<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wiki.dwoq.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=DennisSavetun</id>
	<title>DWOQ Wiki - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wiki.dwoq.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=DennisSavetun"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Special:Bidrag/DennisSavetun"/>
	<updated>2026-05-08T13:42:18Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.38.2</generator>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Jordabalk&amp;diff=986</id>
		<title>Jordabalk</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Jordabalk&amp;diff=986"/>
		<updated>2022-03-10T14:07:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Jordabalken definierar vad som är fast egendom och vad som är tillbehör till fastighet och byggnad och därmed ingår i den fasta egendomen. Detta har framförallt betydelse vid fastighetsköp för att veta vad som ingår i fastigheten. &lt;br /&gt;
Detta har vidare betydelse för att veta vilket sakrättsligt moment som måste vara uppfyllt för att få sakrättsligt skydd vid exempelvis konkurs eller utmätning. Allt annat som inte omfattas av jordabalkens definition av fast egendom och tillbehör till denna är att betrakta som lös egendom. Jordabalken består bland annat av rättsliga bestämmelser avseende fast egendom som kan röra sig om köp eller hyra. Tolfte kapitlet i jordabalken kallas även för hyreslagen. Sammanfattningsvis kan man säga att likt andra lagar finns jordabalken för att reglera olika rättsområden som i detta fall främst är fast egendom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För mer information klicka [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/jordabalk-1970994_sfs-1970-994 HÄR].&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Tryckstegringspump&amp;diff=815</id>
		<title>Tryckstegringspump</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Tryckstegringspump&amp;diff=815"/>
		<updated>2021-10-12T13:23:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: DennisSavetun flyttade sidan Tryckstegringspunkt till Tryckstegringspump utan att lämna en omdirigering: Autokorrekt ballade ur&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Tryckstegringspunmp är en pump som har till uppgift att höja eller stabilisera trycket i en ledning. En sådan kan ibland behövas på tappvattenkretsen i ett bostadshus, speciellt om huset är högt eller ligger högt placerat. Det kan då hända att vattentrycket i vattenverkets ledningar inte är tillräckligt högt för att få bra vattentryck i de övre våningarna i huset. Om det finns en tryckstegringspump är den oftast placerad på huvudvattenledningen i närheten av vattenmätarna.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=SFS&amp;diff=793</id>
		<title>SFS</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=SFS&amp;diff=793"/>
		<updated>2021-10-12T11:47:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: Skapade sidan med 'Svensk Författningssamling  Här publiceras Svensk författningssamling – den officiella och autentiska versionen av lagar, förordningar och vissa myndighetsföreskrifter....'&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Svensk Författningssamling&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här publiceras Svensk författningssamling – den officiella och autentiska versionen av lagar, förordningar och vissa myndighetsföreskrifter. Författningar som har utfärdats före den 1 april 2018 finns i den tidigare tryckta versionen av Svensk författningssamling.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För mer info klicka [https://svenskforfattningssamling.se HÄR].&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Lantm%C3%A4teriet&amp;diff=791</id>
		<title>Lantmäteriet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Lantm%C3%A4teriet&amp;diff=791"/>
		<updated>2021-10-12T11:43:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: Skapade sidan med 'Lantmäteriet är en svensk förvaltningsmyndighet med uppgifter inom lantmäteri och kartografi.  Lantmäteriet, tidigare Lantmäteriverket och 21 lantmäterimyndigheter, ble...'&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Lantmäteriet är en svensk förvaltningsmyndighet med uppgifter inom lantmäteri och kartografi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lantmäteriet, tidigare Lantmäteriverket och 21 lantmäterimyndigheter, blev den 1 september 2008 samlat i en myndighet med det officiella namnet Lantmäteriet. Lantmäteriet har till uppgift att tillhandahålla geografisk information, fastställa ortnamn, ansvara för de geodetiska referenssystemen och ansvara för fastighetsindelningen i Sverige. Lantmäteriet är också sedan den 1 juni 2008 inskrivningsmyndighet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lantmäteriets forskningsarkiv består av drygt en halv miljon kartor, varav de äldsta ritades på 1600-talet. Det har tillsammans med de regionala förrättningsarkiven med cirka 2 miljoner akter med tillhörande kartor skannats och är tillgängliga via internet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lantmäteriet har cirka 2 000 medarbetare, varav knappt 900 på huvudkontoret i Gävle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För mer information klicka [https://sv.wikipedia.org/wiki/Lantmäteriet HÄR].&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Jordabalk&amp;diff=789</id>
		<title>Jordabalk</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Jordabalk&amp;diff=789"/>
		<updated>2021-10-12T11:39:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: Skapade sidan med 'Jordabalken definierar vad som är fast egendom och vad som är tillbehör till fastighet och byggnad och därmed ingår i den fasta egendomen. Detta har framförallt betydels...'&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Jordabalken definierar vad som är fast egendom och vad som är tillbehör till fastighet och byggnad och därmed ingår i den fasta egendomen. Detta har framförallt betydelse vid fastighetsköp för att veta vad som ingår i fastigheten. &lt;br /&gt;
Detta har vidare betydelse för att veta vilket sakrättsligt moment som måste vara uppfyllt för att få sakrättsligt skydd vid exempelvis konkurs eller utmätning. Allt annat som inte omfattas av jordabalkens definition av fast egendom och tillbehör till denna är att betrakta som lös egendom. Jordabalken består bland annat av rättsliga bestämmelser avseende fast egendom som kan röra sig om köp eller hyra. Tolfte kapitlet i jordabalken kallas även för hyreslagen. Sammanfattningsvis kan man säga att likt andra lagar finns jordabalken för att reglera olika rättsområden som i detta fall främst är fast egendom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För mer information klicka [http://https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/jordabalk-1970994_sfs-1970-994 HÄR].&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Plan-_%26_bygglagen&amp;diff=786</id>
		<title>Plan- &amp; bygglagen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Plan-_%26_bygglagen&amp;diff=786"/>
		<updated>2021-10-12T11:26:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt; I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För mer info klicka [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900 här].&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Plan-_%26_bygglagen&amp;diff=785</id>
		<title>Plan- &amp; bygglagen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Plan-_%26_bygglagen&amp;diff=785"/>
		<updated>2021-10-12T11:26:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt; I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För mer info klicka [[här|https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900]].&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Plan-_%26_bygglagen&amp;diff=784</id>
		<title>Plan- &amp; bygglagen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Plan-_%26_bygglagen&amp;diff=784"/>
		<updated>2021-10-12T11:24:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: Skapade sidan med ' I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främj...'&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt; I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Teambuilding_201&amp;diff=618</id>
		<title>Teambuilding 201</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Teambuilding_201&amp;diff=618"/>
		<updated>2021-09-07T13:05:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;===== Teambuilding 201 =====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Teambuilding 201 är ett av DWOQs teambuildingverktyg som är anpassat för teamutveckling i en [[Socialt intensiv verksamhet]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Syfte &lt;br /&gt;
Teambuilding 201 syftar till att:&lt;br /&gt;
* belysa NIH (Not-Invented-Here), &lt;br /&gt;
* effekterna med att ha roller i teamet och &lt;br /&gt;
* hur teamet tar intryck externt ifrån.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
NIH illustrerat i bild: &lt;br /&gt;
[[Fil:NIH-syndrome.jpg|miniatyr|vänster|NIH]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bakgrund&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Vi har observerat runt några team hur vi de facto lyckats bygga så starka team som forskning kring t ex NIH brukar notera efter 4-5 år, redan efter 12-18 månader. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Innehåll &lt;br /&gt;
Teambuilding 201 bör fokusera:&lt;br /&gt;
* öppenhet, intryck från andra håll och  &lt;br /&gt;
* roller inom team &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När använda Teambuilding 201?&lt;br /&gt;
* 201 sätts in då ett team är på teamnivå och har så varit under 1-1,5 år. Det blir mer en schemalagd övning alltså inte en som påkallas vid behov.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vägledande frågor under teamövningen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nuläge&lt;br /&gt;
* Hur länge har ni arbetat tillsammans som team?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur hämtar ni ny information/kunskap till teamet?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Är någon i teamet mer aktiv med att föra in ny information/kunskap till teamet?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Ge exempel på ny information/ny kunskap som ni tagit till er.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur uppfattar ni teamets utvecklingskurva? Hur känns det på individnivå? Någon som känner sig fullärd eller mätt?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur deltar ni i kunskapsutvecklingen för andra koncept/team i DWOQ?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur är teamet när det gäller att utforska nya respektive att förespråka er egen åsikt?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur är teamet när det gäller att utgå från ert eget perspektiv respektive att ta in andras perspektiv?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nyläge&lt;br /&gt;
* Hur tänker ni runt utveckling genom ny information/kunskap framåt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vilka konkreta åtgärder kan ni se för att förbättra öppenheten för ny information/kunskap? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vilka konkreta områden ser ni som skulle öka teamets kunskap? (I)&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur ser ni att teamets rutiner för informations/kunskapsinhämtning bör utvecklas? (R)&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur kan ni delta i kunskapsutvecklingen för andra koncept/team i DWOQ?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur ser ni på att vara utbildare/lärare som en del i att utveckla er egen kunskap?&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Teambuilding_201&amp;diff=617</id>
		<title>Teambuilding 201</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Teambuilding_201&amp;diff=617"/>
		<updated>2021-09-07T13:05:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;===== Teambuilding 201 =====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Teambuilding 201 är ett av DWOQs teambuildingverktyg som är anpassat för teamutveckling i en [[Socialt intensiv verksamhet]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Syfte &lt;br /&gt;
Teambuilding 201 syftar till att:&lt;br /&gt;
* belysa NIH (Not-Invented-Here), &lt;br /&gt;
* effekterna med att ha roller i teamet och &lt;br /&gt;
* hur teamet tar intryck externt ifrån.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
NIH illustrerat i bild: &lt;br /&gt;
[[Fil:NIH-syndrome.jpg|miniatyr|vänster|NIH]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bakgrund&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Vi har observerat runt några team hur vi de facto lyckats bygga så starka team som forskning kring t ex NIH brukar notera efter 4-5 år, redan efter 12-18 månader. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Innehåll &lt;br /&gt;
Teambuilding 201 bör fokusera:&lt;br /&gt;
* öppenhet, intryck från andra håll och  &lt;br /&gt;
* roller inom team &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När använda Teambuilding 201?&lt;br /&gt;
* 201 sätts in då ett team är på teamnivå och har så varit under 1-1,5 år. Det blir mer en schemalagd övning alltså inte en som påkallas vid behov.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vägledande frågor under teamövningen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nuläge&lt;br /&gt;
* Hur länge har ni arbetat tillsammans som team?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur hämtar ni ny information/kunskap till teamet?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Är någon i teamet mer aktiv med att föra in ny information/kunskap till teamet?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Ge exempel på ny information/ny kunskap som ni tagit till er.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur uppfattar ni teamets utvecklingskurva? Hur känns det på individnivå? Någon som känner sig fullärd eller mätt?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur deltar ni i kunskapsutvecklingen för andra koncept/team i DWOQ?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur är teamet när det gäller att utforska nya respektive att förespråka er egen åsikt?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur är teamet när det gäller att utgå från ert eget perspektiv respektive att ta in andras perspektiv?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nyläge&lt;br /&gt;
* Hur tänker ni runt utveckling genom ny information/kunskap framåt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vilka konkreta åtgärder kan ni se för att förbättra öppenheten för ny information/kunskap? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vilka konkreta områden ser ni som skulle öka teamets kunskap? (I)&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur ser ni att teamets rutiner för informations/kunskapsinhämtning bör utvecklas? (R)&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur kan ni delta i kunskapsutvecklingen för andra koncept/team i DWOQ?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur ser ni på att vara utbildare/lärare som en del i att utveckla er egen kunskap?&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Teambuilding_201&amp;diff=616</id>
		<title>Teambuilding 201</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Teambuilding_201&amp;diff=616"/>
		<updated>2021-09-07T13:05:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;===== Teambuilding 201 =====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Teambuilding 201 är ett av DWOQs teambuildingverktyg som är anpassat för teamutveckling i en [[Socialt intensiv verksamhet]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Syfte &lt;br /&gt;
Teambuilding 201 syftar till att:&lt;br /&gt;
* belysa NIH (Not-Invented-Here), &lt;br /&gt;
* effekterna med att ha roller i teamet och &lt;br /&gt;
* hur teamet tar intryck externt ifrån.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
NIH illustrerat i bild: &lt;br /&gt;
[[Fil:NIH-syndrome.jpg|miniatyr|vänster|NIH]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bakgrund&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Vi har observerat runt några team hur vi de facto lyckats bygga så starka team som forskning kring t ex NIH brukar notera efter 4-5 år, redan efter 12-18 månader. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Innehåll &lt;br /&gt;
Teambuilding 201 bör fokusera:&lt;br /&gt;
* öppenhet, intryck från andra håll och  &lt;br /&gt;
* roller inom team &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När använda Teambuilding 201?&lt;br /&gt;
* 201 sätts in då ett team är på teamnivå och har så varit under 1-1,5 år. Det blir mer en schemalagd övning alltså inte en som påkallas vid behov.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vägledande frågor under teamövningen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nuläge&lt;br /&gt;
* Hur länge har ni arbetat tillsammans som team?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur hämtar ni ny information/kunskap till teamet?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Är någon i teamet mer aktiv med att föra in ny information/kunskap till teamet?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Ge exempel på ny information/ny kunskap som ni tagit till er.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur uppfattar ni teamets utvecklingskurva? Hur känns det på individnivå? Någon som känner sig fullärd eller mätt?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur deltar ni i kunskapsutvecklingen för andra koncept/team i DWOQ?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur är teamet när det gäller att utforska nya respektive att förespråka er egen åsikt?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur är teamet när det gäller att utgå från ert eget perspektiv respektive att ta in andras perspektiv?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nyläge&lt;br /&gt;
* Hur tänker ni runt utveckling genom ny information/kunskap framåt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vilka konkreta åtgärder kan ni se för att förbättra öppenheten för ny information/kunskap? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vilka konkreta områden ser ni som skulle öka teamets kunskap? (I)&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur ser ni att teamets rutiner för informations/kunskapsinhämtning bör utvecklas? (R)&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur kan ni delta i kunskapsutvecklingen för andra koncept/team i DWOQ?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur ser ni på att vara utbildare/lärare som en del i att utveckla er egen kunskap?&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Teambuilding_201&amp;diff=615</id>
		<title>Teambuilding 201</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Teambuilding_201&amp;diff=615"/>
		<updated>2021-09-07T13:05:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;===== Teambuilding 201 =====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Teambuilding 201 är ett av DWOQs teambuildingverktyg som är anpassat för teamutveckling i en [[Socialt intensiv verksamhet]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Syfte &lt;br /&gt;
Teambuilding 201 syftar till att:&lt;br /&gt;
* belysa NIH (Not-Invented-Here), &lt;br /&gt;
* effekterna med att ha roller i teamet och &lt;br /&gt;
* hur teamet tar intryck externt ifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
