluckor&amp;diff=757"/>
		<updated>2021-09-21T13:15:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Finns med automatisk styrning eller manuell hantering, den har till uppgift att evakuera rök vid en brand.&lt;br /&gt;
Den korrekta benämningen är brandgasventilator, sitter i trapphus, lagerbyggnader och butiker och liknande.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Roterande_v%C3%A4rmev%C3%A4xlare&amp;diff=751</id>
		<title>Roterande värmeväxlare</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Roterande_v%C3%A4rmev%C3%A4xlare&amp;diff=751"/>
		<updated>2021-09-21T12:54:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: Skapade sidan med 'Skall kompletteras.'&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Skall kompletteras.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Differenstrycksventil&amp;diff=742</id>
		<title>Differenstrycksventil</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Differenstrycksventil&amp;diff=742"/>
		<updated>2021-09-21T12:47:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: Skapade sidan med 'Skall kompletteras.'&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Skall kompletteras.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fj%C3%A4rrv%C3%A4rmev%C3%A4xlare&amp;diff=740</id>
		<title>Fjärrvärmeväxlare</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fj%C3%A4rrv%C3%A4rmev%C3%A4xlare&amp;diff=740"/>
		<updated>2021-09-21T12:43:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: Skapade sidan med 'Skall kompletteras.'&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Skall kompletteras.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=FX_Ventilation&amp;diff=738</id>
		<title>FX Ventilation</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=FX_Ventilation&amp;diff=738"/>
		<updated>2021-09-21T12:42:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: Skapade sidan med 'Skall kompletteras.'&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Skall kompletteras.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=FTX_ventilation&amp;diff=734</id>
		<title>FTX ventilation</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=FTX_ventilation&amp;diff=734"/>
		<updated>2021-09-21T12:41:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: Skapade sidan med 'Skall kompletteras.'&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Skall kompletteras.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Till_och_fr%C3%A5nluftsventilation&amp;diff=732</id>
		<title>Till och frånluftsventilation</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Till_och_fr%C3%A5nluftsventilation&amp;diff=732"/>
		<updated>2021-09-21T12:39:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: Skapade sidan med 'Skall kompletteras.'&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Skall kompletteras.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Sj%C3%A4lvdrag&amp;diff=731</id>
		<title>Självdrag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Sj%C3%A4lvdrag&amp;diff=731"/>
		<updated>2021-09-21T12:37:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: Skapade sidan med 'Skall kompletteras.'&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Skall kompletteras.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fr%C3%A5nluftsventilation&amp;diff=729</id>
		<title>Frånluftsventilation</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Fr%C3%A5nluftsventilation&amp;diff=729"/>
		<updated>2021-09-21T12:36:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: Skapade sidan med 'Skall kompletteras'&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Skall kompletteras&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=V%C3%A4rmesystem&amp;diff=722</id>
		<title>Värmesystem</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=V%C3%A4rmesystem&amp;diff=722"/>
		<updated>2021-09-21T12:18:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Är systemet som förser en fastighet med värme, delar som ingår i ett värmesystem är radiatorer, värmeledningar, pumpar och en värmecentral.&lt;br /&gt;
Värmesystem finns i två olika utföranden enrörssystem och tvårörssytem.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Radiatorventil&amp;diff=719</id>
		<title>Radiatorventil</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Radiatorventil&amp;diff=719"/>
		<updated>2021-09-21T12:14:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sitter monterat på tilloppet till en radiator. Termostaten monteras på radiatorventilen.&lt;br /&gt;
På radiatorventilen görs förinställning av ventilen så att flödes justeras in över radiatorn.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Injusteringsventil&amp;diff=714</id>
		<title>Injusteringsventil</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Injusteringsventil&amp;diff=714"/>
		<updated>2021-09-21T12:10:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sitter på värme och vvc-ledningar i fastigheten. På dessa kan flödet ställas in för respektive stam. På värmen så monteras dessa in på returledningen och respektive stam ställs in så att värmen fördelas jämt över alla stammar.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Stamventil&amp;diff=712</id>
		<title>Stamventil</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Stamventil&amp;diff=712"/>
		<updated>2021-09-21T12:06:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sitter på stammar för värme och vatten i en fastighet. På en värmeledning sitter de oftast på tilloppet och är av typen kulventil, på returledningen sitter injusteringsventilen där flödet för stammen ställs in. Äldre stamventiler är bl.a. skjutventiler. &lt;br /&gt;