NIH illustrerat i bild: &lt;br /&gt;
[[Fil:NIH-syndrome.jpg|miniatyr|vänster|NIH]]&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bakgrund&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Vi har observerat runt några team hur vi de facto lyckats bygga så starka team som forskning kring t ex NIH brukar notera efter 4-5 år, redan efter 12-18 månader. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Innehåll &lt;br /&gt;
Teambuilding 201 bör fokusera:&lt;br /&gt;
* öppenhet, intryck från andra håll och  &lt;br /&gt;
* roller inom team &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När använda Teambuilding 201?&lt;br /&gt;
* 201 sätts in då ett team är på teamnivå och har så varit under 1-1,5 år. Det blir mer en schemalagd övning alltså inte en som påkallas vid behov.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vägledande frågor under teamövningen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nuläge&lt;br /&gt;
* Hur länge har ni arbetat tillsammans som team?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur hämtar ni ny information/kunskap till teamet?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Är någon i teamet mer aktiv med att föra in ny information/kunskap till teamet?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Ge exempel på ny information/ny kunskap som ni tagit till er.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur uppfattar ni teamets utvecklingskurva? Hur känns det på individnivå? Någon som känner sig fullärd eller mätt?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur deltar ni i kunskapsutvecklingen för andra koncept/team i DWOQ?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur är teamet när det gäller att utforska nya respektive att förespråka er egen åsikt?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur är teamet när det gäller att utgå från ert eget perspektiv respektive att ta in andras perspektiv?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nyläge&lt;br /&gt;
* Hur tänker ni runt utveckling genom ny information/kunskap framåt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vilka konkreta åtgärder kan ni se för att förbättra öppenheten för ny information/kunskap? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vilka konkreta områden ser ni som skulle öka teamets kunskap? (I)&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur ser ni att teamets rutiner för informations/kunskapsinhämtning bör utvecklas? (R)&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur kan ni delta i kunskapsutvecklingen för andra koncept/team i DWOQ?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur ser ni på att vara utbildare/lärare som en del i att utveckla er egen kunskap?&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Teambuilding_201&amp;diff=614</id>
		<title>Teambuilding 201</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Teambuilding_201&amp;diff=614"/>
		<updated>2021-09-07T13:05:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;===== Teambuilding 201 =====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Teambuilding 201 är ett av DWOQs teambuildingverktyg som är anpassat för teamutveckling i en [[Socialt intensiv verksamhet]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Syfte &lt;br /&gt;
Teambuilding 201 syftar till att:&lt;br /&gt;
* belysa NIH (Not-Invented-Here), &lt;br /&gt;
* effekterna med att ha roller i teamet och &lt;br /&gt;
* hur teamet tar intryck externt ifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
NIH illustrerat i bild: &lt;br /&gt;
[[Fil:NIH-syndrome.jpg|miniatyr|vänster|NIH]]&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bakgrund&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Vi har observerat runt några team hur vi de facto lyckats bygga så starka team som forskning kring t ex NIH brukar notera efter 4-5 år, redan efter 12-18 månader. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Innehåll &lt;br /&gt;
Teambuilding 201 bör fokusera:&lt;br /&gt;
* öppenhet, intryck från andra håll och  &lt;br /&gt;
* roller inom team &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När använda Teambuilding 201?&lt;br /&gt;
* 201 sätts in då ett team är på teamnivå och har så varit under 1-1,5 år. Det blir mer en schemalagd övning alltså inte en som påkallas vid behov.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vägledande frågor under teamövningen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nuläge&lt;br /&gt;
* Hur länge har ni arbetat tillsammans som team?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur hämtar ni ny information/kunskap till teamet?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Är någon i teamet mer aktiv med att föra in ny information/kunskap till teamet?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Ge exempel på ny information/ny kunskap som ni tagit till er.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur uppfattar ni teamets utvecklingskurva? Hur känns det på individnivå? Någon som känner sig fullärd eller mätt?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur deltar ni i kunskapsutvecklingen för andra koncept/team i DWOQ?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur är teamet när det gäller att utforska nya respektive att förespråka er egen åsikt?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur är teamet när det gäller att utgå från ert eget perspektiv respektive att ta in andras perspektiv?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nyläge&lt;br /&gt;
* Hur tänker ni runt utveckling genom ny information/kunskap framåt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vilka konkreta åtgärder kan ni se för att förbättra öppenheten för ny information/kunskap? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vilka konkreta områden ser ni som skulle öka teamets kunskap? (I)&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur ser ni att teamets rutiner för informations/kunskapsinhämtning bör utvecklas? (R)&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur kan ni delta i kunskapsutvecklingen för andra koncept/team i DWOQ?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur ser ni på att vara utbildare/lärare som en del i att utveckla er egen kunskap?&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Teambuilding_201&amp;diff=613</id>
		<title>Teambuilding 201</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Teambuilding_201&amp;diff=613"/>
		<updated>2021-09-07T13:04:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;===== Teambuilding 201 =====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Teambuilding 201 är ett av DWOQs teambuildingverktyg som är anpassat för teamutveckling i en [[Socialt intensiv verksamhet]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Syfte &lt;br /&gt;
Teambuilding 201 syftar till att:&lt;br /&gt;
* belysa NIH (Not-Invented-Here), &lt;br /&gt;
* effekterna med att ha roller i teamet och &lt;br /&gt;
* hur teamet tar intryck externt ifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
NIH illustrerat i bild: &lt;br /&gt;
[[Fil:NIH-syndrome.jpg|miniatyr|vänster|NIH]]&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bakgrund&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Vi har observerat runt några team hur vi de facto lyckats bygga så starka team som forskning kring t ex NIH brukar notera efter 4-5 år, redan efter 12-18 månader. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Innehåll &lt;br /&gt;
Teambuilding 201 bör fokusera:&lt;br /&gt;
* öppenhet, intryck från andra håll och  &lt;br /&gt;
* roller inom team &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När använda Teambuilding 201?&lt;br /&gt;
* 201 sätts in då ett team är på teamnivå och har så varit under 1-1,5 år. Det blir mer en schemalagd övning alltså inte en som påkallas vid behov.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vägledande frågor under teamövningen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nuläge&lt;br /&gt;
* Hur länge har ni arbetat tillsammans som team?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur hämtar ni ny information/kunskap till teamet?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Är någon i teamet mer aktiv med att föra in ny information/kunskap till teamet?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Ge exempel på ny information/ny kunskap som ni tagit till er.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur uppfattar ni teamets utvecklingskurva? Hur känns det på individnivå? Någon som känner sig fullärd eller mätt?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur deltar ni i kunskapsutvecklingen för andra koncept/team i DWOQ?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur är teamet när det gäller att utforska nya respektive att förespråka er egen åsikt?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur är teamet när det gäller att utgå från ert eget perspektiv respektive att ta in andras perspektiv?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nyläge&lt;br /&gt;
* Hur tänker ni runt utveckling genom ny information/kunskap framåt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vilka konkreta åtgärder kan ni se för att förbättra öppenheten för ny information/kunskap? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vilka konkreta områden ser ni som skulle öka teamets kunskap? (I)&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur ser ni att teamets rutiner för informations/kunskapsinhämtning bör utvecklas? (R)&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur kan ni delta i kunskapsutvecklingen för andra koncept/team i DWOQ?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur ser ni på att vara utbildare/lärare som en del i att utveckla er egen kunskap?&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Teambuilding_201&amp;diff=612</id>
		<title>Teambuilding 201</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Teambuilding_201&amp;diff=612"/>
		<updated>2021-09-07T13:04:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;===== Teambuilding 201 =====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Teambuilding 201 är ett av DWOQs teambuildingverktyg som är anpassat för teamutveckling i en [[Socialt intensiv verksamhet]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Syfte &lt;br /&gt;
Teambuilding 201 syftar till att:&lt;br /&gt;
* belysa NIH (Not-Invented-Here), &lt;br /&gt;
* effekterna med att ha roller i teamet och &lt;br /&gt;
* hur teamet tar intryck externt ifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
NIH illustrerat i bild: &lt;br /&gt;
[[Fil:NIH-syndrome.jpg|miniatyr|vänster|NIH]]&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bakgrund&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Vi har observerat runt några team hur vi de facto lyckats bygga så starka team som forskning kring t ex NIH brukar notera efter 4-5 år, redan efter 12-18 månader. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Innehåll &lt;br /&gt;
Teambuilding 201 bör fokusera:&lt;br /&gt;
* öppenhet, intryck från andra håll och  &lt;br /&gt;
* roller inom team &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När använda Teambuilding 201?&lt;br /&gt;
* 201 sätts in då ett team är på teamnivå och har så varit under 1-1,5 år. Det blir mer en schemalagd övning alltså inte en som påkallas vid behov.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vägledande frågor under teamövningen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nuläge&lt;br /&gt;
* Hur länge har ni arbetat tillsammans som team?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur hämtar ni ny information/kunskap till teamet?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Är någon i teamet mer aktiv med att föra in ny information/kunskap till teamet?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Ge exempel på ny information/ny kunskap som ni tagit till er.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur uppfattar ni teamets utvecklingskurva? Hur känns det på individnivå? Någon som känner sig fullärd eller mätt?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur deltar ni i kunskapsutvecklingen för andra koncept/team i DWOQ?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur är teamet när det gäller att utforska nya respektive att förespråka er egen åsikt?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur är teamet när det gäller att utgå från ert eget perspektiv respektive att ta in andras perspektiv?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nyläge&lt;br /&gt;
* Hur tänker ni runt utveckling genom ny information/kunskap framåt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vilka konkreta åtgärder kan ni se för att förbättra öppenheten för ny information/kunskap? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vilka konkreta områden ser ni som skulle öka teamets kunskap? (I)&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur ser ni att teamets rutiner för informations/kunskapsinhämtning bör utvecklas? (R)&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur kan ni delta i kunskapsutvecklingen för andra koncept/team i DWOQ?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur ser ni på att vara utbildare/lärare som en del i att utveckla er egen kunskap?&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Teambuilding_201&amp;diff=611</id>
		<title>Teambuilding 201</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Teambuilding_201&amp;diff=611"/>
		<updated>2021-09-07T13:04:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;===== Teambuilding 201 =====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Teambuilding 201 är ett av DWOQs teambuildingverktyg som är anpassat för teamutveckling i en [[Socialt intensiv verksamhet]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Syfte &lt;br /&gt;
Teambuilding 201 syftar till att:&lt;br /&gt;
* belysa NIH (Not-Invented-Here), &lt;br /&gt;
* effekterna med att ha roller i teamet och &lt;br /&gt;
* hur teamet tar intryck externt ifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
NIH illustrerat i bild: &lt;br /&gt;
[[Fil:NIH-syndrome.jpg|miniatyr|vänster|NIH]]&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bakgrund&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Vi har observerat runt några team hur vi de facto lyckats bygga så starka team som forskning kring t ex NIH brukar notera efter 4-5 år, redan efter 12-18 månader. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Innehåll &lt;br /&gt;
Teambuilding 201 bör fokusera:&lt;br /&gt;
* öppenhet, intryck från andra håll och  &lt;br /&gt;
* roller inom team &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När använda Teambuilding 201?&lt;br /&gt;
* 201 sätts in då ett team är på teamnivå och har så varit under 1-1,5 år. Det blir mer en schemalagd övning alltså inte en som påkallas vid behov.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vägledande frågor under teamövningen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nuläge&lt;br /&gt;
* Hur länge har ni arbetat tillsammans som team?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur hämtar ni ny information/kunskap till teamet?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Är någon i teamet mer aktiv med att föra in ny information/kunskap till teamet?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Ge exempel på ny information/ny kunskap som ni tagit till er.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur uppfattar ni teamets utvecklingskurva? Hur känns det på individnivå? Någon som känner sig fullärd eller mätt?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur deltar ni i kunskapsutvecklingen för andra koncept/team i DWOQ?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur är teamet när det gäller att utforska nya respektive att förespråka er egen åsikt?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur är teamet när det gäller att utgå från ert eget perspektiv respektive att ta in andras perspektiv?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nyläge&lt;br /&gt;
* Hur tänker ni runt utveckling genom ny information/kunskap framåt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vilka konkreta åtgärder kan ni se för att förbättra öppenheten för ny information/kunskap? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vilka konkreta områden ser ni som skulle öka teamets kunskap? (I)&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur ser ni att teamets rutiner för informations/kunskapsinhämtning bör utvecklas? (R)&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur kan ni delta i kunskapsutvecklingen för andra koncept/team i DWOQ?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur ser ni på att vara utbildare/lärare som en del i att utveckla er egen kunskap?&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Teambuilding_201&amp;diff=610</id>
		<title>Teambuilding 201</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Teambuilding_201&amp;diff=610"/>
		<updated>2021-09-07T13:04:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;===== Teambuilding 201 =====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Teambuilding 201 är ett av DWOQs teambuildingverktyg som är anpassat för teamutveckling i en [[Socialt intensiv verksamhet]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Syfte &lt;br /&gt;
Teambuilding 201 syftar till att:&lt;br /&gt;
* belysa NIH (Not-Invented-Here), &lt;br /&gt;
* effekterna med att ha roller i teamet och &lt;br /&gt;
* hur teamet tar intryck externt ifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
NIH illustrerat i bild: &lt;br /&gt;
[[Fil:NIH-syndrome.jpg|miniatyr|vänster|NIH]]&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bakgrund&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Vi har observerat runt några team hur vi de facto lyckats bygga så starka team som forskning kring t ex NIH brukar notera efter 4-5 år, redan efter 12-18 månader. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Innehåll &lt;br /&gt;
Teambuilding 201 bör fokusera:&lt;br /&gt;
* öppenhet, intryck från andra håll och  &lt;br /&gt;
* roller inom team &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När använda Teambuilding 201?&lt;br /&gt;
* 201 sätts in då ett team är på teamnivå och har så varit under 1-1,5 år. Det blir mer en schemalagd övning alltså inte en som påkallas vid behov.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vägledande frågor under teamövningen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nuläge&lt;br /&gt;
* Hur länge har ni arbetat tillsammans som team?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur hämtar ni ny information/kunskap till teamet?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Är någon i teamet mer aktiv med att föra in ny information/kunskap till teamet?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Ge exempel på ny information/ny kunskap som ni tagit till er.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur uppfattar ni teamets utvecklingskurva? Hur känns det på individnivå? Någon som känner sig fullärd eller mätt?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur deltar ni i kunskapsutvecklingen för andra koncept/team i DWOQ?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur är teamet när det gäller att utforska nya respektive att förespråka er egen åsikt?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur är teamet när det gäller att utgå från ert eget perspektiv respektive att ta in andras perspektiv?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nyläge&lt;br /&gt;
* Hur tänker ni runt utveckling genom ny information/kunskap framåt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vilka konkreta åtgärder kan ni se för att förbättra öppenheten för ny information/kunskap? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vilka konkreta områden ser ni som skulle öka teamets kunskap? (I)&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur ser ni att teamets rutiner för informations/kunskapsinhämtning bör utvecklas? (R)&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur kan ni delta i kunskapsutvecklingen för andra koncept/team i DWOQ?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur ser ni på att vara utbildare/lärare som en del i att utveckla er egen kunskap?&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Teambuilding_201&amp;diff=609</id>
		<title>Teambuilding 201</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Teambuilding_201&amp;diff=609"/>
		<updated>2021-09-07T13:04:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;===== Teambuilding 201 =====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Teambuilding 201 är ett av DWOQs teambuildingverktyg som är anpassat för teamutveckling i en [[Socialt intensiv verksamhet]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Syfte &lt;br /&gt;
Teambuilding 201 syftar till att:&lt;br /&gt;
* belysa NIH (Not-Invented-Here), &lt;br /&gt;
* effekterna med att ha roller i teamet och &lt;br /&gt;
* hur teamet tar intryck externt ifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
NIH illustrerat i bild: &lt;br /&gt;
[[Fil:NIH-syndrome.jpg|miniatyr|vänster|NIH]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bakgrund&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Vi har observerat runt några team hur vi de facto lyckats bygga så starka team som forskning kring t ex NIH brukar notera efter 4-5 år, redan efter 12-18 månader. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Innehåll &lt;br /&gt;
Teambuilding 201 bör fokusera:&lt;br /&gt;
* öppenhet, intryck från andra håll och  &lt;br /&gt;
* roller inom team &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När använda Teambuilding 201?&lt;br /&gt;
* 201 sätts in då ett team är på teamnivå och har så varit under 1-1,5 år. Det blir mer en schemalagd övning alltså inte en som påkallas vid behov.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vägledande frågor under teamövningen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nuläge&lt;br /&gt;
* Hur länge har ni arbetat tillsammans som team?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur hämtar ni ny information/kunskap till teamet?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Är någon i teamet mer aktiv med att föra in ny information/kunskap till teamet?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Ge exempel på ny information/ny kunskap som ni tagit till er.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur uppfattar ni teamets utvecklingskurva? Hur känns det på individnivå? Någon som känner sig fullärd eller mätt?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur deltar ni i kunskapsutvecklingen för andra koncept/team i DWOQ?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur är teamet när det gäller att utforska nya respektive att förespråka er egen åsikt?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur är teamet när det gäller att utgå från ert eget perspektiv respektive att ta in andras perspektiv?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nyläge&lt;br /&gt;
* Hur tänker ni runt utveckling genom ny information/kunskap framåt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vilka konkreta åtgärder kan ni se för att förbättra öppenheten för ny information/kunskap? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vilka konkreta områden ser ni som skulle öka teamets kunskap? (I)&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur ser ni att teamets rutiner för informations/kunskapsinhämtning bör utvecklas? (R)&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur kan ni delta i kunskapsutvecklingen för andra koncept/team i DWOQ?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Hur ser ni på att vara utbildare/lärare som en del i att utveckla er egen kunskap?&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Skript&amp;diff=525</id>
		<title>Skript</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Skript&amp;diff=525"/>
		<updated>2021-09-07T12:17:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;SKRIPT står för: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
S = Säkrade &lt;br /&gt;
K = [[koncept]]&lt;br /&gt;
R = Rutiner&lt;br /&gt;
I = Instruktioner&lt;br /&gt;
P = Processer&lt;br /&gt;
T = Teammodell&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Genomsnittlig_l%C3%A5ner%C3%A4nta&amp;diff=448</id>
		<title>Genomsnittlig låneränta</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Genomsnittlig_l%C3%A5ner%C3%A4nta&amp;diff=448"/>
		<updated>2021-09-07T11:45:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: DennisSavetun flyttade sidan Genomsnittligt låneränta till Genomsnittlig låneränta: Obra grammatik&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Beskriver vilken genomsnittlig ränta föreningen har på sin totala belåning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Årets räntekostnad för fastighetslån / Total belåning = Genomsnittlig låneränta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Disclaimer: Artikeln är icke verifierad av expert.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[kategori:Ekonomi]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Tv%C3%A4ttmaskiner_-_Felkoder&amp;diff=350</id>
		<title>Tvättmaskiner - Felkoder</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Tv%C3%A4ttmaskiner_-_Felkoder&amp;diff=350"/>
		<updated>2021-07-05T13:46:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: Skapade sidan med '== Här finns felkoder för de vanligaste fabrikaten bland tvättmaskiner ute i våra kunders tvättstugor ==  [https://www.nettoparts.se/shop/diy-felkod-tvaettmaskin-electrol...'&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Här finns felkoder för de vanligaste fabrikaten bland tvättmaskiner ute i våra kunders tvättstugor ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.nettoparts.se/shop/diy-felkod-tvaettmaskin-electrolux-20387s1.html?gclid=Cj0KCQjw24qHBhCnARIsAPbdtlIaIcpIsakIyeNY5rJhoKl5C25Yx26V6LTJDqLqzeIgZ9cvpgM5CRIaAnoOEALw_wcB&amp;amp;CookieConsentChanged=1 Electrolux - Felkoder samt lösningar - OBS! Extern sida]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Huvudsida&amp;diff=349</id>
		<title>Huvudsida</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Huvudsida&amp;diff=349"/>
		<updated>2021-07-05T11:43:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;strong&amp;gt;Välkommen till DWOQ-gruppens Wiki-sida&amp;lt;/strong&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Generell information på engelska om hur wiki-programvaran används finns i MediaWikis egen sida [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Help:Contents användarguiden].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Att komma igång ==&lt;br /&gt;
För att komma igång så kommer du åt instruktionerna genom att [[Guide_för_Wiki| KLICKA HÄR ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lista över alla artiklar ==&lt;br /&gt;
{{Special:Allpages}}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Huvudsida&amp;diff=348</id>
		<title>Huvudsida</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Huvudsida&amp;diff=348"/>
		<updated>2021-07-05T11:42:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;center&amp;gt;&amp;lt;strong&amp;gt;Välkommen till DWOQ-gruppens Wiki-sida&amp;lt;/strong&amp;gt;&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Generell information på engelska om hur wiki-programvaran används finns i MediaWikis egen sida [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Help:Contents användarguiden].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Att komma igång ==&lt;br /&gt;
För att komma igång så kommer du åt instruktionerna genom att [[Guide_för_Wiki| KLICKA HÄR ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lista över alla artiklar ==&lt;br /&gt;
{{Special:Allpages}}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Huvudsida&amp;diff=347</id>
		<title>Huvudsida</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Huvudsida&amp;diff=347"/>
		<updated>2021-07-05T11:42:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;c&amp;gt;&amp;lt;strong&amp;gt;Välkommen till DWOQ-gruppens Wiki-sida&amp;lt;/strong&amp;gt;&amp;lt;/c&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Generell information på engelska om hur wiki-programvaran används finns i MediaWikis egen sida [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Help:Contents användarguiden].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Att komma igång ==&lt;br /&gt;
För att komma igång så kommer du åt instruktionerna genom att [[Guide_för_Wiki| KLICKA HÄR ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lista över alla artiklar ==&lt;br /&gt;
{{Special:Allpages}}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Underh%C3%A5llsplan&amp;diff=346</id>
		<title>Underhållsplan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Underh%C3%A5llsplan&amp;diff=346"/>
		<updated>2021-07-02T13:02:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;En underhållsplan är till för att hjälpa bostadsrättsföreningar att ha bra kontroll på vilket underhåll som behöver utföras i fastigheten och när i tid det behöver utföras. Underhållsplan skall även ge en bra bedömning av vilka kostnader som respektive underhållsåtgärd kan kosta. En underhållsplan är även en viktig del i arbetet med föreningens ekonomi då den har en viktig del i budgetarbetet och även föreningens kommande kostnader som kan falla ur underhållsplan.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid upprättande eller uppdatering av en underhållsplan skall arbetet inledas med en fastighetsgenomgång av fastigheten. Denna besiktning kommer att fungera som ett underlag vid upprättande eller uppdatering av underhållsplan.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Är det lag på att ha en underhållsplan?&lt;br /&gt;
Vad säger lagen om underhållsplanen? Många bostadsrättsföreningar ställer samma fråga: ”Är det lag på att ha en underhållsplan?”. ”Ja, nästan!” Lagkraven avseende underhållsplanen är inte helt lättolkade. Faktum är att det inte står entydigt i någon lagtext att bostadsrättsföreningar ska ha något som kallas just en underhållsplan, men ett antal lagar – Bostadsrättslagen, Plan- och bygglagen samt Boverkets Byggregler (BBR) – antyder att en sådan bör finnas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De viktiga utdragen ur aktuella lagtexter finns längre ner på denna sida.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tydligare lagkrav på underhållsplan ===&lt;br /&gt;
Lagarna som berör underhållsplanen ser dock ut att vara på väg att ändras. Ett annat svar på frågan om lagkrav på underhållsplan är därför; ”Ja, snart!” 2017 föreslogs en lagändring som skulle leda till att styrelserna för nyproducerade eller nyombildade bostadsrättsföreningar måste säkerställa att det finns en långsiktig, komponentuppdelad och regelbundet uppdaterad underhållsplan som visar kostnaderna för planerat underhåll 50 år framåt i tiden. Den tekniska underhållsplanen ska knytas till bostadsrättsföreningens ekonomiska plan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De nya lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.&lt;br /&gt;
Aktuella lagar och regler som berör underhållsplanen&lt;br /&gt;
Än så länge är det dock nedanstående lagar och regler som berör underhållsplanering:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Bostadsrättslagen'''&lt;br /&gt;
7 kap 4§ ”Sedan tillträde medgetts är föreningen skyldig att hålla lägenheten, huset och marken i gott skick, i den mån ansvaret inte enligt 12 § vilar på bostadsrättshavaren.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
9 kap 5§ ”Bostadsrättsföreningens stadgar skall ange […] de grunder enligt vilka medel skall avsättas för att säkerställa underhållet av föreningens hus”&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Plan- och Bygglagen'''&lt;br /&gt;
8 kap 14 § ”Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.”&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Boverkets Byggregler (BBR) – Föreskrifter och allmänna råd'''&lt;br /&gt;
2:51 ”Innan byggnader eller delar av dem tas i bruk bör det finnas skriftliga instruktioner för hur och när idrifttagande och provning samt skötsel och underhåll ska utföras. Detta för att de krav på byggnader och deras installationer som följer av dessa föreskrifter och av huvudförfattningarna ska uppfyllas under brukstiden. Vid ändring av byggnader kan befintliga instruktioner behöva kompletteras eller uppdateras. Dokumentationen ska anpassas till byggnadens användning samt till installationernas omfattning och utformning. […] En plan för periodiskt underhåll bör omfatta 30 år.”&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slutsats: Det är ”nästan” lag på att ha en underhållsplan.&lt;br /&gt;
Sammantaget anser vi att det inte råder någon tvekan om vad lagstiftarna vill uppnå. Syftet att säkerställa att fastighetsägaren underhåller fastigheten på ett långsiktigt vis som ser till byggnadens, människans och omgivningens bästa. Det ska finnas en långsiktig plan eller instruktion för hur fastigheten ska underhållas och för hur medel ska avsättas för att finansiera underhållet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En riktig underhållsplan som innehåller en avsättningsanalys för underhållsfonden ser till att bostadsrättsföreningen gott och väl uppfyller de krav som de olika lagarna ställer. Utan en underhållsplan blir det helt enkelt svårt att uppfylla kraven.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är dock inte lagarna som är huvudanledningen till att skaffa en underhållsplan, vilket vi också brukar påpeka. En bra underhållsplan ligger till grund för hela fastighetsförvaltningen och hjälper föreningen att få full koll på huset, spara pengar, effektivisera förvaltningen och höja värdet på fastigheten och lägenheterna på sikt. En bättre investering är svårt att hitta!&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar till externa sidor ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [http://www.notisum.se/rnp/document/?id=19910614 Bostadsrättslagen - Extern sida] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [http://www.notisum.se/rnp/document/?id=20100900 Plan- och Bygglagen - Extern sida] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/ Boverkets Byggregler - Extern sida] ===&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Underh%C3%A5llsplan&amp;diff=345</id>
		<title>Underhållsplan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Underh%C3%A5llsplan&amp;diff=345"/>
		<updated>2021-07-02T13:01:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;En underhållsplan är till för att hjälpa bostadsrättsföreningar att ha bra kontroll på vilket underhåll som behöver utföras i fastigheten och när i tid det behöver utföras. Underhållsplan skall även ge en bra bedömning av vilka kostnader som respektive underhållsåtgärd kan kosta. En underhållsplan är även en viktig del i arbetet med föreningens ekonomi då den har en viktig del i budgetarbetet och även föreningens kommande kostnader som kan falla ur underhållsplan.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid upprättande eller uppdatering av en underhållsplan skall arbetet inledas med en fastighetsgenomgång av fastigheten. Denna besiktning kommer att fungera som ett underlag vid upprättande eller uppdatering av underhållsplan.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Är det lag på att ha en underhållsplan?&lt;br /&gt;
Vad säger lagen om underhållsplanen? Många bostadsrättsföreningar ställer samma fråga: ”Är det lag på att ha en underhållsplan?”. ”Ja, nästan!” Lagkraven avseende underhållsplanen är inte helt lättolkade. Faktum är att det inte står entydigt i någon lagtext att bostadsrättsföreningar ska ha något som kallas just en underhållsplan, men ett antal lagar – Bostadsrättslagen, Plan- och bygglagen samt Boverkets Byggregler (BBR) – antyder att en sådan bör finnas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De viktiga utdragen ur aktuella lagtexter finns längre ner på denna sida.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tydligare lagkrav på underhållsplan ===&lt;br /&gt;
Lagarna som berör underhållsplanen ser dock ut att vara på väg att ändras. Ett annat svar på frågan om lagkrav på underhållsplan är därför; ”Ja, snart!” 2017 föreslogs en lagändring som skulle leda till att styrelserna för nyproducerade eller nyombildade bostadsrättsföreningar måste säkerställa att det finns en långsiktig, komponentuppdelad och regelbundet uppdaterad underhållsplan som visar kostnaderna för planerat underhåll 50 år framåt i tiden. Den tekniska underhållsplanen ska knytas till bostadsrättsföreningens ekonomiska plan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De nya lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.&lt;br /&gt;
Aktuella lagar och regler som berör underhållsplanen&lt;br /&gt;
Än så länge är det dock nedanstående lagar och regler som berör underhållsplanering:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Bostadsrättslagen'''&lt;br /&gt;
7 kap 4§ ”Sedan tillträde medgetts är föreningen skyldig att hålla lägenheten, huset och marken i gott skick, i den mån ansvaret inte enligt 12 § vilar på bostadsrättshavaren.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
9 kap 5§ ”Bostadsrättsföreningens stadgar skall ange […] de grunder enligt vilka medel skall avsättas för att säkerställa underhållet av föreningens hus”&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Plan- och Bygglagen'''&lt;br /&gt;
8 kap 14 § ”Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.”&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Boverkets Byggregler (BBR) – Föreskrifter och allmänna råd'''&lt;br /&gt;
2:51 ”Innan byggnader eller delar av dem tas i bruk bör det finnas skriftliga instruktioner för hur och när idrifttagande och provning samt skötsel och underhåll ska utföras. Detta för att de krav på byggnader och deras installationer som följer av dessa föreskrifter och av huvudförfattningarna ska uppfyllas under brukstiden. Vid ändring av byggnader kan befintliga instruktioner behöva kompletteras eller uppdateras. Dokumentationen ska anpassas till byggnadens användning samt till installationernas omfattning och utformning. […] En plan för periodiskt underhåll bör omfatta 30 år.”&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slutsats: Det är ”nästan” lag på att ha en underhållsplan.&lt;br /&gt;