För vatten så sitter de på kall och varmvattenledningar i källare och är av typen kulventil, på vvc-ledning sitter det oftast en typ av injusteringsventil.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Expansionsk%C3%A4rl&amp;diff=699</id>
		<title>Expansionskärl</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Expansionsk%C3%A4rl&amp;diff=699"/>
		<updated>2021-09-08T08:15:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Alla värme- och kylsystem behöver ett expansionskärl som kan ta upp den volymförändring som sker vid normal drift på grund av variationer i vätsketemperatur. Värmesystem är generellt sett fyllda med vatten som i sin tur har en förmåga att expandera och krympa vid temperaturförändringar. För att systemet inte ska sprängas så installerar man säkerhetsventiler som släpper ut övertrycket som skapas när systemet värms upp. Men för att man då inte ska behöva fylla på systemet på nytt så fort det svalnar så installerar man expansionskärl på alla värmesystem för att hantera volymförändringen i systemet.&lt;br /&gt;
Idag används antingen slutna expansionskärl som har ett lufttryck i sig, kallat förtryck, och ett membran eller en bälg av gummi som håller lufttrycket och systemvätskan åtskilda.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eller öppna kärl där trycket regleras direkt mot systemet med hjälp av en vätskepump. Pumpexpansionskärl styrs av en digital manometer som skickar signaler till pumpen för kärlet när det är dags att fylla på vatten i systemet. Vanligtvis är också säkerhetsventilen för dessa värmesystem kopplade till kärlet så att det gamla, syrefria, värmevattnet släpps ut i kärlet för att sedan kunna pumpas in på nytt när behovet för påfyllning återkommer.&lt;br /&gt;
Förr i tiden använde man sig ofta av så kallade atmosfäriska expansionskärl som man placerade högst upp i systemet.&lt;br /&gt;
Expansionskärlet ska vara dimensionerat så att den maximala expansionsvolymen som kan ske i systemet får plats i kärlet utan att önskat drifttryck överskrids. &lt;br /&gt;
Det översta drifttrycket, eller det högsta godkända drifttrycket kallas sluttryck och bestäms vanligtvis utefter vad systemets säkerhetsventil öppnar på. &lt;br /&gt;
En god marginal ska hållas emellan sluttryck och öppningstryck.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källa: Borätt Forum, Extern&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Expansionsk%C3%A4rl&amp;diff=698</id>
		<title>Expansionskärl</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Expansionsk%C3%A4rl&amp;diff=698"/>
		<updated>2021-09-08T08:14:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Alla värme- och kylsystem behöver ett expansionskärl som kan ta upp den volymförändring som sker vid normal drift på grund av variationer i vätsketemperatur. Värmesystem är generellt sett fyllda med vatten som i sin tur har en förmåga att expandera och krympa vid temperaturförändringar. För att systemet inte ska sprängas så installerar man säkerhetsventiler som släpper ut övertrycket som skapas när systemet värms upp. Men för att man då inte ska behöva fylla på systemet på nytt så fort det svalnar så installerar man expansionskärl på alla värmesystem för att hantera volymförändringen i systemet.&lt;br /&gt;
Idag används antingen slutna expansionskärl som har ett lufttryck i sig, kallat förtryck, och ett membran eller en bälg av gummi som håller lufttrycket och systemvätskan åtskilda.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eller öppna kärl där trycket regleras direkt mot systemet med hjälp av en vätskepump. Pumpexpansionskärl styrs av en digital manometer som skickar signaler till pumpen för kärlet när det är dags att fylla på vatten i systemet. Vanligtvis är också säkerhetsventilen för dessa värmesystem kopplade till kärlet så att det gamla, syrefria, värmevattnet släpps ut i kärlet för att sedan kunna pumpas in på nytt när behovet för påfyllning återkommer.&lt;br /&gt;
Förr i tiden använde man sig ofta av så kallade atmosfäriska expansionskärl som man placerade högst upp i systemet.&lt;br /&gt;
Expansionskärlet ska vara dimensionerat så att den maximala expansionsvolymen som kan ske i systemet får plats i kärlet utan att önskat drifttryck överskrids. &lt;br /&gt;
Det översta drifttrycket, eller det högsta godkända drifttrycket kallas sluttryck och bestäms vanligtvis utefter vad systemets säkerhetsventil öppnar på. &lt;br /&gt;
En god marginal ska hållas emellan sluttryck och öppningstryck.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Energideklaration&amp;diff=697</id>
		<title>Energideklaration</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Energideklaration&amp;diff=697"/>
		<updated>2021-09-08T07:36:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Är ett dokument som bland annat visar hur mycket energi som går åt i en byggnad när den används.&lt;br /&gt;
Alla hyresfastigheter, bostäder eller kommersiella lokaler, ska vara energideklarerade. Syftet är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. En energideklaration måste utföras av en certifierad energiexpert och är giltig i tio år.&lt;br /&gt;
Lagen om energideklarationer för byggnader har funnits sedan år 2006 och innebär att du som äger en byggnad ska se till att det finns en energideklaration som inte är äldre än tio år. Vissa byggnader är dock undantagna från krav om energideklaration.&lt;br /&gt;