Sammantaget anser vi att det inte råder någon tvekan om vad lagstiftarna vill uppnå. Syftet att säkerställa att fastighetsägaren underhåller fastigheten på ett långsiktigt vis som ser till byggnadens, människans och omgivningens bästa. Det ska finnas en långsiktig plan eller instruktion för hur fastigheten ska underhållas och för hur medel ska avsättas för att finansiera underhållet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En riktig underhållsplan som innehåller en avsättningsanalys för underhållsfonden ser till att bostadsrättsföreningen gott och väl uppfyller de krav som de olika lagarna ställer. Utan en underhållsplan blir det helt enkelt svårt att uppfylla kraven.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är dock inte lagarna som är huvudanledningen till att skaffa en underhållsplan, vilket vi också brukar påpeka. En bra underhållsplan ligger till grund för hela fastighetsförvaltningen och hjälper föreningen att få full koll på huset, spara pengar, effektivisera förvaltningen och höja värdet på fastigheten och lägenheterna på sikt. En bättre investering är svårt att hitta!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
paragraftecken&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.notisum.se/rnp/document/?id=19910614 Bostadsrättslagen - Extern sida]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.notisum.se/rnp/document/?id=20100900 Plan- och Bygglagen - Extern sida]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/ Boverkets Byggregler - Extern sida]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Underh%C3%A5llsplan&amp;diff=344</id>
		<title>Underhållsplan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Underh%C3%A5llsplan&amp;diff=344"/>
		<updated>2021-07-02T12:58:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;En underhållsplan är till för att hjälpa bostadsrättsföreningar att ha bra kontroll på vilket underhåll som behöver utföras i fastigheten och när i tid det behöver utföras. Underhållsplan skall även ge en bra bedömning av vilka kostnader som respektive underhållsåtgärd kan kosta. En underhållsplan är även en viktig del i arbetet med föreningens ekonomi då den har en viktig del i budgetarbetet och även föreningens kommande kostnader som kan falla ur underhållsplan.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid upprättande eller uppdatering av en underhållsplan skall arbetet inledas med en fastighetsgenomgång av fastigheten. Denna besiktning kommer att fungera som ett underlag vid upprättande eller uppdatering av underhållsplan.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Är det lag på att ha en underhållsplan?&lt;br /&gt;
Vad säger lagen om underhållsplanen? Många bostadsrättsföreningar ställer samma fråga: ”Är det lag på att ha en underhållsplan?”. ”Ja, nästan!” Lagkraven avseende underhållsplanen är inte helt lättolkade. Faktum är att det inte står entydigt i någon lagtext att bostadsrättsföreningar ska ha något som kallas just en underhållsplan, men ett antal lagar – Bostadsrättslagen, Plan- och bygglagen samt Boverkets Byggregler (BBR) – antyder att en sådan bör finnas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De viktiga utdragen ur aktuella lagtexter finns längre ner på denna sida.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tydligare lagkrav på underhållsplan ===&lt;br /&gt;
Lagarna som berör underhållsplanen ser dock ut att vara på väg att ändras. Ett annat svar på frågan om lagkrav på underhållsplan är därför; ”Ja, snart!” 2017 föreslogs en lagändring som skulle leda till att styrelserna för nyproducerade eller nyombildade bostadsrättsföreningar måste säkerställa att det finns en långsiktig, komponentuppdelad och regelbundet uppdaterad underhållsplan som visar kostnaderna för planerat underhåll 50 år framåt i tiden. Den tekniska underhållsplanen ska knytas till bostadsrättsföreningens ekonomiska plan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De nya lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.&lt;br /&gt;
Aktuella lagar och regler som berör underhållsplanen&lt;br /&gt;
Än så länge är det dock nedanstående lagar och regler som berör underhållsplanering:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Bostadsrättslagen'''&lt;br /&gt;
7 kap 4§ ”Sedan tillträde medgetts är föreningen skyldig att hålla lägenheten, huset och marken i gott skick, i den mån ansvaret inte enligt 12 § vilar på bostadsrättshavaren.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
9 kap 5§ ”Bostadsrättsföreningens stadgar skall ange […] de grunder enligt vilka medel skall avsättas för att säkerställa underhållet av föreningens hus”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Plan- och Bygglagen'''&lt;br /&gt;
8 kap 14 § ”Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Boverkets Byggregler (BBR) – Föreskrifter och allmänna råd'''&lt;br /&gt;
2:51 ”Innan byggnader eller delar av dem tas i bruk bör det finnas skriftliga instruktioner för hur och när idrifttagande och provning samt skötsel och underhåll ska utföras. Detta för att de krav på byggnader och deras installationer som följer av dessa föreskrifter och av huvudförfattningarna ska uppfyllas under brukstiden. Vid ändring av byggnader kan befintliga instruktioner behöva kompletteras eller uppdateras. Dokumentationen ska anpassas till byggnadens användning samt till installationernas omfattning och utformning. […] En plan för periodiskt underhåll bör omfatta 30 år.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slutsats: Det är ”nästan” lag på att ha en underhållsplan.&lt;br /&gt;
Sammantaget anser vi att det inte råder någon tvekan om vad lagstiftarna vill uppnå. Syftet att säkerställa att fastighetsägaren underhåller fastigheten på ett långsiktigt vis som ser till byggnadens, människans och omgivningens bästa. Det ska finnas en långsiktig plan eller instruktion för hur fastigheten ska underhållas och för hur medel ska avsättas för att finansiera underhållet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En riktig underhållsplan som innehåller en avsättningsanalys för underhållsfonden ser till att bostadsrättsföreningen gott och väl uppfyller de krav som de olika lagarna ställer. Utan en underhållsplan blir det helt enkelt svårt att uppfylla kraven.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är dock inte lagarna som är huvudanledningen till att skaffa en underhållsplan, vilket vi också brukar påpeka. En bra underhållsplan ligger till grund för hela fastighetsförvaltningen och hjälper föreningen att få full koll på huset, spara pengar, effektivisera förvaltningen och höja värdet på fastigheten och lägenheterna på sikt. En bättre investering är svårt att hitta!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
paragraftecken&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.notisum.se/rnp/document/?id=19910614 Bostadsrättslagen - Extern sida]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.notisum.se/rnp/document/?id=20100900 Plan- och Bygglagen - Extern sida]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/ Boverkets Byggregler - Extern sida]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Underh%C3%A5llsplan&amp;diff=343</id>
		<title>Underhållsplan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Underh%C3%A5llsplan&amp;diff=343"/>
		<updated>2021-07-02T12:58:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;En underhållsplan är till för att hjälpa bostadsrättsföreningar att ha bra kontroll på vilket underhåll som behöver utföras i fastigheten och när i tid det behöver utföras. Underhållsplan skall även ge en bra bedömning av vilka kostnader som respektive underhållsåtgärd kan kosta. En underhållsplan är även en viktig del i arbetet med föreningens ekonomi då den har en viktig del i budgetarbetet och även föreningens kommande kostnader som kan falla ur underhållsplan.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid upprättande eller uppdatering av en underhållsplan skall arbetet inledas med en fastighetsgenomgång av fastigheten. Denna besiktning kommer att fungera som ett underlag vid upprättande eller uppdatering av underhållsplan.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Är det lag på att ha en underhållsplan?&lt;br /&gt;
Vad säger lagen om underhållsplanen? Många bostadsrättsföreningar ställer samma fråga: ”Är det lag på att ha en underhållsplan?”. ”Ja, nästan!” Lagkraven avseende underhållsplanen är inte helt lättolkade. Faktum är att det inte står entydigt i någon lagtext att bostadsrättsföreningar ska ha något som kallas just en underhållsplan, men ett antal lagar – Bostadsrättslagen, Plan- och bygglagen samt Boverkets Byggregler (BBR) – antyder att en sådan bör finnas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De viktiga utdragen ur aktuella lagtexter finns längre ner på denna sida.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tydligare lagkrav på underhållsplan ===&lt;br /&gt;
Lagarna som berör underhållsplanen ser dock ut att vara på väg att ändras. Ett annat svar på frågan om lagkrav på underhållsplan är därför; ”Ja, snart!” 2017 föreslogs en lagändring som skulle leda till att styrelserna för nyproducerade eller nyombildade bostadsrättsföreningar måste säkerställa att det finns en långsiktig, komponentuppdelad och regelbundet uppdaterad underhållsplan som visar kostnaderna för planerat underhåll 50 år framåt i tiden. Den tekniska underhållsplanen ska knytas till bostadsrättsföreningens ekonomiska plan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De nya lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Aktuella lagar och regler som berör underhållsplanen&lt;br /&gt;
Än så länge är det dock nedanstående lagar och regler som berör underhållsplanering:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Bostadsrättslagen'''&lt;br /&gt;
7 kap 4§ ”Sedan tillträde medgetts är föreningen skyldig att hålla lägenheten, huset och marken i gott skick, i den mån ansvaret inte enligt 12 § vilar på bostadsrättshavaren.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
9 kap 5§ ”Bostadsrättsföreningens stadgar skall ange […] de grunder enligt vilka medel skall avsättas för att säkerställa underhållet av föreningens hus”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Plan- och Bygglagen'''&lt;br /&gt;
8 kap 14 § ”Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Boverkets Byggregler (BBR) – Föreskrifter och allmänna råd'''&lt;br /&gt;
2:51 ”Innan byggnader eller delar av dem tas i bruk bör det finnas skriftliga instruktioner för hur och när idrifttagande och provning samt skötsel och underhåll ska utföras. Detta för att de krav på byggnader och deras installationer som följer av dessa föreskrifter och av huvudförfattningarna ska uppfyllas under brukstiden. Vid ändring av byggnader kan befintliga instruktioner behöva kompletteras eller uppdateras. Dokumentationen ska anpassas till byggnadens användning samt till installationernas omfattning och utformning. […] En plan för periodiskt underhåll bör omfatta 30 år.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slutsats: Det är ”nästan” lag på att ha en underhållsplan.&lt;br /&gt;
Sammantaget anser vi att det inte råder någon tvekan om vad lagstiftarna vill uppnå. Syftet att säkerställa att fastighetsägaren underhåller fastigheten på ett långsiktigt vis som ser till byggnadens, människans och omgivningens bästa. Det ska finnas en långsiktig plan eller instruktion för hur fastigheten ska underhållas och för hur medel ska avsättas för att finansiera underhållet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En riktig underhållsplan som innehåller en avsättningsanalys för underhållsfonden ser till att bostadsrättsföreningen gott och väl uppfyller de krav som de olika lagarna ställer. Utan en underhållsplan blir det helt enkelt svårt att uppfylla kraven.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är dock inte lagarna som är huvudanledningen till att skaffa en underhållsplan, vilket vi också brukar påpeka. En bra underhållsplan ligger till grund för hela fastighetsförvaltningen och hjälper föreningen att få full koll på huset, spara pengar, effektivisera förvaltningen och höja värdet på fastigheten och lägenheterna på sikt. En bättre investering är svårt att hitta!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
paragraftecken&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.notisum.se/rnp/document/?id=19910614 Bostadsrättslagen - Extern sida]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.notisum.se/rnp/document/?id=20100900 Plan- och Bygglagen - Extern sida]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/ Boverkets Byggregler - Extern sida]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Underh%C3%A5llsplan&amp;diff=342</id>
		<title>Underhållsplan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Underh%C3%A5llsplan&amp;diff=342"/>
		<updated>2021-07-02T12:57:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;En underhållsplan är till för att hjälpa bostadsrättsföreningar att ha bra kontroll på vilket underhåll som behöver utföras i fastigheten och när i tid det behöver utföras. Underhållsplan skall även ge en bra bedömning av vilka kostnader som respektive underhållsåtgärd kan kosta. En underhållsplan är även en viktig del i arbetet med föreningens ekonomi då den har en viktig del i budgetarbetet och även föreningens kommande kostnader som kan falla ur underhållsplan.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid upprättande eller uppdatering av en underhållsplan skall arbetet inledas med en fastighetsgenomgång av fastigheten. Denna besiktning kommer att fungera som ett underlag vid upprättande eller uppdatering av underhållsplan.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Är det lag på att ha en underhållsplan?&lt;br /&gt;
Vad säger lagen om underhållsplanen? Många bostadsrättsföreningar ställer samma fråga: ”Är det lag på att ha en underhållsplan?”. ”Ja, nästan!” Lagkraven avseende underhållsplanen är inte helt lättolkade. Faktum är att det inte står entydigt i någon lagtext att bostadsrättsföreningar ska ha något som kallas just en underhållsplan, men ett antal lagar – Bostadsrättslagen, Plan- och bygglagen samt Boverkets Byggregler (BBR) – antyder att en sådan bör finnas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De viktiga utdragen ur aktuella lagtexter finns längre ner på denna sida.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lag på underhållsplan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tydligare lagkrav på underhållsplan ===&lt;br /&gt;
Lagarna som berör underhållsplanen ser dock ut att vara på väg att ändras. Ett annat svar på frågan om lagkrav på underhållsplan är därför; ”Ja, snart!” 2017 föreslogs en lagändring som skulle leda till att styrelserna för nyproducerade eller nyombildade bostadsrättsföreningar måste säkerställa att det finns en långsiktig, komponentuppdelad och regelbundet uppdaterad underhållsplan som visar kostnaderna för planerat underhåll 50 år framåt i tiden. Den tekniska underhållsplanen ska knytas till bostadsrättsföreningens ekonomiska plan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De nya lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Aktuella lagar och regler som berör underhållsplanen&lt;br /&gt;
Än så länge är det dock nedanstående lagar och regler som berör underhållsplanering:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Bostadsrättslagen'''&lt;br /&gt;
7 kap 4§ ”Sedan tillträde medgetts är föreningen skyldig att hålla lägenheten, huset och marken i gott skick, i den mån ansvaret inte enligt 12 § vilar på bostadsrättshavaren.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
9 kap 5§ ”Bostadsrättsföreningens stadgar skall ange […] de grunder enligt vilka medel skall avsättas för att säkerställa underhållet av föreningens hus”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Plan- och Bygglagen'''&lt;br /&gt;
8 kap 14 § ”Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Boverkets Byggregler (BBR) – Föreskrifter och allmänna råd'''&lt;br /&gt;
2:51 ”Innan byggnader eller delar av dem tas i bruk bör det finnas skriftliga instruktioner för hur och när idrifttagande och provning samt skötsel och underhåll ska utföras. Detta för att de krav på byggnader och deras installationer som följer av dessa föreskrifter och av huvudförfattningarna ska uppfyllas under brukstiden. Vid ändring av byggnader kan befintliga instruktioner behöva kompletteras eller uppdateras. Dokumentationen ska anpassas till byggnadens användning samt till installationernas omfattning och utformning. […] En plan för periodiskt underhåll bör omfatta 30 år.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slutsats: Det är ”nästan” lag på att ha en underhållsplan.&lt;br /&gt;
Sammantaget anser vi att det inte råder någon tvekan om vad lagstiftarna vill uppnå. Syftet att säkerställa att fastighetsägaren underhåller fastigheten på ett långsiktigt vis som ser till byggnadens, människans och omgivningens bästa. Det ska finnas en långsiktig plan eller instruktion för hur fastigheten ska underhållas och för hur medel ska avsättas för att finansiera underhållet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En riktig underhållsplan som innehåller en avsättningsanalys för underhållsfonden ser till att bostadsrättsföreningen gott och väl uppfyller de krav som de olika lagarna ställer. Utan en underhållsplan blir det helt enkelt svårt att uppfylla kraven.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är dock inte lagarna som är huvudanledningen till att skaffa en underhållsplan, vilket vi också brukar påpeka. En bra underhållsplan ligger till grund för hela fastighetsförvaltningen och hjälper föreningen att få full koll på huset, spara pengar, effektivisera förvaltningen och höja värdet på fastigheten och lägenheterna på sikt. En bättre investering är svårt att hitta!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
paragraftecken&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.notisum.se/rnp/document/?id=19910614 Bostadsrättslagen - Extern sida]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.notisum.se/rnp/document/?id=20100900 Plan- och Bygglagen - Extern sida]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/ Boverkets Byggregler - Extern sida]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Underh%C3%A5llsplan&amp;diff=341</id>
		<title>Underhållsplan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Underh%C3%A5llsplan&amp;diff=341"/>
		<updated>2021-07-02T12:56:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;En underhållsplan är till för att hjälpa bostadsrättsföreningar att ha bra kontroll på vilket underhåll som behöver utföras i fastigheten och när i tid det behöver utföras. Underhållsplan skall även ge en bra bedömning av vilka kostnader som respektive underhållsåtgärd kan kosta. En underhållsplan är även en viktig del i arbetet med föreningens ekonomi då den har en viktig del i budgetarbetet och även föreningens kommande kostnader som kan falla ur underhållsplan.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid upprättande eller uppdatering av en underhållsplan skall arbetet inledas med en fastighetsgenomgång av fastigheten. Denna besiktning kommer att fungera som ett underlag vid upprättande eller uppdatering av underhållsplan.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Är det lag på att ha en underhållsplan?&lt;br /&gt;
Vad säger lagen om underhållsplanen? Många bostadsrättsföreningar ställer samma fråga: ”Är det lag på att ha en underhållsplan?”. ”Ja, nästan!” Lagkraven avseende underhållsplanen är inte helt lättolkade. Faktum är att det inte står entydigt i någon lagtext att bostadsrättsföreningar ska ha något som kallas just en underhållsplan, men ett antal lagar – Bostadsrättslagen, Plan- och bygglagen samt Boverkets Byggregler (BBR) – antyder att en sådan bör finnas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De viktiga utdragen ur aktuella lagtexter finns längre ner på denna sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lag på underhållsplan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tydligare lagkrav på underhållsplan&lt;br /&gt;
Lagarna som berör underhållsplanen ser dock ut att vara på väg att ändras. Ett annat svar på frågan om lagkrav på underhållsplan är därför; ”Ja, snart!” 2017 föreslogs en lagändring som skulle leda till att styrelserna för nyproducerade eller nyombildade bostadsrättsföreningar måste säkerställa att det finns en långsiktig, komponentuppdelad och regelbundet uppdaterad underhållsplan som visar kostnaderna för planerat underhåll 50 år framåt i tiden. Den tekniska underhållsplanen ska knytas till bostadsrättsföreningens ekonomiska plan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De nya lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Aktuella lagar och regler som berör underhållsplanen&lt;br /&gt;
Än så länge är det dock nedanstående lagar och regler som berör underhållsplanering:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bostadsrättslagen&lt;br /&gt;
7 kap 4§ ”Sedan tillträde medgetts är föreningen skyldig att hålla lägenheten, huset och marken i gott skick, i den mån ansvaret inte enligt 12 § vilar på bostadsrättshavaren.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
9 kap 5§ ”Bostadsrättsföreningens stadgar skall ange […] de grunder enligt vilka medel skall avsättas för att säkerställa underhållet av föreningens hus”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Plan- och Bygglagen&lt;br /&gt;
8 kap 14 § ”Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Boverkets Byggregler (BBR) – Föreskrifter och allmänna råd&lt;br /&gt;
2:51 ”Innan byggnader eller delar av dem tas i bruk bör det finnas skriftliga instruktioner för hur och när idrifttagande och provning samt skötsel och underhåll ska utföras. Detta för att de krav på byggnader och deras installationer som följer av dessa föreskrifter och av huvudförfattningarna ska uppfyllas under brukstiden. Vid ändring av byggnader kan befintliga instruktioner behöva kompletteras eller uppdateras. Dokumentationen ska anpassas till byggnadens användning samt till installationernas omfattning och utformning. […] En plan för periodiskt underhåll bör omfatta 30 år.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slutsats: Det är ”nästan” lag på att ha en underhållsplan.&lt;br /&gt;
Sammantaget anser vi att det inte råder någon tvekan om vad lagstiftarna vill uppnå. Syftet att säkerställa att fastighetsägaren underhåller fastigheten på ett långsiktigt vis som ser till byggnadens, människans och omgivningens bästa. Det ska finnas en långsiktig plan eller instruktion för hur fastigheten ska underhållas och för hur medel ska avsättas för att finansiera underhållet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En riktig underhållsplan som innehåller en avsättningsanalys för underhållsfonden ser till att bostadsrättsföreningen gott och väl uppfyller de krav som de olika lagarna ställer. Utan en underhållsplan blir det helt enkelt svårt att uppfylla kraven.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är dock inte lagarna som är huvudanledningen till att skaffa en underhållsplan, vilket vi också brukar påpeka. En bra underhållsplan ligger till grund för hela fastighetsförvaltningen och hjälper föreningen att få full koll på huset, spara pengar, effektivisera förvaltningen och höja värdet på fastigheten och lägenheterna på sikt. En bättre investering är svårt att hitta!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
paragraftecken&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.notisum.se/rnp/document/?id=19910614 Bostadsrättslagen - Extern sida]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.notisum.se/rnp/document/?id=20100900 Plan- och Bygglagen - Extern sida]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/ Boverkets Byggregler - Extern sida]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Underh%C3%A5llsplan&amp;diff=340</id>
		<title>Underhållsplan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Underh%C3%A5llsplan&amp;diff=340"/>
		<updated>2021-07-02T12:56:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;En underhållsplan är till för att hjälpa bostadsrättsföreningar att ha bra kontroll på vilket underhåll som behöver utföras i fastigheten och när i tid det behöver utföras. Underhållsplan skall även ge en bra bedömning av vilka kostnader som respektive underhållsåtgärd kan kosta. En underhållsplan är även en viktig del i arbetet med föreningens ekonomi då den har en viktig del i budgetarbetet och även föreningens kommande kostnader som kan falla ur underhållsplan.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid upprättande eller uppdatering av en underhållsplan skall arbetet inledas med en fastighetsgenomgång av fastigheten. Denna besiktning kommer att fungera som ett underlag vid upprättande eller uppdatering av underhållsplan.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Är det lag på att ha en underhållsplan?&lt;br /&gt;
Vad säger lagen om underhållsplanen? Många bostadsrättsföreningar ställer samma fråga: ”Är det lag på att ha en underhållsplan?”. ”Ja, nästan!” Lagkraven avseende underhållsplanen är inte helt lättolkade. Faktum är att det inte står entydigt i någon lagtext att bostadsrättsföreningar ska ha något som kallas just en underhållsplan, men ett antal lagar – Bostadsrättslagen, Plan- och bygglagen samt Boverkets Byggregler (BBR) – antyder att en sådan bör finnas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De viktiga utdragen ur aktuella lagtexter finns längre ner på denna sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lag på underhållsplan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tydligare lagkrav på underhållsplan&lt;br /&gt;
Lagarna som berör underhållsplanen ser dock ut att vara på väg att ändras. Ett annat svar på frågan om lagkrav på underhållsplan är därför; ”Ja, snart!” 2017 föreslogs en lagändring som skulle leda till att styrelserna för nyproducerade eller nyombildade bostadsrättsföreningar måste säkerställa att det finns en långsiktig, komponentuppdelad och regelbundet uppdaterad underhållsplan som visar kostnaderna för planerat underhåll 50 år framåt i tiden. Den tekniska underhållsplanen ska knytas till bostadsrättsföreningens ekonomiska plan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De nya lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Aktuella lagar och regler som berör underhållsplanen&lt;br /&gt;
Än så länge är det dock nedanstående lagar och regler som berör underhållsplanering:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bostadsrättslagen&lt;br /&gt;
7 kap 4§ ”Sedan tillträde medgetts är föreningen skyldig att hålla lägenheten, huset och marken i gott skick, i den mån ansvaret inte enligt 12 § vilar på bostadsrättshavaren.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
9 kap 5§ ”Bostadsrättsföreningens stadgar skall ange […] de grunder enligt vilka medel skall avsättas för att säkerställa underhållet av föreningens hus”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Plan- och Bygglagen&lt;br /&gt;
8 kap 14 § ”Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Boverkets Byggregler (BBR) – Föreskrifter och allmänna råd&lt;br /&gt;
2:51 ”Innan byggnader eller delar av dem tas i bruk bör det finnas skriftliga instruktioner för hur och när idrifttagande och provning samt skötsel och underhåll ska utföras. Detta för att de krav på byggnader och deras installationer som följer av dessa föreskrifter och av huvudförfattningarna ska uppfyllas under brukstiden. Vid ändring av byggnader kan befintliga instruktioner behöva kompletteras eller uppdateras. Dokumentationen ska anpassas till byggnadens användning samt till installationernas omfattning och utformning. […] En plan för periodiskt underhåll bör omfatta 30 år.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slutsats: Det är ”nästan” lag på att ha en underhållsplan.&lt;br /&gt;
Sammantaget anser vi att det inte råder någon tvekan om vad lagstiftarna vill uppnå. Syftet att säkerställa att fastighetsägaren underhåller fastigheten på ett långsiktigt vis som ser till byggnadens, människans och omgivningens bästa. Det ska finnas en långsiktig plan eller instruktion för hur fastigheten ska underhållas och för hur medel ska avsättas för att finansiera underhållet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En riktig underhållsplan som innehåller en avsättningsanalys för underhållsfonden ser till att bostadsrättsföreningen gott och väl uppfyller de krav som de olika lagarna ställer. Utan en underhållsplan blir det helt enkelt svårt att uppfylla kraven.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är dock inte lagarna som är huvudanledningen till att skaffa en underhållsplan, vilket vi också brukar påpeka. En bra underhållsplan ligger till grund för hela fastighetsförvaltningen och hjälper föreningen att få full koll på huset, spara pengar, effektivisera förvaltningen och höja värdet på fastigheten och lägenheterna på sikt. En bättre investering är svårt att hitta!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
paragraftecken&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.notisum.se/rnp/document/?id=19910614 Bostadsrättslagen - Extern sida]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.notisum.se/rnp/document/?id=20100900 Plan- och Bygglagen - Extern sida]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/ Boverkets Byggregler - Extern sida]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Underh%C3%A5llsplan&amp;diff=339</id>
		<title>Underhållsplan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Underh%C3%A5llsplan&amp;diff=339"/>
		<updated>2021-07-02T12:55:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;En underhållsplan är till för att hjälpa bostadsrättsföreningar att ha bra kontroll på vilket underhåll som behöver utföras i fastigheten och när i tid det behöver utföras. Underhållsplan skall även ge en bra bedömning av vilka kostnader som respektive underhållsåtgärd kan kosta. En underhållsplan är även en viktig del i arbetet med föreningens ekonomi då den har en viktig del i budgetarbetet och även föreningens kommande kostnader som kan falla ur underhållsplan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid upprättande eller uppdatering av en underhållsplan skall arbetet inledas med en fastighetsgenomgång av fastigheten. Denna besiktning kommer att fungera som ett underlag vid upprättande eller uppdatering av underhållsplan.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Är det lag på att ha en underhållsplan?&lt;br /&gt;
Vad säger lagen om underhållsplanen? Många bostadsrättsföreningar ställer samma fråga: ”Är det lag på att ha en underhållsplan?”. ”Ja, nästan!” Lagkraven avseende underhållsplanen är inte helt lättolkade. Faktum är att det inte står entydigt i någon lagtext att bostadsrättsföreningar ska ha något som kallas just en underhållsplan, men ett antal lagar – Bostadsrättslagen, Plan- och bygglagen samt Boverkets Byggregler (BBR) – antyder att en sådan bör finnas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De viktiga utdragen ur aktuella lagtexter finns längre ner på denna sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lag på underhållsplan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tydligare lagkrav på underhållsplan&lt;br /&gt;
Lagarna som berör underhållsplanen ser dock ut att vara på väg att ändras. Ett annat svar på frågan om lagkrav på underhållsplan är därför; ”Ja, snart!” 2017 föreslogs en lagändring som skulle leda till att styrelserna för nyproducerade eller nyombildade bostadsrättsföreningar måste säkerställa att det finns en långsiktig, komponentuppdelad och regelbundet uppdaterad underhållsplan som visar kostnaderna för planerat underhåll 50 år framåt i tiden. Den tekniska underhållsplanen ska knytas till bostadsrättsföreningens ekonomiska plan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De nya lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Aktuella lagar och regler som berör underhållsplanen&lt;br /&gt;
Än så länge är det dock nedanstående lagar och regler som berör underhållsplanering:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bostadsrättslagen&lt;br /&gt;
7 kap 4§ ”Sedan tillträde medgetts är föreningen skyldig att hålla lägenheten, huset och marken i gott skick, i den mån ansvaret inte enligt 12 § vilar på bostadsrättshavaren.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
9 kap 5§ ”Bostadsrättsföreningens stadgar skall ange […] de grunder enligt vilka medel skall avsättas för att säkerställa underhållet av föreningens hus”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Plan- och Bygglagen&lt;br /&gt;
8 kap 14 § ”Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Boverkets Byggregler (BBR) – Föreskrifter och allmänna råd&lt;br /&gt;
2:51 ”Innan byggnader eller delar av dem tas i bruk bör det finnas skriftliga instruktioner för hur och när idrifttagande och provning samt skötsel och underhåll ska utföras. Detta för att de krav på byggnader och deras installationer som följer av dessa föreskrifter och av huvudförfattningarna ska uppfyllas under brukstiden. Vid ändring av byggnader kan befintliga instruktioner behöva kompletteras eller uppdateras. Dokumentationen ska anpassas till byggnadens användning samt till installationernas omfattning och utformning. […] En plan för periodiskt underhåll bör omfatta 30 år.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slutsats: Det är ”nästan” lag på att ha en underhållsplan.&lt;br /&gt;
Sammantaget anser vi att det inte råder någon tvekan om vad lagstiftarna vill uppnå. Syftet att säkerställa att fastighetsägaren underhåller fastigheten på ett långsiktigt vis som ser till byggnadens, människans och omgivningens bästa. Det ska finnas en långsiktig plan eller instruktion för hur fastigheten ska underhållas och för hur medel ska avsättas för att finansiera underhållet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En riktig underhållsplan som innehåller en avsättningsanalys för underhållsfonden ser till att bostadsrättsföreningen gott och väl uppfyller de krav som de olika lagarna ställer. Utan en underhållsplan blir det helt enkelt svårt att uppfylla kraven.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är dock inte lagarna som är huvudanledningen till att skaffa en underhållsplan, vilket vi också brukar påpeka. En bra underhållsplan ligger till grund för hela fastighetsförvaltningen och hjälper föreningen att få full koll på huset, spara pengar, effektivisera förvaltningen och höja värdet på fastigheten och lägenheterna på sikt. En bättre investering är svårt att hitta!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
paragraftecken&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.notisum.se/rnp/document/?id=19910614 Bostadsrättslagen - Extern sida]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.notisum.se/rnp/document/?id=20100900 Plan- och Bygglagen - Extern sida]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/ Boverkets Byggregler - Extern sida]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Element&amp;diff=338</id>
		<title>Element</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Element&amp;diff=338"/>
		<updated>2021-07-02T12:43:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: Ändrade omdirigeringsmålet från Http://wiki.storholmen.se/index.php?title=Radiator till Radiator&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;#OMDIRIGERING [[Radiator]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Element&amp;diff=337</id>
		<title>Element</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Element&amp;diff=337"/>
		<updated>2021-07-02T12:42:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: Omdirigerar till Http://wiki.storholmen.se/index.php?title=Radiator&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;#OMDIRIGERING [[http://wiki.storholmen.se/index.php?title=Radiator]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Radiator&amp;diff=336</id>
		<title>Radiator</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Radiator&amp;diff=336"/>
		<updated>2021-07-02T12:39:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
'''Radiator''', även värmeelement eller bara element, på finlandssvenska vanligen kallat batteri, är en anordning för att värma upp inomhusluft.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Radiatorer är i allmänhet elektricitets- eller varmvattendrivna. Äldre radiatorer i system med vattenburen värme utfördes i regel som sektionsradiatorer. Numera tillverkas dock nästan uteslutande panelradiatorer. Det finns även andra sätt att värma luft inomhus, som till exempel konvektorer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tvärtemot vad namnet antyder sker bara en mindre del av värmeöverföringen från radiatorn genom strålning (radiation). Merparten av värmen överförs istället till luften genom [https://sv.wikipedia.org/wiki/Konvektion konvektion (OBS! Extern länk)].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Se även ==&lt;br /&gt;
* [[Oljeradiator]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Radiator&amp;diff=335</id>
		<title>Radiator</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Radiator&amp;diff=335"/>
		<updated>2021-07-02T12:37:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
'''Radiator''', även värmeelement eller bara element, på finlandssvenska vanligen kallat batteri, är en anordning för att värma upp inomhusluft.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Radiatorer är i allmänhet elektricitets- eller varmvattendrivna. Äldre radiatorer i system med vattenburen värme utfördes i regel som sektionsradiatorer. Numera tillverkas dock nästan uteslutande panelradiatorer. Det finns även andra sätt att värma luft inomhus, som till exempel konvektorer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tvärtemot vad namnet antyder sker bara en mindre del av värmeöverföringen från radiatorn genom strålning (radiation). Merparten av värmen överförs istället till luften genom [https://sv.wikipedia.org/wiki/Konvektion konvektion].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Se även ==&lt;br /&gt;
* [[Oljeradiator]]&lt;br /&gt;
== Externa länkar ==&lt;br /&gt;
* Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Radiator.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Oljeradiator&amp;diff=334</id>
		<title>Oljeradiator</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Oljeradiator&amp;diff=334"/>
		<updated>2021-07-02T12:36:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: Skapade sidan med ' '''Oljeradiator''' är en typ av eldriven radiator som innehåller olja för värmelagring. Ett syfte med oljeradiatorer var förr att kunna värma upp dem på natten då ele...'&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
'''Oljeradiator''' är en typ av eldriven radiator som innehåller olja för värmelagring. Ett syfte med oljeradiatorer var förr att kunna värma upp dem på natten då elen var billigare, så att oljan sedan kunde avge sin värme under dagen. Trots att de är dyrare än vanliga elradiatorer säljs de fortfarande, troligen på grund av en utbredd missuppfattning att de skulle vara mer energieffektiva än dessa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Oljeburna radiatorer är lika energieffektiva och energisnåla som direktverkande elradiatorer (100 procent), men mindre energisnåla än värmepumpar. Modeller som är försedda med en fläkt, eller skapar luftrörelse genom konvektion, kan emellertid värma upp luften i ett rum snabbt, och ger en jämnare värme i rummet än andra radiatorer. Fördelen över direktverkande elvärme är att oljeburna radiatorer inte behöver uppnå lika hög yttemperatur för att värma upp rummets luft till samma temperatur. Detta gör att man kan beröra dem utan att riskera att bränna sig, och de är mindre brandfarliga än direktverkande radiatorer. Oljeelement kan dock om höljet läcker ge svårsläckt oljebrand, och explosioner har förekommit,[1] vilket gör dem farligare än värmepumpar. Direktverkande elradiatorer pendlar mer i temperatur i takt med att termostaten slår av och på, vissa kan bli så heta att de kan antända material som ligger i direktkontakt med radiatorn, och damm bränns och ger en viss odör.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Radiator&amp;diff=333</id>