Boverket är ansvarig myndighet som ser till att lagkraven upprätthålls.&lt;br /&gt;
Om en förening inte utfört en energideklaration, vad gäller då?                                                       Eftersom detta betraktas som ett lagbrott, kan Boverket, som är tillsynsmyndighet, förelägga och utkräva ett vite. De som inte genomfört kommer att få brev från Boverket för att de inte genomfört sin energideklaration i tid. Vitesbeloppen som anges är så höga som upp till en miljon kronor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad som ska ingå i en energideklaration regleras av lagen och kraven har förändrats över tid. Energideklarationen ska bland annat innehålla följande:&lt;br /&gt;
•	Energiklass&lt;br /&gt;
•	Energiprestanda&lt;br /&gt;
•	Värmesystem&lt;br /&gt;
•	Den uppvärmda arean s.k. Atemp&lt;br /&gt;
•	Energianvändning för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsel&lt;br /&gt;
•	Det krav på energianvändning som skulle gälla vid uppförande av en ny byggnad av samma slag&lt;br /&gt;
•	Om radonmätning är utförd eller inte och i så fall uppmätt värde&lt;br /&gt;
•	Om återkommande obligatorisk ventilationskontroll (OVK) är utförd eller inte&lt;br /&gt;
•	Eventuella åtgärdsförslag för att minska energianvändningen&lt;br /&gt;
•	Vilken energiexpert som utfört deklarationen&lt;br /&gt;
•	Sammanfattning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dessa byggnader ska energideklareras&lt;br /&gt;
•	Byggnader som ofta besöks av allmänheten och är större än 250 kvm.&lt;br /&gt;
•	Byggnader som upplåts med nyttjanderätt, till exempel hyresrätter, bostadsrätter och lokaler som hyrs ut. Även en- och tvåbostadshus som hyrs ut eller upplåts med bostadsrätt omfattas. För bostadsrätter är det bostadsrättsföreningen som ska se till att huset/husen energideklareras.&lt;br /&gt;
•	Byggnader klassade som specialenhet över 1000 kvm, som till exempel vårdbyggnader.&lt;br /&gt;
•	Byggnader som säljs ska vara energideklarerade. Det gäller även villor, trots att dessa upplåts med äganderätt.&lt;br /&gt;
•	Nya byggnader ska deklareras i samband med idrifttagandet, senast två år efter slutbevis.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(källa: Borätt Forum, Fastighetsägarna)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Energideklaration&amp;diff=696</id>
		<title>Energideklaration</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Energideklaration&amp;diff=696"/>
		<updated>2021-09-08T07:34:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lars: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Är ett dokument som bland annat visar hur mycket energi som går åt i en byggnad när den används.&lt;br /&gt;
Alla hyresfastigheter, bostäder eller kommersiella lokaler, ska vara energideklarerade. Syftet är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. En energideklaration måste utföras av en certifierad energiexpert och är giltig i tio år.&lt;br /&gt;
Lagen om energideklarationer för byggnader har funnits sedan år 2006 och innebär att du som äger en byggnad ska se till att det finns en energideklaration som inte är äldre än tio år. Vissa byggnader är dock undantagna från krav om energideklaration.&lt;br /&gt;
Boverket är ansvarig myndighet som ser till att lagkraven upprätthålls.&lt;br /&gt;
Om en förening inte utfört en energideklaration, vad gäller då?                                                       Eftersom detta betraktas som ett lagbrott, kan Boverket, som är tillsynsmyndighet, förelägga och utkräva ett vite. De som inte genomfört kommer att få brev från Boverket för att de inte genomfört sin energideklaration i tid. Vitesbeloppen som anges är så höga som upp till en miljon kronor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad som ska ingå i en energideklaration regleras av lagen och kraven har förändrats över tid. Energideklarationen ska bland annat innehålla följande:&lt;br /&gt;
•	Energiklass&lt;br /&gt;
•	Energiprestanda&lt;br /&gt;
•	Värmesystem&lt;br /&gt;
•	Den uppvärmda arean s.k. Atemp&lt;br /&gt;
•	Energianvändning för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsel&lt;br /&gt;
•	Det krav på energianvändning som skulle gälla vid uppförande av en ny byggnad av samma slag&lt;br /&gt;
•	Om radonmätning är utförd eller inte och i så fall uppmätt värde&lt;br /&gt;
•	Om återkommande obligatorisk ventilationskontroll (OVK) är utförd eller inte&lt;br /&gt;
•	Eventuella åtgärdsförslag för att minska energianvändningen&lt;br /&gt;
•	Vilken energiexpert som utfört deklarationen&lt;br /&gt;
•	Sammanfattning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dessa byggnader ska energideklareras&lt;br /&gt;
•	Byggnader som ofta besöks av allmänheten och är större än 250 kvm.&lt;br /&gt;
•	Byggnader som upplåts med nyttjanderätt, till exempel hyresrätter, bostadsrätter och lokaler som hyrs ut. Även en- och tvåbostadshus som hyrs ut eller upplåts med bostadsrätt omfattas. För bostadsrätter är det &lt;br /&gt;
        bostadsrättsföreningen som ska se till att huset/husen energideklareras.&lt;br /&gt;
•	Byggnader klassade som specialenhet över 1000 kvm, som till exempel vårdbyggnader.&lt;br /&gt;
•	Byggnader som säljs ska vara energideklarerade. Det gäller även villor, trots att dessa upplåts med äganderätt.&lt;br /&gt;
•	Nya byggnader ska deklareras i samband med idrifttagandet, senast två år efter slutbevis.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(källa: Borätt Forum, Fastighetsägarna)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lars</name></author>
	</entry>
</feed>