		<title>Radiator</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Radiator&amp;diff=333"/>
		<updated>2021-07-02T12:34:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: Skapade sidan med ' '''Radiator''', även värmeelement eller bara element, på finlandssvenska vanligen kallat batteri, är en anordning för att värma upp inomhusluft.  Radiatorer är i allm...'&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
'''Radiator''', även värmeelement eller bara element, på finlandssvenska vanligen kallat batteri, är en anordning för att värma upp inomhusluft.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Radiatorer är i allmänhet elektricitets- eller varmvattendrivna. Äldre radiatorer i system med vattenburen värme utfördes i regel som sektionsradiatorer. Numera tillverkas dock nästan uteslutande panelradiatorer. Det finns även andra sätt att värma luft inomhus, som till exempel konvektorer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tvärtemot vad namnet antyder sker bara en mindre del av värmeöverföringen från radiatorn genom strålning (radiation). Merparten av värmen överförs istället till luften genom konvektion.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Se även ==&lt;br /&gt;
* Oljeradiator&lt;br /&gt;
== Externa länkar ==&lt;br /&gt;
* Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Radiator.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Stadgar&amp;diff=332</id>
		<title>Stadgar</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Stadgar&amp;diff=332"/>
		<updated>2021-07-02T12:18:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Stadgarna är bostadsrättsföreningens grundläggande regler. Stadgarna ska vara registrerade hos Bolagsverket och är därför en offentlig handling. Det är föreningsstämman som beslutar om stadgarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bostadsrättsföreningens stadgar är ibland mycket mer omfattande än stadgarna för en ekonomisk förening. Det beror på att man kan vilja ta in bestämmelser utöver de obligatoriska eller att man vill beskriva huvuddragen av de skyddsregler som finns i bostadsrättsföreningen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad måste stadgarna innehålla?&lt;br /&gt;
Stadgarna ska innehålla information om&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
föreningens namn&lt;br /&gt;
föreningens verksamhet&lt;br /&gt;
styrelsens säte&lt;br /&gt;
avgifter som medlemmarna ska betala, till exempel upplåtelseavgift, överlåtelseavgift med mera och hur de ska beräknas&lt;br /&gt;
antalet styrelseledamöter och styrelsesuppleanter samt hur länge uppdragen ska gälla&lt;br /&gt;
antalet revisorer och eventuella revisorssuppleanter samt hur länge uppdragen ska gälla&lt;br /&gt;
föreningens räkenskapsår&lt;br /&gt;
vilka ärenden som ska finnas med på den ordinarie föreningsstämman&lt;br /&gt;
hur kallelsen till föreningsstämman ska ske&lt;br /&gt;
hur vinsten ska fördelas och reglerna för detta&lt;br /&gt;
vilka medel som ska avsättas för att säkerställa underhållet av föreningens hus&lt;br /&gt;
vilket ansvar föreningen respektive bostadsrättshavaren har när det gäller underhåll och reparationer&lt;br /&gt;
vad som ska hända med föreningens tillgångar om den avvecklas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Disclaimer: Informationen är hämtad ifrån [https://bolagsverket.se/fo/foreningsformer/bostadsrattsforening/starta/stadgar-1.1865 Bolagsverket]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Boarea/boyta&amp;diff=331</id>
		<title>Boarea/boyta</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Boarea/boyta&amp;diff=331"/>
		<updated>2021-07-02T11:28:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Förbehåll: Denna artikel innehåller information från [https://www.nordr.se/att-kopa-ett-nybyggt-hem/artiklar-och-inspiration/hur-stor-ar-din-bostad/ Nordr] där även kommentarerna är Nordrs egna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vad är skillnaden på boarea och boyta? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Area och yta används ofta synonymt, men de betyder faktiskt olika saker, och det är viktigt att hålla koll på skillnaden för att undvika missförstånd. När man pratar om yta är det den fysiska golvytan man pratar om, medan area är den uppmätta storleken av ytan. Det betyder att boarean helt enkelt kan vara mindre än ytan i en bostad, om all yta inte uppfyller kraven för att räknas som boarea.&lt;br /&gt;
Ett exempel: En vindslägenhet har en yta på 80 kvm. Men det är bara 70 kvm som räknas som boarea, eftersom rumshöjden för 10 kvm är lägre än 1,90 meter. Rumshöjden måste nämligen vara minst 1,90 meter för att ingå i arean, men det är fortfarande yta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det är lite förvirrande, säger Pernilla Tilly Meijer, säljansvarig på Nordr. Ibland kan till och med vi i branschen säga fel om dessa begrepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vanliga frågor ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som boarea? ===&lt;br /&gt;
Det korta och lite förenklade svaret är att allt ingår i boarean – utom balkonger och förråd utanför lägenheten, samt yta med takhöjd lägre än 1,90 meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som biarea? ===&lt;br /&gt;
Till biarea räknas utrymmen som förråd som inte har ingång från bostaden samt källarvåningar då hela ytan ligger under mark. Även yta som har lägre takhöjd än 1,90 meter räknas som biarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas balkong som boarea? ===&lt;br /&gt;
Nej, balkong räknas inte om boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas inglasad balkong som boarea? ===&lt;br /&gt;
Inte heller inglasad balkong räknas som boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas en garderob som boarea? ===&lt;br /&gt;
Ja, alla typer av garderober, skåp och liknande inredning räknas in i boarean.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas klädkammare som boarea? ===&lt;br /&gt;
Ja, även klädkammare ingår i boarean. Detsamma gäller för förråd med ingång från bostaden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas trappa som boarea? ===&lt;br /&gt;
Trapphålet mäts i varje plan som om det var ett golv där och ingår därför i boarean. Det kanske man inte tror då det ofta är en yta man inte kan göra så mycket med.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ingår schakt i boarean? ===&lt;br /&gt;
Stora schakt i flerbostadshus ingår inte i boarean. Schakt är där man samlar el- och vattenstammar som ibland kan uppta ett större utrymme i lägenheter. I de fallen så räknas delar av dem alltså inte in i boarean.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas förråd som boarea? ===&lt;br /&gt;
Om du har ett förråd som är åtkomligt med dörr inifrån bostaden så ingår det i boarean. Har du ett förråd med separat ingång räknas det dock som biarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som ett rum? ===&lt;br /&gt;
För att ett rum ska räknas som ett rum måste det vara 7 kvm och ha ett fönster.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som ett halvt rum? ===&lt;br /&gt;
Det finns ingen exakt definition av vad som räknas som ett halvt rum, men oftast menar man helt enkelt ett rum som är mindre än 7 kvm eller saknar fönster. Här kan man dock vara uppmärksam i bostadsannonser då inte alla använder begreppet på samma sätt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du planerar att sälja din bostad kan det vara bra att göra en ordentlig mätning av boarean, särskilt om du bor i en äldre lägenhet. Det var först 1978 som dagens standard skapades inom detta område. Därför kan gamla lägenheters area skilja sig åt när man jämför gamla dokument. Mer att läsa om mätning och standarder finns här hos SiS, Svenska institutet för standarder för fler detaljer. Här finns även en broschyr med mätregler från SIS.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
=== Sammanfattning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att ett rum ska räknas som ett rum måste det vara 7 kvm och ha ett fönster.&lt;br /&gt;
Allt ingår i boarean – utom balkonger och förråd utanför lägenheten, samt yta med takhöjd lägre än 1,90 m. Källarvåningar är alltid biyta då hela ytan är under mark.&lt;br /&gt;
På [https://www.stat-inst.se/ SiS] hemsida kan du läsa mer om hur du mäter din bostad&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Boarea/boyta&amp;diff=330</id>
		<title>Boarea/boyta</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Boarea/boyta&amp;diff=330"/>
		<updated>2021-07-02T11:25:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Förbehåll: Denna artikel innehåller information från [https://www.nordr.se/att-kopa-ett-nybyggt-hem/artiklar-och-inspiration/hur-stor-ar-din-bostad/ Nordr] där även kommentarerna är Nordrs egna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vad är skillnaden på boarea och boyta? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Area och yta används ofta synonymt, men de betyder faktiskt olika saker, och det är viktigt att hålla koll på skillnaden för att undvika missförstånd. När man pratar om yta är det den fysiska golvytan man pratar om, medan area är den uppmätta storleken av ytan. Det betyder att boarean helt enkelt kan vara mindre än ytan i en bostad, om all yta inte uppfyller kraven för att räknas som boarea.&lt;br /&gt;
Ett exempel: En vindslägenhet har en yta på 80 kvm. Men det är bara 70 kvm som räknas som boarea, eftersom rumshöjden för 10 kvm är lägre än 1,90 meter. Rumshöjden måste nämligen vara minst 1,90 meter för att ingå i arean, men det är fortfarande yta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det är lite förvirrande, säger Pernilla Tilly Meijer, säljansvarig på Nordr. Ibland kan till och med vi i branschen säga fel om dessa begrepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vanliga frågor ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som boarea? ===&lt;br /&gt;
Det korta och lite förenklade svaret är att allt ingår i boarean – utom balkonger och förråd utanför lägenheten, samt yta med takhöjd lägre än 1,90 meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som biarea? ===&lt;br /&gt;
Till biarea räknas utrymmen som förråd som inte har ingång från bostaden samt källarvåningar då hela ytan ligger under mark. Även yta som har lägre takhöjd än 1,90 meter räknas som biarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas balkong som boarea? ===&lt;br /&gt;
Nej, balkong räknas inte om boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas inglasad balkong som boarea? ===&lt;br /&gt;
Inte heller inglasad balkong räknas som boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas en garderob som boarea? ===&lt;br /&gt;
Ja, alla typer av garderober, skåp och liknande inredning räknas in i boarean.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas klädkammare som boarea? ===&lt;br /&gt;
Ja, även klädkammare ingår i boarean. Detsamma gäller för förråd med ingång från bostaden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas trappa som boarea? ===&lt;br /&gt;
Trapphålet mäts i varje plan som om det var ett golv där och ingår därför i boarean. Det kanske man inte tror då det ofta är en yta man inte kan göra så mycket med.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ingår schakt i boarean? ===&lt;br /&gt;
Stora schakt i flerbostadshus ingår inte i boarean. Schakt är där man samlar el- och vattenstammar som ibland kan uppta ett större utrymme i lägenheter. I de fallen så räknas delar av dem alltså inte in i boarean.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas förråd som boarea? ===&lt;br /&gt;
Om du har ett förråd som är åtkomligt med dörr inifrån bostaden så ingår det i boarean. Har du ett förråd med separat ingång räknas det dock som biarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som ett rum? ===&lt;br /&gt;
För att ett rum ska räknas som ett rum måste det vara 7 kvm och ha ett fönster.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som ett halvt rum? ===&lt;br /&gt;
Det finns ingen exakt definition av vad som räknas som ett halvt rum, men oftast menar man helt enkelt ett rum som är mindre än 7 kvm eller saknar fönster. Här kan man dock vara uppmärksam i bostadsannonser då inte alla använder begreppet på samma sätt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du planerar att sälja din bostad kan det vara bra att göra en ordentlig mätning av boarean, särskilt om du bor i en äldre lägenhet. Det var först 1978 som dagens standard skapades inom detta område. Därför kan gamla lägenheters area skilja sig åt när man jämför gamla dokument. Mer att läsa om mätning och standarder finns här hos SiS, Svenska institutet för standarder för fler detaljer. Här finns även en broschyr med mätregler från SIS.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
=== Sammanfattning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att ett rum ska räknas som ett rum måste det vara 7 kvm och ha ett fönster.&lt;br /&gt;
Allt ingår i boarean – utom balkonger och förråd utanför lägenheten, samt yta med takhöjd lägre än 1,90 m. Källarvåningar är alltid biyta då hela ytan är under mark.&lt;br /&gt;
På SiS hemsida kan du läsa mer om hur du mäter din bostad&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Boarea/boyta&amp;diff=329</id>
		<title>Boarea/boyta</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Boarea/boyta&amp;diff=329"/>
		<updated>2021-07-02T11:23:55Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Förbehåll: Denna artikel innehåller information från [https://www.nordr.se/att-kopa-ett-nybyggt-hem/artiklar-och-inspiration/hur-stor-ar-din-bostad/ Nordr] där även kommentarerna är Nordrs egna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vad är skillnaden på boarea och boyta? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Area och yta används ofta synonymt, men de betyder faktiskt olika saker, och det är viktigt att hålla koll på skillnaden för att undvika missförstånd. När man pratar om yta är det den fysiska golvytan man pratar om, medan area är den uppmätta storleken av ytan. Det betyder att boarean helt enkelt kan vara mindre än ytan i en bostad, om all yta inte uppfyller kraven för att räknas som boarea.&lt;br /&gt;
Ett exempel: En vindslägenhet har en yta på 80 kvm. Men det är bara 70 kvm som räknas som boarea, eftersom rumshöjden för 10 kvm är lägre än 1,90 meter. Rumshöjden måste nämligen vara minst 1,90 meter för att ingå i arean, men det är fortfarande yta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det är lite förvirrande, säger Pernilla Tilly Meijer, säljansvarig på Nordr. Ibland kan till och med vi i branschen säga fel om dessa begrepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vanliga frågor ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som boarea? ===&lt;br /&gt;
Det korta och lite förenklade svaret är att allt ingår i boarean – utom balkonger och förråd utanför lägenheten, samt yta med takhöjd lägre än 1,90 meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som biarea? ===&lt;br /&gt;
Till biarea räknas utrymmen som förråd som inte har ingång från bostaden samt källarvåningar då hela ytan ligger under mark. Även yta som har lägre takhöjd än 1,90 meter räknas som biarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas balkong som boarea? ===&lt;br /&gt;
Nej, balkong räknas inte om boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas inglasad balkong som boarea? ===&lt;br /&gt;
Inte heller inglasad balkong räknas som boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas en garderob som boarea? ===&lt;br /&gt;
Ja, alla typer av garderober, skåp och liknande inredning räknas in i boarean.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas klädkammare som boarea? ===&lt;br /&gt;
Ja, även klädkammare ingår i boarean. Detsamma gäller för förråd med ingång från bostaden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas trappa som boarea? ===&lt;br /&gt;
Trapphålet mäts i varje plan som om det var ett golv där och ingår därför i boarean. Det kanske man inte tror då det ofta är en yta man inte kan göra så mycket med.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ingår schakt i boarean? ===&lt;br /&gt;
Stora schakt i flerbostadshus ingår inte i boarean. Schakt är där man samlar el- och vattenstammar som ibland kan uppta ett större utrymme i lägenheter. I de fallen så räknas delar av dem alltså inte in i boarean.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas förråd som boarea? ===&lt;br /&gt;
Om du har ett förråd som är åtkomligt med dörr inifrån bostaden så ingår det i boarean. Har du ett förråd med separat ingång räknas det dock som biarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som ett rum? ===&lt;br /&gt;
För att ett rum ska räknas som ett rum måste det vara 7 kvm och ha ett fönster.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som ett halvt rum? ===&lt;br /&gt;
Det finns ingen exakt definition av vad som räknas som ett halvt rum, men oftast menar man helt enkelt ett rum som är mindre än 7 kvm eller saknar fönster. Här kan man dock vara uppmärksam i bostadsannonser då inte alla använder begreppet på samma sätt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du planerar att sälja din bostad kan det vara bra att göra en ordentlig mätning av boarean, särskilt om du bor i en äldre lägenhet. Det var först 1978 som dagens standard skapades inom detta område. Därför kan gamla lägenheters area skilja sig åt när man jämför gamla dokument. Mer att läsa om mätning och standarder finns här hos SiS, Svenska institutet för standarder för fler detaljer. Här finns även en broschyr med mätregler från SIS.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
=== Faktaruta: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att ett rum ska räknas som ett rum måste det vara 7 kvm och ha ett fönster.&lt;br /&gt;
Allt ingår i boarean – utom balkonger och förråd utanför lägenheten, samt yta med takhöjd lägre än 1,90 m. Källarvåningar är alltid biyta då hela ytan är under mark.&lt;br /&gt;
På SiS hemsida kan du läsa mer om hur du mäter din bostad&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Boarea/boyta&amp;diff=328</id>
		<title>Boarea/boyta</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Boarea/boyta&amp;diff=328"/>
		<updated>2021-07-02T11:23:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Förbehåll: Denna artikel innehåller information från [https://www.nordr.se/att-kopa-ett-nybyggt-hem/artiklar-och-inspiration/hur-stor-ar-din-bostad/ Nordr] där även kommentarerna är Nordrs egna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vad är skillnaden på boarea och boyta? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Area och yta används ofta synonymt, men de betyder faktiskt olika saker, och det är viktigt att hålla koll på skillnaden för att undvika missförstånd. När man pratar om yta är det den fysiska golvytan man pratar om, medan area är den uppmätta storleken av ytan. Det betyder att boarean helt enkelt kan vara mindre än ytan i en bostad, om all yta inte uppfyller kraven för att räknas som boarea.&lt;br /&gt;
Ett exempel: En vindslägenhet har en yta på 80 kvm. Men det är bara 70 kvm som räknas som boarea, eftersom rumshöjden för 10 kvm är lägre än 1,90 meter. Rumshöjden måste nämligen vara minst 1,90 meter för att ingå i arean, men det är fortfarande yta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det är lite förvirrande, säger Pernilla Tilly Meijer, säljansvarig på Nordr. Ibland kan till och med vi i branschen säga fel om dessa begrepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vanliga frågor ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som boarea? ===&lt;br /&gt;
* Det korta och lite förenklade svaret är att allt ingår i boarean – utom balkonger och förråd utanför lägenheten, samt yta med takhöjd lägre än 1,90 meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som biarea? ===&lt;br /&gt;
* Till biarea räknas utrymmen som förråd som inte har ingång från bostaden samt källarvåningar då hela ytan ligger under mark. Även yta som har lägre takhöjd än 1,90 meter räknas som biarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas balkong som boarea? ===&lt;br /&gt;
Nej, balkong räknas inte om boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas inglasad balkong som boarea? ===&lt;br /&gt;
Inte heller inglasad balkong räknas som boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas en garderob som boarea? ===&lt;br /&gt;
Ja, alla typer av garderober, skåp och liknande inredning räknas in i boarean.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas klädkammare som boarea? ===&lt;br /&gt;
Ja, även klädkammare ingår i boarean. Detsamma gäller för förråd med ingång från bostaden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas trappa som boarea? ===&lt;br /&gt;
Trapphålet mäts i varje plan som om det var ett golv där och ingår därför i boarean. Det kanske man inte tror då det ofta är en yta man inte kan göra så mycket med.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ingår schakt i boarean? ===&lt;br /&gt;
Stora schakt i flerbostadshus ingår inte i boarean. Schakt är där man samlar el- och vattenstammar som ibland kan uppta ett större utrymme i lägenheter. I de fallen så räknas delar av dem alltså inte in i boarean.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas förråd som boarea? ===&lt;br /&gt;
Om du har ett förråd som är åtkomligt med dörr inifrån bostaden så ingår det i boarean. Har du ett förråd med separat ingång räknas det dock som biarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som ett rum? ===&lt;br /&gt;
För att ett rum ska räknas som ett rum måste det vara 7 kvm och ha ett fönster.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som ett halvt rum? ===&lt;br /&gt;
Det finns ingen exakt definition av vad som räknas som ett halvt rum, men oftast menar man helt enkelt ett rum som är mindre än 7 kvm eller saknar fönster. Här kan man dock vara uppmärksam i bostadsannonser då inte alla använder begreppet på samma sätt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du planerar att sälja din bostad kan det vara bra att göra en ordentlig mätning av boarean, särskilt om du bor i en äldre lägenhet. Det var först 1978 som dagens standard skapades inom detta område. Därför kan gamla lägenheters area skilja sig åt när man jämför gamla dokument. Mer att läsa om mätning och standarder finns här hos SiS, Svenska institutet för standarder för fler detaljer. Här finns även en broschyr med mätregler från SIS.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
=== Faktaruta: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att ett rum ska räknas som ett rum måste det vara 7 kvm och ha ett fönster.&lt;br /&gt;
Allt ingår i boarean – utom balkonger och förråd utanför lägenheten, samt yta med takhöjd lägre än 1,90 m. Källarvåningar är alltid biyta då hela ytan är under mark.&lt;br /&gt;
På SiS hemsida kan du läsa mer om hur du mäter din bostad&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Boarea/boyta&amp;diff=327</id>
		<title>Boarea/boyta</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Boarea/boyta&amp;diff=327"/>
		<updated>2021-07-02T11:23:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Förbehåll: Denna artikel innehåller information från [https://www.nordr.se/att-kopa-ett-nybyggt-hem/artiklar-och-inspiration/hur-stor-ar-din-bostad/ Nordr] där även kommentarerna är Nordrs egna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vad är skillnaden på boarea och boyta? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Area och yta används ofta synonymt, men de betyder faktiskt olika saker, och det är viktigt att hålla koll på skillnaden för att undvika missförstånd. När man pratar om yta är det den fysiska golvytan man pratar om, medan area är den uppmätta storleken av ytan. Det betyder att boarean helt enkelt kan vara mindre än ytan i en bostad, om all yta inte uppfyller kraven för att räknas som boarea.&lt;br /&gt;
Ett exempel: En vindslägenhet har en yta på 80 kvm. Men det är bara 70 kvm som räknas som boarea, eftersom rumshöjden för 10 kvm är lägre än 1,90 meter. Rumshöjden måste nämligen vara minst 1,90 meter för att ingå i arean, men det är fortfarande yta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det är lite förvirrande, säger Pernilla Tilly Meijer, säljansvarig på Nordr. Ibland kan till och med vi i branschen säga fel om dessa begrepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vanliga frågor ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* === Vad räknas som boarea? ===&lt;br /&gt;
Det korta och lite förenklade svaret är att allt ingår i boarean – utom balkonger och förråd utanför lägenheten, samt yta med takhöjd lägre än 1,90 meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som biarea? ===&lt;br /&gt;
Till biarea räknas utrymmen som förråd som inte har ingång från bostaden samt källarvåningar då hela ytan ligger under mark. Även yta som har lägre takhöjd än 1,90 meter räknas som biarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas balkong som boarea? ===&lt;br /&gt;
Nej, balkong räknas inte om boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas inglasad balkong som boarea? ===&lt;br /&gt;
Inte heller inglasad balkong räknas som boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas en garderob som boarea? ===&lt;br /&gt;
Ja, alla typer av garderober, skåp och liknande inredning räknas in i boarean.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas klädkammare som boarea? ===&lt;br /&gt;
Ja, även klädkammare ingår i boarean. Detsamma gäller för förråd med ingång från bostaden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas trappa som boarea? ===&lt;br /&gt;
Trapphålet mäts i varje plan som om det var ett golv där och ingår därför i boarean. Det kanske man inte tror då det ofta är en yta man inte kan göra så mycket med.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ingår schakt i boarean? ===&lt;br /&gt;
Stora schakt i flerbostadshus ingår inte i boarean. Schakt är där man samlar el- och vattenstammar som ibland kan uppta ett större utrymme i lägenheter. I de fallen så räknas delar av dem alltså inte in i boarean.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas förråd som boarea? ===&lt;br /&gt;
Om du har ett förråd som är åtkomligt med dörr inifrån bostaden så ingår det i boarean. Har du ett förråd med separat ingång räknas det dock som biarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som ett rum? ===&lt;br /&gt;
För att ett rum ska räknas som ett rum måste det vara 7 kvm och ha ett fönster.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som ett halvt rum? ===&lt;br /&gt;
Det finns ingen exakt definition av vad som räknas som ett halvt rum, men oftast menar man helt enkelt ett rum som är mindre än 7 kvm eller saknar fönster. Här kan man dock vara uppmärksam i bostadsannonser då inte alla använder begreppet på samma sätt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du planerar att sälja din bostad kan det vara bra att göra en ordentlig mätning av boarean, särskilt om du bor i en äldre lägenhet. Det var först 1978 som dagens standard skapades inom detta område. Därför kan gamla lägenheters area skilja sig åt när man jämför gamla dokument. Mer att läsa om mätning och standarder finns här hos SiS, Svenska institutet för standarder för fler detaljer. Här finns även en broschyr med mätregler från SIS.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
=== Faktaruta: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att ett rum ska räknas som ett rum måste det vara 7 kvm och ha ett fönster.&lt;br /&gt;
Allt ingår i boarean – utom balkonger och förråd utanför lägenheten, samt yta med takhöjd lägre än 1,90 m. Källarvåningar är alltid biyta då hela ytan är under mark.&lt;br /&gt;
På SiS hemsida kan du läsa mer om hur du mäter din bostad&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Boarea/boyta&amp;diff=326</id>
		<title>Boarea/boyta</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Boarea/boyta&amp;diff=326"/>
		<updated>2021-07-02T11:23:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Förbehåll: Denna artikel innehåller information från [https://www.nordr.se/att-kopa-ett-nybyggt-hem/artiklar-och-inspiration/hur-stor-ar-din-bostad/ Nordr] där även kommentarerna är Nordrs egna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vad är skillnaden på boarea och boyta? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Area och yta används ofta synonymt, men de betyder faktiskt olika saker, och det är viktigt att hålla koll på skillnaden för att undvika missförstånd. När man pratar om yta är det den fysiska golvytan man pratar om, medan area är den uppmätta storleken av ytan. Det betyder att boarean helt enkelt kan vara mindre än ytan i en bostad, om all yta inte uppfyller kraven för att räknas som boarea.&lt;br /&gt;
Ett exempel: En vindslägenhet har en yta på 80 kvm. Men det är bara 70 kvm som räknas som boarea, eftersom rumshöjden för 10 kvm är lägre än 1,90 meter. Rumshöjden måste nämligen vara minst 1,90 meter för att ingå i arean, men det är fortfarande yta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det är lite förvirrande, säger Pernilla Tilly Meijer, säljansvarig på Nordr. Ibland kan till och med vi i branschen säga fel om dessa begrepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vanliga frågor ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som boarea? ===&lt;br /&gt;
Det korta och lite förenklade svaret är att allt ingår i boarean – utom balkonger och förråd utanför lägenheten, samt yta med takhöjd lägre än 1,90 meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som biarea? ===&lt;br /&gt;
Till biarea räknas utrymmen som förråd som inte har ingång från bostaden samt källarvåningar då hela ytan ligger under mark. Även yta som har lägre takhöjd än 1,90 meter räknas som biarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas balkong som boarea? ===&lt;br /&gt;
Nej, balkong räknas inte om boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas inglasad balkong som boarea? ===&lt;br /&gt;
Inte heller inglasad balkong räknas som boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas en garderob som boarea? ===&lt;br /&gt;
Ja, alla typer av garderober, skåp och liknande inredning räknas in i boarean.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas klädkammare som boarea? ===&lt;br /&gt;
Ja, även klädkammare ingår i boarean. Detsamma gäller för förråd med ingång från bostaden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas trappa som boarea? ===&lt;br /&gt;
Trapphålet mäts i varje plan som om det var ett golv där och ingår därför i boarean. Det kanske man inte tror då det ofta är en yta man inte kan göra så mycket med.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ingår schakt i boarean? ===&lt;br /&gt;
Stora schakt i flerbostadshus ingår inte i boarean. Schakt är där man samlar el- och vattenstammar som ibland kan uppta ett större utrymme i lägenheter. I de fallen så räknas delar av dem alltså inte in i boarean.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas förråd som boarea? ===&lt;br /&gt;
Om du har ett förråd som är åtkomligt med dörr inifrån bostaden så ingår det i boarean. Har du ett förråd med separat ingång räknas det dock som biarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som ett rum? ===&lt;br /&gt;
För att ett rum ska räknas som ett rum måste det vara 7 kvm och ha ett fönster.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som ett halvt rum? ===&lt;br /&gt;
Det finns ingen exakt definition av vad som räknas som ett halvt rum, men oftast menar man helt enkelt ett rum som är mindre än 7 kvm eller saknar fönster. Här kan man dock vara uppmärksam i bostadsannonser då inte alla använder begreppet på samma sätt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du planerar att sälja din bostad kan det vara bra att göra en ordentlig mätning av boarean, särskilt om du bor i en äldre lägenhet. Det var först 1978 som dagens standard skapades inom detta område. Därför kan gamla lägenheters area skilja sig åt när man jämför gamla dokument. Mer att läsa om mätning och standarder finns här hos SiS, Svenska institutet för standarder för fler detaljer. Här finns även en broschyr med mätregler från SIS.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
=== Faktaruta: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att ett rum ska räknas som ett rum måste det vara 7 kvm och ha ett fönster.&lt;br /&gt;
Allt ingår i boarean – utom balkonger och förråd utanför lägenheten, samt yta med takhöjd lägre än 1,90 m. Källarvåningar är alltid biyta då hela ytan är under mark.&lt;br /&gt;
På SiS hemsida kan du läsa mer om hur du mäter din bostad&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Boarea/boyta&amp;diff=325</id>
		<title>Boarea/boyta</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Boarea/boyta&amp;diff=325"/>
		<updated>2021-07-02T11:22:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Förbehåll: Denna artikel innehåller information från [https://www.nordr.se/att-kopa-ett-nybyggt-hem/artiklar-och-inspiration/hur-stor-ar-din-bostad/ Boarea/boyta] där även kommentarerna är Nordrs egna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vad är skillnaden på boarea och boyta? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Area och yta används ofta synonymt, men de betyder faktiskt olika saker, och det är viktigt att hålla koll på skillnaden för att undvika missförstånd. När man pratar om yta är det den fysiska golvytan man pratar om, medan area är den uppmätta storleken av ytan. Det betyder att boarean helt enkelt kan vara mindre än ytan i en bostad, om all yta inte uppfyller kraven för att räknas som boarea.&lt;br /&gt;
Ett exempel: En vindslägenhet har en yta på 80 kvm. Men det är bara 70 kvm som räknas som boarea, eftersom rumshöjden för 10 kvm är lägre än 1,90 meter. Rumshöjden måste nämligen vara minst 1,90 meter för att ingå i arean, men det är fortfarande yta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det är lite förvirrande, säger Pernilla Tilly Meijer, säljansvarig på Nordr. Ibland kan till och med vi i branschen säga fel om dessa begrepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vanliga frågor ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som boarea? ===&lt;br /&gt;
Det korta och lite förenklade svaret är att allt ingår i boarean – utom balkonger och förråd utanför lägenheten, samt yta med takhöjd lägre än 1,90 meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som biarea? ===&lt;br /&gt;
Till biarea räknas utrymmen som förråd som inte har ingång från bostaden samt källarvåningar då hela ytan ligger under mark. Även yta som har lägre takhöjd än 1,90 meter räknas som biarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas balkong som boarea? ===&lt;br /&gt;
Nej, balkong räknas inte om boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas inglasad balkong som boarea? ===&lt;br /&gt;
Inte heller inglasad balkong räknas som boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas en garderob som boarea? ===&lt;br /&gt;
Ja, alla typer av garderober, skåp och liknande inredning räknas in i boarean.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas klädkammare som boarea? ===&lt;br /&gt;
Ja, även klädkammare ingår i boarean. Detsamma gäller för förråd med ingång från bostaden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas trappa som boarea? ===&lt;br /&gt;
Trapphålet mäts i varje plan som om det var ett golv där och ingår därför i boarean. Det kanske man inte tror då det ofta är en yta man inte kan göra så mycket med.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ingår schakt i boarean? ===&lt;br /&gt;
Stora schakt i flerbostadshus ingår inte i boarean. Schakt är där man samlar el- och vattenstammar som ibland kan uppta ett större utrymme i lägenheter. I de fallen så räknas delar av dem alltså inte in i boarean.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas förråd som boarea? ===&lt;br /&gt;
Om du har ett förråd som är åtkomligt med dörr inifrån bostaden så ingår det i boarean. Har du ett förråd med separat ingång räknas det dock som biarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som ett rum? ===&lt;br /&gt;
För att ett rum ska räknas som ett rum måste det vara 7 kvm och ha ett fönster.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som ett halvt rum? ===&lt;br /&gt;
Det finns ingen exakt definition av vad som räknas som ett halvt rum, men oftast menar man helt enkelt ett rum som är mindre än 7 kvm eller saknar fönster. Här kan man dock vara uppmärksam i bostadsannonser då inte alla använder begreppet på samma sätt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du planerar att sälja din bostad kan det vara bra att göra en ordentlig mätning av boarean, särskilt om du bor i en äldre lägenhet. Det var först 1978 som dagens standard skapades inom detta område. Därför kan gamla lägenheters area skilja sig åt när man jämför gamla dokument. Mer att läsa om mätning och standarder finns här hos SiS, Svenska institutet för standarder för fler detaljer. Här finns även en broschyr med mätregler från SIS.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
=== Faktaruta: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att ett rum ska räknas som ett rum måste det vara 7 kvm och ha ett fönster.&lt;br /&gt;
Allt ingår i boarean – utom balkonger och förråd utanför lägenheten, samt yta med takhöjd lägre än 1,90 m. Källarvåningar är alltid biyta då hela ytan är under mark.&lt;br /&gt;
På SiS hemsida kan du läsa mer om hur du mäter din bostad&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Boarea/boyta&amp;diff=324</id>
		<title>Boarea/boyta</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Boarea/boyta&amp;diff=324"/>
		<updated>2021-07-02T11:22:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Förbehåll: Denna artikel innehåller information från [https://www.nordr.se/att-kopa-ett-nybyggt-hem/artiklar-och-inspiration/hur-stor-ar-din-bostad/ Boarea/boyta] där även kommentarerna är Nordrs egna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vad är skillnaden på boarea och boyta? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Area och yta används ofta synonymt, men de betyder faktiskt olika saker, och det är viktigt att hålla koll på skillnaden för att undvika missförstånd. När man pratar om yta är det den fysiska golvytan man pratar om, medan area är den uppmätta storleken av ytan. Det betyder att boarean helt enkelt kan vara mindre än ytan i en bostad, om all yta inte uppfyller kraven för att räknas som boarea.&lt;br /&gt;
Ett exempel: En vindslägenhet har en yta på 80 kvm. Men det är bara 70 kvm som räknas som boarea, eftersom rumshöjden för 10 kvm är lägre än 1,90 meter. Rumshöjden måste nämligen vara minst 1,90 meter för att ingå i arean, men det är fortfarande yta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det är lite förvirrande, säger Pernilla Tilly Meijer, säljansvarig på Nordr. Ibland kan till och med vi i branschen säga fel om dessa begrepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Här svarar vi på vanliga frågor som kan dyka upp när du funderar över boarea. ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som boarea? ===&lt;br /&gt;
Det korta och lite förenklade svaret är att allt ingår i boarean – utom balkonger och förråd utanför lägenheten, samt yta med takhöjd lägre än 1,90 meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som biarea? ===&lt;br /&gt;
Till biarea räknas utrymmen som förråd som inte har ingång från bostaden samt källarvåningar då hela ytan ligger under mark. Även yta som har lägre takhöjd än 1,90 meter räknas som biarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas balkong som boarea? ===&lt;br /&gt;
Nej, balkong räknas inte om boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas inglasad balkong som boarea? ===&lt;br /&gt;
Inte heller inglasad balkong räknas som boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas en garderob som boarea? ===&lt;br /&gt;
Ja, alla typer av garderober, skåp och liknande inredning räknas in i boarean.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas klädkammare som boarea? ===&lt;br /&gt;
Ja, även klädkammare ingår i boarean. Detsamma gäller för förråd med ingång från bostaden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas trappa som boarea? ===&lt;br /&gt;
Trapphålet mäts i varje plan som om det var ett golv där och ingår därför i boarean. Det kanske man inte tror då det ofta är en yta man inte kan göra så mycket med.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ingår schakt i boarean? ===&lt;br /&gt;
Stora schakt i flerbostadshus ingår inte i boarean. Schakt är där man samlar el- och vattenstammar som ibland kan uppta ett större utrymme i lägenheter. I de fallen så räknas delar av dem alltså inte in i boarean.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas förråd som boarea? ===&lt;br /&gt;
Om du har ett förråd som är åtkomligt med dörr inifrån bostaden så ingår det i boarean. Har du ett förråd med separat ingång räknas det dock som biarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som ett rum? ===&lt;br /&gt;
För att ett rum ska räknas som ett rum måste det vara 7 kvm och ha ett fönster.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som ett halvt rum? ===&lt;br /&gt;
Det finns ingen exakt definition av vad som räknas som ett halvt rum, men oftast menar man helt enkelt ett rum som är mindre än 7 kvm eller saknar fönster. Här kan man dock vara uppmärksam i bostadsannonser då inte alla använder begreppet på samma sätt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du planerar att sälja din bostad kan det vara bra att göra en ordentlig mätning av boarean, särskilt om du bor i en äldre lägenhet. Det var först 1978 som dagens standard skapades inom detta område. Därför kan gamla lägenheters area skilja sig åt när man jämför gamla dokument. Mer att läsa om mätning och standarder finns här hos SiS, Svenska institutet för standarder för fler detaljer. Här finns även en broschyr med mätregler från SIS.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
=== Faktaruta: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att ett rum ska räknas som ett rum måste det vara 7 kvm och ha ett fönster.&lt;br /&gt;
Allt ingår i boarean – utom balkonger och förråd utanför lägenheten, samt yta med takhöjd lägre än 1,90 m. Källarvåningar är alltid biyta då hela ytan är under mark.&lt;br /&gt;
På SiS hemsida kan du läsa mer om hur du mäter din bostad&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Boarea/boyta&amp;diff=323</id>
		<title>Boarea/boyta</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Boarea/boyta&amp;diff=323"/>
		<updated>2021-07-02T11:21:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Förbehåll: Denna artikel innehåller information från [https://www.nordr.se/att-kopa-ett-nybyggt-hem/artiklar-och-inspiration/hur-stor-ar-din-bostad/ Boarea/boyta] där även kommentarerna är Nordrs egna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vad är skillnaden på boarea och boyta? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Area och yta används ofta synonymt, men de betyder faktiskt olika saker, och det är viktigt att hålla koll på skillnaden för att undvika missförstånd. När man pratar om yta är det den fysiska golvytan man pratar om, medan area är den uppmätta storleken av ytan. Det betyder att boarean helt enkelt kan vara mindre än ytan i en bostad, om all yta inte uppfyller kraven för att räknas som boarea.&lt;br /&gt;
Ett exempel: En vindslägenhet har en yta på 80 kvm. Men det är bara 70 kvm som räknas som boarea, eftersom rumshöjden för 10 kvm är lägre än 1,90 meter. Rumshöjden måste nämligen vara minst 1,90 meter för att ingå i arean, men det är fortfarande yta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det är lite förvirrande, säger Pernilla Tilly Meijer, säljansvarig på Nordr. Ibland kan till och med vi i branschen säga fel om dessa begrepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här svarar vi på vanliga frågor som kan dyka upp när du funderar över boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som boarea? ===&lt;br /&gt;
Det korta och lite förenklade svaret är att allt ingår i boarean – utom balkonger och förråd utanför lägenheten, samt yta med takhöjd lägre än 1,90 meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som biarea? ===&lt;br /&gt;
Till biarea räknas utrymmen som förråd som inte har ingång från bostaden samt källarvåningar då hela ytan ligger under mark. Även yta som har lägre takhöjd än 1,90 meter räknas som biarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas balkong som boarea? ===&lt;br /&gt;
Nej, balkong räknas inte om boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas inglasad balkong som boarea? ===&lt;br /&gt;
Inte heller inglasad balkong räknas som boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas en garderob som boarea? ===&lt;br /&gt;
Ja, alla typer av garderober, skåp och liknande inredning räknas in i boarean.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas klädkammare som boarea? ===&lt;br /&gt;
Ja, även klädkammare ingår i boarean. Detsamma gäller för förråd med ingång från bostaden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas trappa som boarea? ===&lt;br /&gt;
Trapphålet mäts i varje plan som om det var ett golv där och ingår därför i boarean. Det kanske man inte tror då det ofta är en yta man inte kan göra så mycket med.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ingår schakt i boarean? ===&lt;br /&gt;
Stora schakt i flerbostadshus ingår inte i boarean. Schakt är där man samlar el- och vattenstammar som ibland kan uppta ett större utrymme i lägenheter. I de fallen så räknas delar av dem alltså inte in i boarean.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas förråd som boarea? ===&lt;br /&gt;
Om du har ett förråd som är åtkomligt med dörr inifrån bostaden så ingår det i boarean. Har du ett förråd med separat ingång räknas det dock som biarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som ett rum? ===&lt;br /&gt;
För att ett rum ska räknas som ett rum måste det vara 7 kvm och ha ett fönster.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som ett halvt rum? ===&lt;br /&gt;
Det finns ingen exakt definition av vad som räknas som ett halvt rum, men oftast menar man helt enkelt ett rum som är mindre än 7 kvm eller saknar fönster. Här kan man dock vara uppmärksam i bostadsannonser då inte alla använder begreppet på samma sätt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du planerar att sälja din bostad kan det vara bra att göra en ordentlig mätning av boarean, särskilt om du bor i en äldre lägenhet. Det var först 1978 som dagens standard skapades inom detta område. Därför kan gamla lägenheters area skilja sig åt när man jämför gamla dokument. Mer att läsa om mätning och standarder finns här hos SiS, Svenska institutet för standarder för fler detaljer. Här finns även en broschyr med mätregler från SIS.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
=== Faktaruta: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att ett rum ska räknas som ett rum måste det vara 7 kvm och ha ett fönster.&lt;br /&gt;
Allt ingår i boarean – utom balkonger och förråd utanför lägenheten, samt yta med takhöjd lägre än 1,90 m. Källarvåningar är alltid biyta då hela ytan är under mark.&lt;br /&gt;
På SiS hemsida kan du läsa mer om hur du mäter din bostad&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Boarea/boyta&amp;diff=322</id>
		<title>Boarea/boyta</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Boarea/boyta&amp;diff=322"/>
		<updated>2021-07-02T11:21:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Förbehåll: Denna artikel innehåller information från [https://www.nordr.se/att-kopa-ett-nybyggt-hem/artiklar-och-inspiration/hur-stor-ar-din-bostad/ Boarea/boyta] där även kommentarerna är Nordrs egna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
== Vad är skillnaden på boarea och boyta? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Area och yta används ofta synonymt, men de betyder faktiskt olika saker, och det är viktigt att hålla koll på skillnaden för att undvika missförstånd. När man pratar om yta är det den fysiska golvytan man pratar om, medan area är den uppmätta storleken av ytan. Det betyder att boarean helt enkelt kan vara mindre än ytan i en bostad, om all yta inte uppfyller kraven för att räknas som boarea.&lt;br /&gt;
Ett exempel: En vindslägenhet har en yta på 80 kvm. Men det är bara 70 kvm som räknas som boarea, eftersom rumshöjden för 10 kvm är lägre än 1,90 meter. Rumshöjden måste nämligen vara minst 1,90 meter för att ingå i arean, men det är fortfarande yta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det är lite förvirrande, säger Pernilla Tilly Meijer, säljansvarig på Nordr. Ibland kan till och med vi i branschen säga fel om dessa begrepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här svarar vi på vanliga frågor som kan dyka upp när du funderar över boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som boarea? ===&lt;br /&gt;
Det korta och lite förenklade svaret är att allt ingår i boarean – utom balkonger och förråd utanför lägenheten, samt yta med takhöjd lägre än 1,90 meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som biarea? ===&lt;br /&gt;
Till biarea räknas utrymmen som förråd som inte har ingång från bostaden samt källarvåningar då hela ytan ligger under mark. Även yta som har lägre takhöjd än 1,90 meter räknas som biarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas balkong som boarea? ===&lt;br /&gt;
Nej, balkong räknas inte om boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas inglasad balkong som boarea? ===&lt;br /&gt;
Inte heller inglasad balkong räknas som boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas en garderob som boarea? ===&lt;br /&gt;
Ja, alla typer av garderober, skåp och liknande inredning räknas in i boarean.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas klädkammare som boarea? ===&lt;br /&gt;
Ja, även klädkammare ingår i boarean. Detsamma gäller för förråd med ingång från bostaden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas trappa som boarea? ===&lt;br /&gt;
Trapphålet mäts i varje plan som om det var ett golv där och ingår därför i boarean. Det kanske man inte tror då det ofta är en yta man inte kan göra så mycket med.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ingår schakt i boarean? ===&lt;br /&gt;
Stora schakt i flerbostadshus ingår inte i boarean. Schakt är där man samlar el- och vattenstammar som ibland kan uppta ett större utrymme i lägenheter. I de fallen så räknas delar av dem alltså inte in i boarean.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas förråd som boarea? ===&lt;br /&gt;
Om du har ett förråd som är åtkomligt med dörr inifrån bostaden så ingår det i boarean. Har du ett förråd med separat ingång räknas det dock som biarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som ett rum? ===&lt;br /&gt;
För att ett rum ska räknas som ett rum måste det vara 7 kvm och ha ett fönster.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som ett halvt rum? ===&lt;br /&gt;
Det finns ingen exakt definition av vad som räknas som ett halvt rum, men oftast menar man helt enkelt ett rum som är mindre än 7 kvm eller saknar fönster. Här kan man dock vara uppmärksam i bostadsannonser då inte alla använder begreppet på samma sätt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du planerar att sälja din bostad kan det vara bra att göra en ordentlig mätning av boarean, särskilt om du bor i en äldre lägenhet. Det var först 1978 som dagens standard skapades inom detta område. Därför kan gamla lägenheters area skilja sig åt när man jämför gamla dokument. Mer att läsa om mätning och standarder finns här hos SiS, Svenska institutet för standarder för fler detaljer. Här finns även en broschyr med mätregler från SIS.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Faktaruta: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att ett rum ska räknas som ett rum måste det vara 7 kvm och ha ett fönster.&lt;br /&gt;
Allt ingår i boarean – utom balkonger och förråd utanför lägenheten, samt yta med takhöjd lägre än 1,90 m. Källarvåningar är alltid biyta då hela ytan är under mark.&lt;br /&gt;
På SiS hemsida kan du läsa mer om hur du mäter din bostad&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Boarea/boyta&amp;diff=321</id>
		<title>Boarea/boyta</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.dwoq.se/index.php?title=Boarea/boyta&amp;diff=321"/>
		<updated>2021-07-02T11:21:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DennisSavetun: Skapade sidan med 'Förbehåll: Denna artikel innehåller information från [https://www.nordr.se/att-kopa-ett-nybyggt-hem/artiklar-och-inspiration/hur-stor-ar-din-bostad/ Boarea/boyta] där äv...'&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Förbehåll: Denna artikel innehåller information från [https://www.nordr.se/att-kopa-ett-nybyggt-hem/artiklar-och-inspiration/hur-stor-ar-din-bostad/ Boarea/boyta] där även kommentarerna är Nordrs egna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vad är skillnaden på boarea och boyta? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Area och yta används ofta synonymt, men de betyder faktiskt olika saker, och det är viktigt att hålla koll på skillnaden för att undvika missförstånd. När man pratar om yta är det den fysiska golvytan man pratar om, medan area är den uppmätta storleken av ytan. Det betyder att boarean helt enkelt kan vara mindre än ytan i en bostad, om all yta inte uppfyller kraven för att räknas som boarea.&lt;br /&gt;
Ett exempel: En vindslägenhet har en yta på 80 kvm. Men det är bara 70 kvm som räknas som boarea, eftersom rumshöjden för 10 kvm är lägre än 1,90 meter. Rumshöjden måste nämligen vara minst 1,90 meter för att ingå i arean, men det är fortfarande yta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det är lite förvirrande, säger Pernilla Tilly Meijer, säljansvarig på Nordr. Ibland kan till och med vi i branschen säga fel om dessa begrepp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här svarar vi på vanliga frågor som kan dyka upp när du funderar över boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som boarea? ===&lt;br /&gt;
Det korta och lite förenklade svaret är att allt ingår i boarean – utom balkonger och förråd utanför lägenheten, samt yta med takhöjd lägre än 1,90 meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som biarea? ===&lt;br /&gt;
Till biarea räknas utrymmen som förråd som inte har ingång från bostaden samt källarvåningar då hela ytan ligger under mark. Även yta som har lägre takhöjd än 1,90 meter räknas som biarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas balkong som boarea? ===&lt;br /&gt;
Nej, balkong räknas inte om boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas inglasad balkong som boarea? ===&lt;br /&gt;
Inte heller inglasad balkong räknas som boarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas en garderob som boarea? ===&lt;br /&gt;
Ja, alla typer av garderober, skåp och liknande inredning räknas in i boarean.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas klädkammare som boarea? ===&lt;br /&gt;
Ja, även klädkammare ingår i boarean. Detsamma gäller för förråd med ingång från bostaden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas trappa som boarea? ===&lt;br /&gt;
Trapphålet mäts i varje plan som om det var ett golv där och ingår därför i boarean. Det kanske man inte tror då det ofta är en yta man inte kan göra så mycket med.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ingår schakt i boarean? ===&lt;br /&gt;
Stora schakt i flerbostadshus ingår inte i boarean. Schakt är där man samlar el- och vattenstammar som ibland kan uppta ett större utrymme i lägenheter. I de fallen så räknas delar av dem alltså inte in i boarean.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Räknas förråd som boarea? ===&lt;br /&gt;
Om du har ett förråd som är åtkomligt med dörr inifrån bostaden så ingår det i boarean. Har du ett förråd med separat ingång räknas det dock som biarea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som ett rum? ===&lt;br /&gt;
För att ett rum ska räknas som ett rum måste det vara 7 kvm och ha ett fönster.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad räknas som ett halvt rum? ===&lt;br /&gt;
Det finns ingen exakt definition av vad som räknas som ett halvt rum, men oftast menar man helt enkelt ett rum som är mindre än 7 kvm eller saknar fönster. Här kan man dock vara uppmärksam i bostadsannonser då inte alla använder begreppet på samma sätt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du planerar att sälja din bostad kan det vara bra att göra en ordentlig mätning av boarean, särskilt om du bor i en äldre lägenhet. Det var först 1978 som dagens standard skapades inom detta område. Därför kan gamla lägenheters area skilja sig åt när man jämför gamla dokument. Mer att läsa om mätning och standarder finns här hos SiS, Svenska institutet för standarder för fler detaljer. Här finns även en broschyr med mätregler från SIS.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Faktaruta: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att ett rum ska räknas som ett rum måste det vara 7 kvm och ha ett fönster.&lt;br /&gt;
Allt ingår i boarean – utom balkonger och förråd utanför lägenheten, samt yta med takhöjd lägre än 1,90 m. Källarvåningar är alltid biyta då hela ytan är under mark.&lt;br /&gt;
På SiS hemsida kan du läsa mer om hur du mäter din bostad&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DennisSavetun</name></author>
	</entry>
</feed>